Peru

Peru: ”Utvärderingen är viktig för att vi ska se var vi är”

Samarbetsorganisationerna i landsbygdsutvecklingsprogrammet El Programa Desarollo Rural III (PDR), El Taller och Ceder höll tillsammans med Svalorna Latinamerika (LA)  i slutet av augusti ett möte i staden Arequipa i Peru, för att utvärdera årets första sex månader.

Roberto Velarde, som är del av samarbetsorganisationen Ceders fältteam, förbereder sig för att presentera organisationens aktiviteter och resultat. Foto: Sara Erlandsson

Roberto Velarde, som är del av samarbetsorganisationen Ceders fältteam, förbereder sig för att presentera organisationens aktiviteter och resultat. Foto: Sara Erlandsson

Syftet med mötet var att  de olika samarbetsparterna tillsammans skulle kunna utvärdera programmets handlingsplan, följa upp de förväntade resultaten och se huruvida de har lyckats eller inte. Samt ge samarbetsparterna möjlighet att komma med idéer för att förbättra arbetet.

-Utvärderingen är viktig för att vi ska se var vi är, vad vi gör bra och vad vi gör mindre bra. För att sedan kunna förändra det som inte går så bra, säger Elizabeth Ramos administrationsansvarig på Svalorna LA i Peru.

Dagens första gruppövning.  Foto: Sara Erlandsson

Dagens första gruppövning.  Foto: Sara Erlandsson

För att göra detta på bästa sätt blandades föreläsningar av medlemmarna i de olika organisationerna med gruppdiskussioner och skapande av översiktskartor. De ämnen som de riktade in sig på var matsäkerhet, jämställdhet, anpassning till klimatförändringarna samt kvinnors och ungas ekonomiska oberoende på landsbygden.

– Under mötena är det viktigt att alla deltar aktivt för vi är alla här för att lära av varandra. Samarbete är bästa sättet att nå målen, säger Mari Carmen, sociolog, agronom och specialist inom hållbar utveckling, som höll i mötet.

Sara Erlandsson, praktikant, Peru

Peru: Att kunna påverka på lokal nivå

En viktig del i landsbygdsutvecklingsprogrammets arbete som Svalorna Latinamerika (LA) bedriver med sina samarbetsorganisationer är att utbilda och träna deltagarna så att de aktivt kan delta i de lokala politiska processerna, delta på möten och uttrycka sina åsikter, ställa krav på lokala myndigheter etc.

Bufgetförhandlingsmöte "presupuesto participativo" i Machahuay. PDRs fältteam JuanaLobatón faciliterar möten och främjar dialogen mellan deltagarna och myndigheter.

Bufgetförhandlingsmöte ”presupuesto participativo” i Machahuay. PDRs fältteam JuanaLobatón faciliterar möten och främjar dialogen mellan deltagarna och myndigheter. Foto: Agnes Lansrot

Under maj och juni månad hålls möten där befolkningen kan delta och påverka vad en del av de lokala myndigheternas budget ska gå till. Trots att dessa möten är öppna för alla som vill delta är det ofta en begränsad skara personer som kommer på mötena och det är inte alla som deltar aktivt genom att uttrycka sina åsikter.

Förhoppningen är att fler och fler personer ska delta under dessa möten för att ha möjlighet att påverka. I vissa fall kan landsbygdsutvecklingsprogrammet ställa upp och hjälpa till att underlätta dessa möten. För de som bor långt bort från möteslokalen anordnas transport, eftersom det inte finns någon kollektivtrafik för att ta sig fram.

Genomgång av hur budgetmötena "presupuseto partcipativo" fungerar.

Genomgång av hur budgetmötena ”presupuseto partcipativo” fungerar. Foto: Agnes Lansrot

Inför dessa möten anordnas ofta workshops, och möten där befolkningen kan gå samman och diskutera vad som är viktiga frågor för dem så att de sedan kan stå mer enade och arbeta tillsammans för en eller ett fåtal saker. På så vis är det större chans att deras röster blir hörda.

”Ju fler som står bakom samma förslag desto större chans är det att ni får igenom det”, säger Veronica Quenta, antropolog i programmets fältteam, under en workshop i Pampacolca.

Veronica Quenta går igenom processen för att påverka politiska beslut. Pampacolca, Castilla Media

Veronica Quenta går igenom processen för att påverka politiska beslut. Pampacolca, Castilla Media. Foto: Roberta Muñoz

Programmets fältteams sociala expert går också igenom hur systemet fungerar och vad som kan vara bra att tänka på.  Programmet jobbar löpande med att stärka befolkningens deltagande och håller utbildningar och workshops för att personer som annars inte skulle vågat tala inför myndigheter vågar göra sina röster hörda. Victoria Olinda Carpio Taco har deltagit i programmets arbete i Machahuay där hon är bosatt ända sedan de började arbeta i området:

”Jag har lärt mig jättemycket av de olika utbildningarna och workshops som PDR [programmet] håller, jag har lärt mig att prata och uttrycka mina åsikter inför en grupp människor. Jag har också lärt mig att våra politiker är våra representanter som måste lyssna på våra åsikter.”

Agnes Lansrot, programpraktikant, Peru

Peru: Att arbeta i förening

Det är viktigt att jobba i en fungerande organisation och det praktiska arbetet med avokadoodling, marsvinsuppfödning som Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer jobbar med i Peru sker i föreningar där de sociala och organisatoriska delarna är centrala. Det är ofta inom föreningarna som bildas som många får möjlighet att utveckla sina färdigheter genom ansvarsuppdrag som ordförande, sekreterare eller kassör.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Landsbyggdsutvecklingsprogrammets (PDR) fältteam består alltid av en person med ett större övergripande ansvar för den produktiva delen och en person med större ansvar för den sociala. När en grupp personer väljer att bilda en förening för att gå samman i en aktivitet får de inte bara stöd i det tekniska utan även i att organisera sig, stöd i att lösa eventuella konflikter som kan uppstå eller att reda ut oklarheter i de olika förtroendevalda personernas roller. Det är väldigt viktigt att allt detta fungerar bra för att kunna arbeta tillsammans.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

”När det är pengar inblandade uppstår alltid konflikter, därför är det viktigt att alla utför sina uppgifter och att alla undantag nedtecknas.” Veronica Quenta antropolog i PDRs fältteam och specialist inom det sociala området i Tipan.

