Laura Juarez Sandkvist

Peru: vi måste göra något nu!

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: höga höjder och ekologiska växthus

Svalorna Latinamerika gör skillnad! Men hur?
De senaste veckorna har det jobbats hårt i Castilla Media. Både samarbetsorganisationerna Ceder och El Taller, som driver landsbygdsutvecklingsprogrammet här, har satsat på olika typer av odling i växthus.

Växthus

Ett av de växthus som byggts senaste veckan i Castilla Media. Foto: Jhonny Talavera

Castilla Media är ett område med små samhällen och platser som skiljer sig mycket åt, både geografiskt och socialt. För invånarna i byn Tipan är växthusen ett sätt att skapa arbete där det tidigare inte funnits så mycket. Inez Vita Chahuayo, ordförande för jordbrukarkooperativet i Tipan, förklarar:
– Det finns inga jobb här! Det är ett så litet samhälle. Men det vi har som inte de andra har är ett lite varmare klimat, och det vill vi utnyttja, alla medlemmarna hoppas på större inkomster nu så att vi kan försörja våra familjer.

Inez

”Här kommer avokadoplantorna att frodas” säger Inez Vita Chahuayo. Foto: Laura Juarez

Växthusen sätts med gemensamma krafter upp på en dag och brukas helt utan bekämpningsmedel, vilket annars är väldigt vanligt i Peru. Det betyder att grödorna både blir billiga att odla och näringsrika. Avokadoplantor, jordgubbar och grönsaker som morötter och lök är de vanligaste grödorna deltagarna satsar på.

Avokado

Ett litet avokadoträd har börjat växa. Foto: Laura Juarez

Unro är det högst belägna samhället dit Svalorna LA:s program når, här är scenariot ett annat. Växthuset som byggts är till för att säkerställa familjernas tillgång till grönsaker, något som annars är extremt svårt att få tag på:
– Det är kargt och ofta frost, så hittills har vi fått köpa våra grönsaker i byn nedanför. Men det är inte alltid vi har råd med det, säger Diana Calachúa som bor i byn.

Växthusduk

Alla hjälps åt att sy ihop duken som ska bli tak och väggar till växthuset i samhället Unro. Foto: Laura Juarez

Andra som också tagit del av stödet är en grupp kvinnor i föreningen AMMA, Kvinnornas förening i byn Machahuay, som driver en liten restaurang.
– Snart kommer vi kunna gå runt bättre ekonomiskt! Med våra egna grönsaker blir maten vi serverar både billigare och nyttigare!, instämmer alla.

AMMA

Några av föreningen AMMA:s medlemmar i sitt nybyggda växthus. Foto: Laura Juarez

Programmet bidrar med en del av det material som behövs för att bygga växthusen, men framförallt med kunskap om hur man driver dem för att att de ska hålla i minst tio år till. Ett stort steg för många familjer i Castilla Media som kommer med olika förhoppningar: fler näringsämnen, godare mat, en säkrare inkomst och en större trygghet. Men för alla verkar en sak vara klar: utan programmet hade detta aldrig hänt!

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: De livsviktiga bina

Solen står högt på himlen och det är varmt i de vita dräkterna. Det är ett öronbedövande surrande omkring oss. Nils Pinto Falcón, biodlare och tekniker inom livsmedelsindustri, lyfter locket på lådan och upprepar: – Var inte rädda!

Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru bidrar till att familjer får en säkrare försörjning och större inkomster. Detta till exempel genom att stötta med utbildning i olika typer av jordbruk. Idag är det biodling som står på schemat.

Nils visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker kuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media.

Nils Pinto visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker bikuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media. Foto: Jhonny Salvatore

Vi befinner oss på en avsats bland avokadoodlingar där en av deltagarna i programmet har fyra bikupor. Nils Pinto delar med sig av sina kunskaper och svarar på deltagarnas funderingar. När familjerna vet att deras arbete kommer löna sig och att de får stöd ifall det skulle bli några problem blir de också självsäkrare och vågar satsa på nya sätt att skaffa sig inkomster på.
En av deltagarna, Jessica Rabillo Romero, har endast en bikupa på sin mark, men honungen hon och hennes familj skördar räcker till att sälja till några av grannarna också:
– Vi vill gärna skaffa fler kupor för att kunna sälja och därför är det bra att vi får det här stödet idag. Om bina blir sjuka måste vi veta hur vi ska hjälpa dem.

Bin. Foto: Laura Juarez

Binas honung används både till egen konsumtion och till försäljning, beroende på de olika familjernas behov. Foto: Laura Juarez

Efter besöket är Nils nöjd med dagen:
– Idag var jag här och hjälpte till men målet är ju att deltagarna ska bli självständiga biodlare. Idag har jag hjälpt till men i framtiden är det upp till dem att dela kunskapen vidare.

Nils Pinto Falcón är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios.

Nils Pinto är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios! Foto: Laura Juarez

– Finns inte bina finns ingen frukt på avokadoträden, finns inte avokadoträden och deras blom finns inte bina! Honungen vi får på köpet har stor potential till att bli en säkrare inkomstkälla för familjerna här: alla hjälps åt helt enkelt! avslutar Nils.

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru