Del 1: En artikelserie om mäns våld mot kvinnor i Guatemala

Efter 36 år av inbördeskrig mellan Guatemalas armé och gerillagrupper slöts ett fredsavtal år 1996. Konsekvenserna av det hårda förtrycket, diskrimineringen och dödliga våldet mot framförallt ursprungsbefolkningen och kvinnor lever kvar än idag. Den här artikeln är en fördjupning i vad som har hänt sedan fredsavtalet slöts, särskilt vad det gäller mäns dödliga våld mot kvinnor- “femicidios”. Det här är första delen av en artikelserie i tre delar.

Ministerio de Gobernacion, Guatemala City

Foto: Sanaz Charbaf

 1996 signerades ett fredsavtal mellan Guatemalas dåvarande regering och representanter från Unidad Revolucionaria Nacional Guatemalteca (Guatemalas nationella revolutionära enhet). Avtalet satte punkt för en 36-årig konflikt som skördade 200.000 liv och där många tusentals kvinnor, särskilt från mayabefolkningen, utsattes för sexuellt våld (Sida, 2022). 1999 presenterade Kommissionen för historiskt klargörande (CEH) sin rapport Memory Of Silence där man bland annat beräknade att statliga aktörer var skyldiga till 93% av övergreppen (CEH, 1999). Dessutom utgjorde människor från de olika Mayagrupperna 83,3% av offrena.  Än idag lever konfliktens konsekvenser kvar i landet och inte minst vad det gäller diskriminering av urfolk och djupt rotade patriarkala strukturer.

7 år efter undertecknandet av fredsavtalet är våldet fortfarande starkt närvarande som en mekanism för kontroll och makt, särskilt över urfolk och kvinnor.

Som ett svar, om än ett sent sådant, på våldet som utövas mot kvinnor godkände Guatemala 2008 lagen mot femicidio och andra former av våld mot kvinnor (Ley contra el Femicidio y otras Formas de Violencia Contra la Mujer). Syftet med lagen är att bland annat skilja femicidos från andra typer av dödligt våld mot kvinnor och synliggöra våld med ett könsmotiv. Femicidio (kvinnomord) innebär att kvinnor eller flickor avsiktligt dödats av män för att de är kvinnor eller flickor, det vill säga på grund av ett sexistiskt och misogynt motiv (López, 2023a). 

Bild från AGIMS (Svalorna LAs samarbetsorganisation) workshop om att anmäla våld i San Juan Sacatepéquez

Under 2022 ökade det dödliga våldet mot kvinnor jämfört med föregående år. Samtidigt som antalet fall klassade som femicidios minskade . Enligt Ministerio Público (motsvarande Åklagarmyndigheten) registrerades 128 femicidos under 2022 vilket är en minskning med sju procent jämfört med 138 femicidos under 2021. Vidare uppges att femicidos står för 22 procent av alla fall av dödligt våld hos kvinnor, där övriga fall ej klassificerats som femicidos (López, 2023b). Sammantaget uppges 621 kvinnor har dött till följd av dödligt våld som ej har en könsrelaterad motivation och därmed ej klassificerats som femicidios (Presa Libre, 2023). Kvinnorna har i dessa fall antingen dödats utan avsikt att orsaka dödsfall eller allvarlig skada, eller de som dödats med avsikt att orsaka dödsfall eller allvarlig skada, men utan ett könsmotiv (López, 2023a).

Andelen femicidos kontra övriga fall av dödligt våld hos kvinnor beror dock på hur femicidos klassificeras. Exempelvis begås 4,6 femicidos per 100.000 kvinnor i Honduras där motsvarande siffra i Guatemala är 1,6 femicidos. Detta uppges delvis bero på att Honduras klassificerar och kategoriserar fler typer av dödsorsaker som femicidos än i Guatemala. Enligt en utvärdering av den oberoende tankesmedjan Díalogos genomför exempelvis varken Åklagarmyndigheten (Ministerio Público), Nationella civilpolisen (Policía Nacional Civil) eller Statens kriminaltekniska institut (El Instituto Nacional de Ciencias Forenses) någon koppling mellan offret och förövaren i sin data, vilket sannolikt påverkar antalet registrerade femicidos i landet (López, 2023b). Av denna anledning är flera oberoende organisationer kritiska till om antalet registrerade femicidios speglar verkligheten i Guatemala. 

Många företrädare för civilsamhället menar även att myndigheterna inte angriper roten till mäns våld mot kvinnor och att rättsväsendet arbetar långsamt (Arnal Martínez, 2022). Förtroendet för polisen och rättsväsendet är även lågt i landet. Data från 2022 visar att 53 procent av guatemalaner som utsatts för ett brott inte rapporterade brottet till en myndighet, där 42 procent angav som orsak att de inte trodde att en anmälan skulle hjälpa dem. Vidare uppger enbart 32 procent att de har mycket eller visst förtroende för polisen och endast 23 procent uppger att de är övertygade om att brottsoffer blir betrodde när de anmäler ett brott. Undersökningen besvarades dock enbart av sexton procent Mayafolk, vilket innebär att datan ej speglar drygt 50 procent av Guatemalas Mayabefolkning (World Justice Project, 2022).

Text: Sanaz Charbaf, tidigare Utlandspraktikant i Guatemala

Källor

Arnal Martínez, Andrés (2022). Las mujeres desaparecidas de Guatemala: huidas, extorsionadas, violadas, asesinadas, El Pais. Publicerad 2022-12-18. Tillgänglig: https://elpais.com/planeta-futuro/2022-12-18/las-mujeres-desaparecidas-de-guatemala-huidas-extorsionadas-violadas-asesinadas.html {2023-09-19]

CEH, Commission for Historical Clarification (1999). Guatemala Memory of Silence. Tillgänglig: https://www.aaas.org/sites/default/files/s3fs-public/mos_en.pdf {2023-09-19]

López, Karla (2023a). Nota metodológica No. 3. Datos de Muertes violentas de mujeres y femicidios. Guatemala, Diálogos. Tillgänglig: https://www.dialogos.org.gt/sites/default/files/2023-02/Nota%20metodol%C3%B3gica%20VCM%20%284%29.pdf  

López, Karla (2023b).Muertes violentas de mujeres y femicidios: las vidas perdidas del 2022. Tillgänglig: https://dialogos.org.gt/2023/06/01/muertes-violentas-de-mujeres-y-femicidios-las-vidas-perdidas-del-2022/. {2023-09-19]

Presa Libre (2023). Violencia en Guatemala: homicidios aumentaron un 4.5 % en 2022 y estos fueron los municipios con mayor incidencia. Tillgänglig: https://www.prensalibre.com/guatemala/comunitario/violencia-en-guatemala-homicidios-aumentaron-un-4-5-en-2022-y-estos-fueron-los-municipios-con-mayor-incidencia/. {2023-09-19]

Sida (2022). Våldtäktsdrabbade fick upprättelse. Tillgänglig: https://www.sida.se/sida-i-varlden/lander-och-regioner/guatemala/upprattelse-for-valdtaktsdrabbade-tack-vare-sidas-stod {2023-09-19]

World Justice Project (2022). The Rule of Law in Guatemala: Key Findings from the General Population Poll 2022. Tillgänglig: https://worldjusticeproject.org/our-work/research-and-data/rule-of-law/guatemala-2022 {2023-09-19]