När en styrelse ska väljas håller alla medlemmar i föreningen ett möte men innan de beslutar om en styrelse diskuteras och klarläggs varje styrelseposts roll, därefter kan medlemmarna nominera varandra och rösta. Föreningarna för protokoll över möten och arbetsdagarna där närvaron alltid dokumenteras. Det är viktigt att alla som är medlemmar i föreningen deltar i aktiviteterna, tar del av informationen och samarbetar annars uppstår lätt konflikter. Ofta har varje förening tillsammans satt upp regler för vad som händer när någon uteblir från sina ansvarsområden så som att vattna i växthuset, delta på möten etc.

Bevatnningsschema avokadoodolarföreningen i Yato.

Bevattningsschema avokado-odlarföreningen i Yato.

På så vis kan arbetet fördelas lika och när föreningen sedan börjar få inkomster från försäljning av det de producerar eller ska dela upp växterna de drivit upp i växthuset kan de fördelas rättvist.

Text och bild: Agnes Lansrot

Peru: Marsvinsuppfödning i Castilla Media

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Vi går ned mot huset där marsvinen bor och när vi kommer in börjar Milan Vazquez Huayna ta fram mat att dela ut, hela huset fylls med glada marsvinsrop när de får syn på maten.

– Mitt mål är att nå 1 000 marsvin berättar Milan, först då är det verkligen lönsamt.

– Jag började delta i PDRs aktiviteter för flera år sedan, då hade jag fortfarande inget av detta. Jag gick på utbildningarna i marsvinsuppfödning och steg för steg började jag bygga upp det här. Jag tror att det är viktigt att först utbilda sig och ha kunskap för att sedan kunna investera i något.

IMG_4143

Milan har nu en helt egen byggnad till marsvinen som är väl ventilerad där han kan dela upp de minsta marsvinen från de större osv.  Det finns ingen marsvinsodlarförening i området, men Milan har deltagit i PDRs utbildningar och får numera främst stöd i form av teknisk assistens vilket alltid sker på individnivå. Tillsammans har Milan och Roberto, PDRs ingenjör i fält, tagit fram ett vattensystem där marsvinen kan dricka vatten från små munstycken. På så vis kan de dricka rent vatten när de vill.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

I Castilla Media är det ovanligt att de yngre stannar kvar när de avslutat skolan, majoriteten av befolkningen är äldre då de yngre ofta flyttar in till städerna för att studera eller arbeta. Arbetsmöjligheterna är begränsade i området men Milan har bestämt sig för att bo kvar, skaffa familj och satsa på marsvinsuppfödningen utöver sina andra jordbruksaktiviteter.

– Det saknas utbildningsmöjligheter här i området. De unga som flyttar iväg för att studera kommer inte tillbaka. Om det fanns ett teknologiskt institut här skulle fler bli kvar i området, säger Milan.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

– Jag tillhör inte någon förening istället deltar jag i PDRs aktiviteter som oberoende marsvinsuppfödare. Mina grannar har inte varit intresserade av att delta i PDRs arbete tidigare, men nu när de ser resultaten av mitt arbete börjar de bli intresserade.

Agnes Lansrot, programpraktikant, Peru

Peru: Inspirerande matlagningskurser i Tipan

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarollo Rural) i Castilla Media arbetar med hållbar utveckling och teman som matsuveränitet,  försörjning, matsäkerhet och rätten till mat.

Matsäkerhet eller ”seguridad alimentaria” innebär att samtliga medlemmar i en familj eller i en hel befolkning ska ha tillgång till näringsrik mat.

Med hjälp av kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta håller programmet utbildningar om matsäkerhet och hur hälsosam och näringsrik mat kan bidra till en sund och aktiv livsstil.

Kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta förklarar vad olika grönsaker är bra för. Foto: Agnes Lansrot

Kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta förklarar vad olika grönsaker är bra för.
Foto: Agnes Lansrot

Vi befinner oss i Tipan i Castilla Media, lokalen börjar så småningom fyllas med invånarna från bygden och kranskommunerna Yacmes, Yato, Chupacra och Tagre.

Ikväll ska vikten av varierad kost och att använda lokalt odlade grönsaker diskuteras. Dessutom ska kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta visa hur man förbereder goda och smakrika sallader. På tidigare kurser har Zoyla tillsammans med deltagarna bland annat tillagat näringsrika pajer.

– Många gånger vill vi vuxna att barnen ska äta grönsaker som vi vuxna själva inte äter. Om vi inte äter grönsakerna hur kan vi förvänta oss att våra barn ska äta det?  Vi måste använda oss av fler grönsaker och variera dessa i vår matlagning. Dessutom bör vi använda de grönsaker som vi själva odlar, berättar Zoyla för deltagarna.

Foto: Agnes Lansrot

Foto: Agnes Lansrot

Deltagarna hjälps åt att hacka och skala grönsaker.  Alla är överens om att allt smakar jättegott och att det är lätt att tillreda de olika salladerna. De känner sig inspirerade att testa nya grönsaker och sallader.

Avslutningsvis så fick alla deltagare hem en broschyr med alla recept från kvällens sallader så att de kan göra salladen åt sig själva och till sina barn.

 

Roberta Muñoz Aranda, Praktikant 

Peru: ”Vi är väldigt exalterade över att börja odla”

Landsbygdsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural)  har efter ett år lyckats få ett tiotal av invånarna från Yato respektive Chupacra att vilja delta i programmet. Invånarna har själva pratat med sina grannar och fler och fler har blivit taggade på att gå med i de nystartade föreningarna.

Första steget i processen är att bygga upp föreningarnas växthus, detta sker genom så kallat ”faena”, det vill säga samarbete.

I båda kommunerna har deltagarna tillsammans jobbat hårt för att bygga klart växthusen.

I växthusen ska tusentals avokadoplantor odlas för att sedan säljas vidare eller planteras ut.

Tanken är att växthusen ska bidra till en hållbar försörjning. Genom att deltagarna själva bygger växthuset nu lär de sig tekniken, och kan därför bygga fler växthus också när landsbygdsutvecklingsprogrammet inte längre är på plats.

Veronica Quenta Cuevas samtalar med medlemarna Rene och Sebastiana innan det är dags att börja med "la faena". Foto: Roberta Muñoz Aranda

Veronica Quenta Cuevas samtalar med medlemarna Rene och Sebastiana innan det är dags att börja med ”la faena”.
Foto: Roberta Muñoz Aranda

– Vi har hittills bara stolparna till växthuset men idag ska vi sy ihop nätet och fixa med ståltråd.  Därefter se till att nätet är på plats, det ska vi göra genom att sy och lägga till sand på kanterna. Vi vill få detta gjort så vi kan börja plantera en massa. Vi är väldigt exalterade på att börja odla! berättar deltagaren Rene Flores från Chupacra.

En förebild på växthuset

En före-bild på växthuset. Foto: Roberta Muñoz Aranda

 

Deltagarna mäter hur mycket när de behöver. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Deltagarna mäter hur mycket nät de behöver. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Dags att sy ihop näten. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Dags att sy ihop näten.
Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Efter timmar av hårt arbete är växthuset äntligen klart. Nästa ”faena” kommer vara att ha dit sand och sen kan äntligen planteringen av avokadokärnor påbörjas!

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant Peru

Peru: ”Vi ger inte bort fisk, vi lär ut hur man fiskar”

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR i Peru arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv. Detta innebär att fokus ligger på att stötta och utbilda befolkningen i att själva kunna skapa förutsättningar för egen försörjning och sin egna ekonomiska utveckling. Alltid med ett stort fokus på rättigheter och integritet.

Rent praktiskt består arbetet till stor del av workshops och utbildningar. En annan viktig del av arbetet är uppföljning och individuell handledning. Den kan bestå av att en expert anlitas och kommer ut och håller i en workshop, att PDR:s fältteam kommer och tittar på nyplanterade avokadoträd eller går igenom kostnader och affärsplaner. Många jordbrukare i området odlar och säljer nämligen sina produkter utan att räkna ut sina exakta produktionskostnader och säljer sedan därför produkten alldeles för billigt för att kunna gå med vinst. Därför är arbetet med kostnadsberäkningarna viktiga.

Irma Timaná, fältteamet i Machaguay och Viracos sociolog, beskriver denna metod som att istället för att ge bort fisk till någon så att den kan äta, lär de ut hur personen fiskar sin egen fisk och på så vis kan fortsätta att försörja sig själv.  ”Vi ger inte bort fisk. Vi lär ut hur man fiskar”.

Biodlarföreningen "Asociación agropecuaria del vallecito de Yacmes" bygger om ställningen till bikuporna.

Biodlarföreningen ”Asociación agropecuaria del vallecito de Yacmes” bygger om ställningen till bikuporna. Foto: Claudio Quispe

Den här dagen är vi i Yacmes som ligger en liten bit utanför Tipan i Castilla Media, biodlarföreningen ”Asociación agropecuaria del Vallecito de Yacmes” ska tillsammans bygga om konstruktionen som bikuporna står på. Fältteamets antropolog Veronica Quenta och ingenjör Eloy Miranda Ramos är på plats för att stötta arbetet. ”Den upphöjda konstruktionen är till för att myrorna inte ska kunna ta sig upp till bikuporna och invadera. På det här sättet är de bättre skyddade.” berättar Eloy.

PDRs fältteam deltar under bygget av ny ställning till bikuporna.

PDRs fältteam deltar under bygget av ny ställning till bikuporna. Foto: Roberta Muñoz

 

Agnes Lansrot Programpraktikant Peru

Peru: Utbildningsdag i Tipan och Yacmes

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) arbetar med hållbar utveckling och med ett rättighetsperspektiv. I programmets arbetsmetod ingår att anordna utbildningar med specialister inom jordbruk, jämställdhet, ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter.

Idag ska ekonomen Mauricio Pacheco hålla utbildningar i samhället Tipan och i det lilla samhället Yacmes. Han ska lära deltagarna hur man räknar ut kostnaden för produktionen av varorna (avokadoodling, marsvinuppfödning och honung).

Mauricio Pacheco startar utbildningen med att be alla ta fram sina anteckningsblock, pennor och miniräknare.

– Man lär sig bättre och snabbare när man själv räknar ut allt och när man skriver ned allting på papper, säger han till deltagarna.

Deltagarna antecknar allt under dagens utbildning. Foto: Josué Flores Silva

Deltagarna antecknar allt under dagens utbildning. Foto: Josué Flores Silva

Mauricio är mån om att alla deltagare ska vara aktiva och interagera i utbildningen. Han börjar med att fråga deltagarna varför det är viktigt att ha allt nedskrivet och att ta reda på hur mycket produktionen kostar.

– För att veta ifall det är värt att producera varorna eller inte och för att få reda på om vi går med förlust eller vinst när vi ska sälja produkterna vidare, svarar deltagaren Teresa Acuña Sanchez från Yacmes.

Mauricio Pacheco undervisar i "Plan de costos productivo". Foto: Roberta Muñoz Aranda

Mauricio Pacheco undervisar i ”Plan de costos productivo”. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Därefter går de steg för steg över vilka utgifter som gäller för marsvinuppfödning, avokadoodling och bioodling. Som sista delmoment så delas deltagarna in i smågrupper där de ska lösa olika matteproblem tillsammans.

I slutet av utbildningen känner alla deltagare att de har fått nya kunskaper och de får även med sig uträkningarna på papper, ifall de vill förmedla de nya kunskaperna till sina nära och kära.

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant, Peru

 

Peru: Från växthus till jord

Ett av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) huvudsakliga mål är att skapa säkra försörjningstillfällen och större inkomster för kvinnor och unga i området.  Detta sker bland annat genom att PDR bistår med olika slags utbildningar av experter.

– Förra året hade vi utbildning för deltagarna i programmet om hur man skriver en affärsplan. Dessutom byggde vi växthus och började med biodling. Nu är det dags för nästa steg, att se till att plantorna växer i jorden. Nu i början ska plantorna vattnas en gång i veckan. Vi ska besöka alla deltagares avokadoodling, berättar Veronica Quenta.

Veronica Quenta har tillsammans med Eloy Miranda Ramos, arbetat med PDR i Castilla Media sedan juli förra året. En del av deras arbetsuppgifter är att hjälpa deltagarna med det tekniska men även att vara ett stöd för dem fram till programmets slut år 2021.

Vi befinner oss i kommunen Tipan för att få reda på hur utvecklingen av avokadoodlingen går.

Från att varit i växthuset så har plantorna hunnit växa till sig. Och dem är nu planterade i jordmark runt om Tipan. Sammanlagt är det 13 personer som deltar i avokadoodlingen och varje person har ca 100-200 plantor var.

Från att varit i växthuset så har plantorna hunnit växa till sig. Och de är nu planterade i jord runt om Tipan. Sammanlagt är det 13 personer som deltar i avokadoodlingen och varje person har ca 100-200 plantor var. Foto: Roberta Muñoz Aranda

– Enligt våra uträkningar så ska de gå plus efter andra året. Första året så får deltagarna tillbaka pengarna som har investeras och året därpå så ska varje avokadoträd producera 20 kilo avokado per träd, träden skördas en gång om året. berättar Veronica Quenta.

Tanken är att avokadoförsäljningen ska vara en extra inkomst för varje familj. Allt hårt arbete är nu i början, men längre fram så minskas arbetet. Och då behövs det bara plockas avokados till försäljning.

Bland alla kaktus så odlas det nu avokado. Veronica Quenta för anteckningar om hur utvecklingen för odlingen går. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Bland alla kaktus så odlas det nu avokado. Veronica Quenta för anteckningar om hur utvecklingen för odlingen går. Foto: Roberta Muñoz Aranda

 

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant Peru

Nytt år, nya mål!

Solen skiner utanför men i mötesrummet är det mörkt och kallt. Mötesdeltagarna som kommer in genom dörren har tjocka tröjor på sig. Det är fortfarande sommar i Machaguay (Castilla Media, Peru) men höjden på 3 150 meter över havet gör att det är ganska kyligt.

Möte i macthaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Möte i Machaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Efter sommarledigheterna återupptas nu aktiviteterna i de fem områdena i regionen Castilla Media där PDR (Programma de Desarollo Rural) arbetar. Här i Machaguay drar fältteamets sociolog Irma Timaná igång mötet där årets programaktiviteter och mål presenteras. De aktiviteter som påbörjades under förra året ska nu fortsätta och kunskaper fördjupas, så att de kan föras vidare och komma till användning även den dag PDR inte längre är kvar i området.

Irma berättar om mål och allt arbete som kommer att genomföras men poängterar också:
– Det är viktigt att alla deltar så att vi tillsammans kan uppnå målen. Om en person går själv och pratar med lokalpolitikerna är det troligt att de inte lyssnar, men om vi går ihop, tio eller till och med femtio personer så kan de inte undvika att lyssna.

Sedan börjar planeringen för uppstartsmöten av olika aktiviteter för varje förening som har bildats i området under förra året. Här finns en kvinnoförening, en förening för äldre personer och många fler föreningar. Separata möten i varje mindre område planeras också in, eftersom många deltagare i programmet har svårt att ta sig till Machaguay utan transport. Att gå till fots kan ta mer än en timme.

Det här året kommer PDR att utbilda utvalda kvinnor och ungdomar i de fem områdena Viraco, Machaguay, Tipan, Pampacolca och Uñón i marsvinsuppfödning, biodling, ekologisk odling av olika frukt och grönsaker och andra aktiviteter som deltagarna i programmet ägnar sig åt. Kvinnorna och ungdomarna som utbildas, ska sedan i sin tur utbilda andra boende i området och finnas som ett stöd när PDR:s personal inte är på plats.

Agnes Lansrot, praktikant, Peru

Peru: vi måste göra något nu!

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: höga höjder och ekologiska växthus

Svalorna Latinamerika gör skillnad! Men hur?
De senaste veckorna har det jobbats hårt i Castilla Media. Både samarbetsorganisationerna Ceder och El Taller, som driver landsbygdsutvecklingsprogrammet här, har satsat på olika typer av odling i växthus.

Växthus

Ett av de växthus som byggts senaste veckan i Castilla Media. Foto: Jhonny Talavera

Castilla Media är ett område med små samhällen och platser som skiljer sig mycket åt, både geografiskt och socialt. För invånarna i byn Tipan är växthusen ett sätt att skapa arbete där det tidigare inte funnits så mycket. Inez Vita Chahuayo, ordförande för jordbrukarkooperativet i Tipan, förklarar:
– Det finns inga jobb här! Det är ett så litet samhälle. Men det vi har som inte de andra har är ett lite varmare klimat, och det vill vi utnyttja, alla medlemmarna hoppas på större inkomster nu så att vi kan försörja våra familjer.

Inez

”Här kommer avokadoplantorna att frodas” säger Inez Vita Chahuayo. Foto: Laura Juarez

Växthusen sätts med gemensamma krafter upp på en dag och brukas helt utan bekämpningsmedel, vilket annars är väldigt vanligt i Peru. Det betyder att grödorna både blir billiga att odla och näringsrika. Avokadoplantor, jordgubbar och grönsaker som morötter och lök är de vanligaste grödorna deltagarna satsar på.

Avokado

Ett litet avokadoträd har börjat växa. Foto: Laura Juarez

Unro är det högst belägna samhället dit Svalorna LA:s program når, här är scenariot ett annat. Växthuset som byggts är till för att säkerställa familjernas tillgång till grönsaker, något som annars är extremt svårt att få tag på:
– Det är kargt och ofta frost, så hittills har vi fått köpa våra grönsaker i byn nedanför. Men det är inte alltid vi har råd med det, säger Diana Calachúa som bor i byn.

Växthusduk

Alla hjälps åt att sy ihop duken som ska bli tak och väggar till växthuset i samhället Unro. Foto: Laura Juarez

Andra som också tagit del av stödet är en grupp kvinnor i föreningen AMMA, Kvinnornas förening i byn Machahuay, som driver en liten restaurang.
– Snart kommer vi kunna gå runt bättre ekonomiskt! Med våra egna grönsaker blir maten vi serverar både billigare och nyttigare!, instämmer alla.

AMMA

Några av föreningen AMMA:s medlemmar i sitt nybyggda växthus. Foto: Laura Juarez

Programmet bidrar med en del av det material som behövs för att bygga växthusen, men framförallt med kunskap om hur man driver dem för att att de ska hålla i minst tio år till. Ett stort steg för många familjer i Castilla Media som kommer med olika förhoppningar: fler näringsämnen, godare mat, en säkrare inkomst och en större trygghet. Men för alla verkar en sak vara klar: utan programmet hade detta aldrig hänt!

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: Erfarenhetsutbyte för hållbar utveckling

I Arequipas bussterminal samlades olika borgmästare tillsammans med andra ledare från de olika distrikten i regionen Castilla Media, för att under kvällen resa till staden Cusco. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR anordnade nämligen ett erfarenhetsutbyte med tjänstemän från olika kommuner i Cusco. Staden har kommit långt i att utveckla lokala verksamheter som stärkt den ekonomiska och sociala utvecklingen inom området. Exempel på sådana verksamheter är marsvinsuppfödning, återvinning, blomsterverksamheter och biodling. Därför har PDR bjudit in olika ledare från Castilla Media, tanken är att genom erfarenhetsutbytet kunna ta lärdom av svårigheter men även ta lärdom av framgångsrika strategier som gynnat den lokala utvecklingen.

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar om dem strategier som fått verksamheten att blomma ut. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar inför ledarna för CM om de strategier som fått verksamheten att blomma ut.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Ett av huvudmålen i landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR är att öka deltagandet hos kvinnor och unga i politiska utrymmen som säkerställer utövande av deras medborgerliga rättigheter i regionen Castilla Media. PDR kan ses som en plattform där ledarna får ta plats och stärka samarbetet mellan lokala myndigheter, kommuner, civilsamhället och privata sektorn. Praktiskt innebär det att PDR stärker självförtroende och förmågor genom att utbilda deltagarna och ledare för distrikten i ledarskap.

Under mötet ställdes många frågor, stämningen präglades av intensiva debatter och massa högljudda skratt. Irma Timana Taboada är sociolog och specialist inom PDR-teamet och hon brukar illustrera PDR metodiska arbetssätt på följande vis:

”Om du ger ditt barn fisk, kommer ditt barn att bli mätt den dagen, men om du lär ditt barn att fiska, kommer ditt barn att bli mätt under resten av sitt liv.”

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans borgmästare och andra ledare från CM. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans med borgmästare och andra ledare från CM.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Fokuset med erfarenhetsutbytet är att stärka ledarnas kunskaper om hur man säkerställer men även hur man förstärker ett samarbete och utbilda dem i hur man inkluderar alla för en hållbar utveckling inom sitt område. Irma förklarar:

– Det ligger i vårt intresse att stärka våra myndigheter så vi kan säkra kvinnornas deltagande i utvecklingsprocesser och stärka utrymmet för dem utöva sina medborgerliga rättigheter.

På bussresan hem fylldes många ledare av hoppfullhet att kunna genomföra en större samhällspåverkan.

Text & foto:  Jhonny Salvatore Talavera, praktikant, Peru

Peru: De livsviktiga bina

Solen står högt på himlen och det är varmt i de vita dräkterna. Det är ett öronbedövande surrande omkring oss. Nils Pinto Falcón, biodlare och tekniker inom livsmedelsindustri, lyfter locket på lådan och upprepar: – Var inte rädda!

Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru bidrar till att familjer får en säkrare försörjning och större inkomster. Detta till exempel genom att stötta med utbildning i olika typer av jordbruk. Idag är det biodling som står på schemat.

Nils visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker kuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media.

Nils Pinto visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker bikuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media. Foto: Jhonny Salvatore

Vi befinner oss på en avsats bland avokadoodlingar där en av deltagarna i programmet har fyra bikupor. Nils Pinto delar med sig av sina kunskaper och svarar på deltagarnas funderingar. När familjerna vet att deras arbete kommer löna sig och att de får stöd ifall det skulle bli några problem blir de också självsäkrare och vågar satsa på nya sätt att skaffa sig inkomster på.
En av deltagarna, Jessica Rabillo Romero, har endast en bikupa på sin mark, men honungen hon och hennes familj skördar räcker till att sälja till några av grannarna också:
– Vi vill gärna skaffa fler kupor för att kunna sälja och därför är det bra att vi får det här stödet idag. Om bina blir sjuka måste vi veta hur vi ska hjälpa dem.

Bin. Foto: Laura Juarez

Binas honung används både till egen konsumtion och till försäljning, beroende på de olika familjernas behov. Foto: Laura Juarez

Efter besöket är Nils nöjd med dagen:
– Idag var jag här och hjälpte till men målet är ju att deltagarna ska bli självständiga biodlare. Idag har jag hjälpt till men i framtiden är det upp till dem att dela kunskapen vidare.

Nils Pinto Falcón är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios.

Nils Pinto är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios! Foto: Laura Juarez

– Finns inte bina finns ingen frukt på avokadoträden, finns inte avokadoträden och deras blom finns inte bina! Honungen vi får på köpet har stor potential till att bli en säkrare inkomstkälla för familjerna här: alla hjälps åt helt enkelt! avslutar Nils.

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: Den nya generationen skapar klimatsmarta lösningar

Perus landsbygd är drabbad av smältande glaciärer och klimatförändringar som påverkar jordbruket. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR (Programa de Desarollo Rural) arbetar med ungdomar i skolor för att stärka deras kunskaper om hållbar matsäkerhet och klimatanpassning för att förebygga sjukdomar och klimatförstöring.

Kommunen i Tipan, Peru anordnade en skoltävling där elever från alla distrikten i Castilla Media deltog. Skoltävlingen betonade betydelsen av hållbar utveckling i landet och att främja intresset och stärka utvecklandet av vetenskapliga och tekniska kompetenser i skolorna som ska skydda miljön. PDR arbetar med att förstärka medborgerliga rättigheter i skolorna i området. Klimatförändringarna är en av dessa. Genom att öka medvetenheten kring klimatpåverkan främjar PDR intresset hos ungdomarna. Vår samarbetsorganisation El Taller har länge jobbat med ungdomarna för att förbättra deras kunskaper om klimatförändringar.

Erika Medina Conde gick vidare i skoltävlingen och mitt i glädjeruset säger hon:

– PDR har gjort mig medveten om klimatutmaningarna som vi står inför och nu när jag är informerad kan jag dela den kunskapen med andra från min by. Nu när vi ser miljöförstöring kan vi lättare sätta stopp för det och upplysa andra om betydelsen av att värna om vår miljö.

 

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juares Sandqvist

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juarez Sandqvist

Skoltävlingen handlade om olika skolprojekt som ska vara hållbara inom olika grenar. Flera skolprojekt innefattade förbättrade miljövänliga jordbruksprojekt. En bättre ekologisk produkt kan säljas dyrare på marknaden och öka inkomstkällorna för familjerna på landsbygden. Ökade inkomster leder även till att invånarna köper mer grönsaker och frukter som förebygger sjukdomar som fetma och undernäring.

Josue Valdivia Medinas grupprojekt handlade om ekoturism och vill förbättra lokalbefolkningens levnadsvillkor genom ökade hållbara inkomster:

– Vi bör bli bättre på att använda dem resurser vi har i vårt lokalsamhälle, stärka våra inkomster samtidigt som vi tar hand om naturen och miljön. Eftersom det finns idag en större medvetenhet om att värna om miljön vill vi erbjuda ett hållbart alternativ. Genom ökade inkomster kan folket förbättra sina matvanor vilket är betydande för vårt område.

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juares Sandqvist

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juarez Sandqvist

 

Jurymedlemmarna samlades i lärarrummet efter tävlingens gång och en stolt anda präglade atmosfären. Många var imponerade av elevernas engagemang och nivån på alla klimatsmarta tekniska lösningarna som eleverna presenterat.

                                                     Jhonny Salvatore Talavera, programpraktikant, Peru

 

 

Peru: Lanseringen av programmet fortsätter!

DSC_0048

Att ta sig till Unro tar ca 4 timmar, så man måste börja tidigt. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

Klockan är sex på morgonen, och vi har precis stigit ut ur bilen. Solen har ännu inte börjat klättra sig över de höga bergen i Castilla Media, vilket gör det ganska kallt. Vi skall snart börja vår fyra timmar långa vandring till den lilla avskärmade byn Unro, där 13 familjer bor. Vi ska gå dit, för lansera den nya fasen av PDR och för att ta reda på vilka förhoppningar målgruppen har på oss. Vi får hjälp att hitta av en av invånarna, Celestino Huamani Corahua, som ofta måste ta denna vägen för att komma till de större byarna längre ner i dalen.

DSC_0094

Utan Celestinos hjälp hade det inte varit lika lätt att hitta till Unro, som är ligger gömt bland bergen. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

 

Det är sen förmiddag när vi kommer fram till Unro. Det är platser som denna, isolerade och svåråtkomliga, som verkligen behöver det stöd som vårt utvecklingsprogram erbjuder. En av invånarna, Aydee Corahua Corahua, svarar på frågan gällande de största behoven i området: ”Det saknas fortfarande saker som ljus, elektricitet och vatten – det är något som vi skulle behöva.” Just eftersom sådan grundläggande infrastruktur saknas, blir området extra utsatt.

DSC_0101

Emblemet ovanför porten till den lokala skolan, där mötet hölls.

DSC_0123 (2)

Medarbetaren Irma Timoná Taboana från organisationen Ceder förklarar vad programmet PDR går ut på, och hur de kan dra nytta av det. Det var stor uppslutning, och deltagarna var väldigt nyfikna på programmet.

Mötet inleds och vår medarbetare Irma från Ceder går igenom de grundläggande delarna i PDR. Hon berättar om hur det inte bara handlar om att hjälpa till med deras jordbruk, men också ge de viktiga kunskaper gällande hur man organiserar sig för att stärka sina rättigheter och på så sätt förbättra sina levnadsvillkor. Också maskulinitetsnormer lyfts som ett problem, där män ofta anser sig behöva kontrollera både sina känslor och familjen. ”En man är inte mindre av en man för att han hjälper till med att laga mat och andra hushållssysslor om hans fru har mycket att göra – tvärtom, gör det honom till mer av en man” säger hon.

Efter att ha introducerat programmet tar Roberto över, där han frågar vilken typ av hjälp som efterfrågas. Främst verkar det efterfrågas att bättre och effektivare sätt att odla och avla sina djur – något som kanske kan bli ett huvudsakligt fokus för Unro i framtiden.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

DSC_0125 (2)

Medarbetaren Roberto Velarde García från Ceder skriver upp alla de förhoppningar och förväntningar som deltagarna har på programmet i framtiden.

Peru: Tydlighet i den lokala föreningens ekonomi

Det är viktigt att ha tydlighet i räkenskaperna av många anledningar: det bidrar till att ge översikt gällande hur inkomsterna och utgifterna är fördelade i de olika aktiviteter som utförs. Det hjälper samtidigt oss och våra lokala samarbetsorganisationer att mäta hur effektivt vårt landsbygdsutvecklingprogram har varit i att uppnå sina mål.

DSC_0014

Vi fick möjlighet att träffa och prata med Angela Hermina Rodriguez, en av medlemmarna i den lokala föreningen för producenter.

Tillsammans med vår samarbetsorganisation Ceder gjorde vi ett besök hos den lokala föreningen för producenter i Machaguay, Peru. Även om det var mörkt och kallt på plats, och det tog ett bra tag, så lyckades vi hjälpa till att skapa mer tydlighet i räkenskaperna hos den lokala föreningen, och instifta ett nytt och förbättrat system.

Tillsammans med medarbetarna Roberto Velarde García och Irma Timoná Taboana träffade vi Angela Hermina Rodriguez Huayana, en medlem i föreningen. Uppgiften låg i att utforma ett systematiskt sätt att bokföra inkomster, utgifter och saldon för att göra det lättare att hålla koll på ekonomin. Det blev tydligt att några av de största inkomstkällorna för föreningen varit att delta i olika evenemang där man sålt lokalproducerad honung och pollen; något som man därför kanske borde satsa mer på i framtiden.

DSC_0019

Som bas för bokföringen användes gamla poster som skrivits upp på stora pappersark. På bilden: Roberto Velarde García, Irma Timoná Taboana och Angela Hermina Rodriguez Huayana

DSC_0035

Ordförande Rocio Glendy Zuniga Minaya för den lokala föreningen för producenter i Machaguay anslöt sig till mötet för att skapa bättre överblick i räkenskaperna.

Till grund användes vissa poster och kvitteringar som hade skapats tidigare, under många år. Tyvärr hade en del underlag försvunnit och en del missförstånd uppstått angående bokföringsprocessen.  Så småningom anslöt sig även Rocio Glendy Zuniga Minaya, ordförande, för organisationen för att hjälpa till.
– Vi har haft lite problem med bin som dött under regnperioden, konstaterar hon.

DSC_0022

– Det är viktigt att ni har koll på exakt vart pengarna tar vägen. Vi behöver så många detaljer som möjligt, förklarade Irma, samtidigt som de tillsammans gick igenom räkenskaperna. Irma förklarade också hela processen för att göra föreningen mer självständig i framtiden.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Programmet tar form

Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR har inlett sin tredje fas, med målgruppen kvinnor och unga, i de fem distrikten i regionen Castilla Media. Programmet kommer vara aktivt fram till och med 2021. Målet är att förbättra livskvalitén för familjer som befinner sig i fattigdom, med fokus på egenmakt med hänsyn till miljön och klimatförändringarna. Irma Timana var programkoordinator i den föregående fasen, och är ombord nu igen som specialist för den sociala biten ute i fält, kontakten med de lokala ledningarna, samt utvecklandet av förmågor hos målgruppen.

– Vi har lanserat programmet genom möten med de lokala myndigheterna, och då vi de närmaste fem åren kommer befinna oss i området och arbeta på plats, så är det viktigt att vi har ett gott samarbete med myndigheterna, och att de känner att de är delaktiga i arbetet, säger Irma.

Irma Timana presentarar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Irma Timana presenterar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Under mötena presenterades programmet och organisationerna bakom programmet; Svalorna Latinamerika som övergripande organisation, med Ceder och El Taller som samarbetsorganisationer, som utför själva arbetet i fält.

– Målgruppen är kvinnor och unga, men det förhindrar inte att män också får vara delaktiga, de är bara inte den huvudsakliga målgruppen. Nästa steg är att ha möten specifikt med de lokala organisationerna, och arbeta fram mer exakt hur arbetet ska se ut framöver, vilka teman de finner är av större vikt än andra, hur utvecklandet av förmågor ska gå till, etc, säger Irma.

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Det är alltså fortfarande en del organisatoriskt arbete kvar, men planen är att de faktiska aktiviteterna allteftersom ska börja komma igång mer och mer. I augusti varje år brukar det vara en stor marknad i Machaguay, ett av de fem distrikten i Castilla Media, och Irma säger att de har en tanke om att redan då ha med bönder inom programmet med möjlighet att sälja och marknadsföra sina produkter. Några exempel på framtida fokusområden som redan har samlats in av målgruppen är marsvinsuppfödning, odling av olika frukter, så som avokado, äpple och päron, men även textilier och bagerier.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Det gröna fältet i öknen

Området Moquegua ligger flera timmar med bil från Arequipa, mer söderut i landet. Medan det i många andra delar av landet kan regna en hel del, så är det väldigt sällan det regnar i Moquegua. Det är ett ökenlandskap, omgivet av berg som på så många andra ställen i Peru.

Vår samarbetsorganisation El Taller har ett kontor i staden, och har olika jordbruksprojekt på gång runtom i området. Ett av dessa projekt som de övervakar ligger uppe bland bergen, en timmas färd från staden. Projektet handlar om avokadoodling i ett område som kallas ”Campo Verde”, vilket översätts till ”Gröna Fältet”.

– Jordbrukarna har vunnit medel för det här projektet, och det har redan dragits vattenledningar för att bevattningen ska fungera. Nu ska bara själva träden planteras, säger ingenjören Ricardo Manrique Herrera, som arbetar för El Taller och sköter kontakten med jordbrukarna och bidrar med sin jordbruksexpertis.

P 170406 Öken i Moquegua 1 - TB

Ricardo Manrique Herrera, till höger i bilden, övervakar avlastningen av hundratals avokadoplantor. Foto: Timmy Burchard

– Varför de valt att göra dessa plantager långt här ute i öknen vet jag inte, men inom fem år så kommer området bättre leva upp till sitt namn och vara mycket grönare, fortsätter Ricardo.

Han berättar vidare om att avokadoträden kommer trivas väl med den ständiga solen i öknen, så länge de får tillräckligt med vatten. Moquegua har länge varit känt för sina bra avokados, vilket mycket beror på den stora mängden sol i området. Projektet går alltså ut på att utöka avokadoodlingen på ett hållbart sätt, och ta tillvara på de förutsättningar som finns i området.

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

Svalorna Latinamerikas egna program, PDR III, har nyligen lanserats och har också fokus på hållbart jordbruk, och kommer vara aktivt i fem år.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Är alla lika inför lagen?

En händelse som just nu påverkar våra målgrupper i Peru är en aktuell lagändring som i högsta grad handlar om både våld mot HBTQ+  och Kvinnor. Den nationella kongressen har lagt fram rekommendationen att upphäva lagdekret 1323. Lagen handlar både om hatbrott riktade mot HBTQ+ personer, men också skärpt lagstiftning gällande våld mot kvinnor.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan. Foto: Daniel Sahle

En kort historia om lagdekretet:

Kongressen har röstat med 10 ledamöter att upphäva lagförordning 1323  och 6 ledamöter mot upphävandet. Denna förordning lagstiftar om HBTQ+ personers rättigheter att bli inkluderade i lagstiftningen gällande hatbrott. Detta innebär att en majoritet i kongressen nu röstat för att HBTQ-personer inte längre skall innefattas av lagen för hatbrott.

Enligt siffror från den peruanska organisationen ”Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú” har 157 personer mördats på grund av sin sexuella läggning mellan 2005 och 2016. Eftersom lagen har varit otillräcklig har man inte kunnat ge folk den upprättelse de förtjänar.

Många aktivister och intresseorganisationer har engagerat sig för att behålla lagen, och göra det fortsatt möjligt att åtala människor med hatbrott mot HBTQ+ personer. Detta anses som bara en handling inom strategi utformad av en konservativ majoritet att avbryta fokusen på kvinnors rättigheter och genusfrågor i landet.

Varför spelar detta roll för våra målgrupper i Peru?

Detta har som tidigare nämnts indirekt  påverkan på vår primära målgrupp.

– Även om vi i området inte har HBTQ grupper som målgrupp, finns det en oro att även våra målgrupper kommer bli berörda av att andra lagar och utvecklingspolitik som berör deras rättigheter som också kan upphävas, säger vår landsrepresentant Edith Garzón gällande påverkan på programmet och dess målgrupper.

Andra lagar, som är skapade för att motarbeta våld och mord mot kvinnor i Peru har redan ifrågasatts, och måste ständigt försvaras mot hot om upphävande. Ett exempel på en sådan lag är artikel 107, inom brottsbalken, som ledde till bättre skydd för kvinnor mot våld och mord i nära relationer.

Lagändringen är mycket omdiskuterad - protester hölls mot den runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Lagändringen är mycket kontroversiell – protester har hållits runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Källor:

Agencia Presentes
Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Ekologiskt samarbete och jordbruk

En bit utanför staden Arequipa, 3000 m över havet och nära vulkanen Misti, finner vi området Chiguata. Det är ett litet jordbrukarsamhälle, högt beläget bland bergen, och Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller har flera olika projekt i området. De har varit verksamma här sedan 1997, och har en lagerlokal med tillhörande odlingsmark, som sköts av lokala producenter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 1 - TB

Del av marken i Chiguata som El Taller står för. Foto: Timmy Burchard

Det odlas olika ekologiska grönsaker och örter, och mycket av det som odlas här säljs på den ekologiska marknaden som El Taller har hand om, Verde Thani, som vi skrivit om tidigare. Fokuset med arbetet i Chiguata ligger vid närproducerad och ekologisk odling utan kemikaliska bekämpningsmedel eller liknande, med målet att uppnå diversifiering av ekologiska produkter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 5 - TB

Grönsaker tvättas av från jord inför försäljningen på marknaden Verde Thani. Foto: Timmy Burchard

El Taller har precis även startat upp ett nytt projekt i Chiguata, som går ut på att ”förbättra produktiviteten av ekologisk oregano, genom användandet av teknologi tillämpad av mindre ekologiska producenter i Chiguata”. Detta har blivit möjligt genom att två lokala jordbruksorganisationer var med i en slags tävling, där jordbruksministeriet i Peru valde ut olika sådana organisationer som ska få bidrag för att utöka och förbättra sin verksamhet. De vann dessa bidrag, och El Taller är med och sköter kommunikationen, det administrativa. Men det är inte enbart dessa två små jordbruksorganisationer som omfattas av bidragen, utan det är öppet för de flesta i området:

– Nu handlar det om att göra det här projektet officiellt, att få ut informationen till resten av jordbrukarna i området. De som vill och är lämpade för det får vara med, men då måste de också vara medvetna om projektet och att pengarna finns, säger Norma Sotta, projektledare från El Taller.

Av den anledningen så hölls det ett öppet bymöte, där inbjudningar hade gått ut till alla lokala odlarorganisationer.

P 170331 El Taller i Chiguata, 2 - TB

Öppet informationsmöte för jordbrukarna i området. Foto: Timmy Burchard

Projektet presenterades, och det fanns ett stort intresse hos deltagarna att få ta del av projektet:

– De visar på stort intresse att få medverka, men El Taller sköter bara det administrativa; det egentliga arbetet ligger hos producenterna själva, det är deras ansvar att förvalta den här möjligheten de har fått, säger Norma Sotta.

P 170331 El Taller i Chiguata, 3 - TB

Deltagarna på mötet, redo att sätta igång projektet. Foto: Timmy Burchard

El Tallers arbete i Chiguata är ett bra exempel på landsbygdsutveckling, och kommer således utgöra en utmärkt samarbetspartner till Svalorna Latinamerika och vårt program i Peru.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Nya projekt, nya möjligheter

DSC_0543[1]

Skylten som pryder ingången till byn Torata.

 Vår samarbetsorganisation Ceder utför många olika typer av projekt runt om i de södra delarna i Peru. Som programpraktikant fick jag chansen att åka till ett av de nystartade projekten i byn Torata i Moquegua.

Torata ligger ca fyra timmar sydöst om Arequipa, i ett bergsområde nära den kända stenformationen Cerro Baúl. Här växer avokado och fikon, men det finns också många som ägnar sig åt uppfödning av ”Cuy”, det spanska ordet för marsvin.

DSC_0581[1]

Det nya kontoret håller på att möbleras och installeras, för att sen tjäna som högkvarter för det nya projektet.

 Vi kommer fram till Moquegua sent på eftermiddagen, och solen ligger lågt när vi träder in på det nyöppnade kontoret. Vi har tagit med oss en byrålåda från Arequipa, som skall användas här på kontoret framöver. På kontoret denna eftermiddag befinner sig programkoordinatorn Samuel Rojas Flores och den lokala antropologen och medarbetaren Cecilia Apaza Cari. Resten av eftermiddagen spenderas med att köpa in nya kontorsartiklar och en ny skylt som skall pryda porten för kontoret.

Nästkommande dag får vi chansen att tala med Ricardo Corne Torbisco, ordförande för det lokala marsvinsuppfödarförbundet. Han visar upp sin farm, som redan håller en hög kvalité.

– Jag har arbetat med detta i tio år. Det började med att vi bara hade dem på golvet, men det har långsamt utvecklats till det vi ser är idag, berättar Ricardo.

DSC_0550[1]

Ricardo Corne Torbisco – Ordförande för Marsvinsuppfödarnas förbund.

 – Min förväntning på detta nya program är att vi kommer få bättre kunskap och kapacitet, men också att vi kommer få besök av t.ex. veterinärer. Workshops gällande bättre tekniker, gällande balanserad föda till exempel bättre föda. Vi behöver också ha ett större fokus på säkerhet. Nästan alla medlemmar i föreningen har någon gång blivit bestulna på sina ägodelar, fortsätter han.

DSC_0545[1]

Uppfödningen håller redan en god kvalité, och har utvecklats mycket. Ännu finns det dock behov för mer kunskap och säkerhet, menar Ricardo Corne Torbisco.

 Framåt eftermiddagen får vi också tillfället att prata med en familj som arbetar som uppfödare av marsvin. De familjemedlemmar som jag får chansen att prata med är modern Teresa Santos Gutierrez, fadern Gerardo Arana Quispe samt en av sönerna, Alexander Arana Santos.

DSC_0553[1]

Far och son, Gerardo Arana Quispe och Alexander Arana Santos. Teresa Santos Gutierrez föredrog att inte vara med på bild.

 – Regnet har verkligen påverkat oss här, det har verkligen varit en katastrof!, förklarar Teresa.
– Taken är inte bra nog, och vi måste köpa nya – och det är dyrt, fyller Gerardo in.
–  Vår förväntning på detta nya projekt är att det ska hjälpa vår verksamhet att växa för att öka våra inkomster, säger Teresa.
-Vi hoppas också få tillgång till veterinärer, som kan lära oss mer om t.ex. behoven och anatomin hos marsvinen – så att vi kan bli bättre på det vi gör, tillägger hon.

Det var mycket intressant att få ta del av utförandet av våran samarbetsorganisations andra program – en erfarenhet jag bär med mig i mitt fortsatta arbete.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: ”Lägg dig inte i mina barn!”

Svalorna Latinamerika arbetar för allas lika rättigheter, och målgrupperna består huvudsakligen av barn, unga vuxna, samt kvinnor. Genom våra samarbetsorganisationer genomförs det en hel del aktiviteter, och vi ser tydligt hur det rör sig framåt, att fler och fler blir medvetna om sina rättigheter och börjar utöva dem.

Ett tecken på en mer övergripande utveckling i den riktning Svalorna LA arbetar för, är den nya nationella läroplanen som gäller fr.o.m. 2017 i Peru, där större fokus än tidigare läggs vid ”igualdad de genéro”, alltså jämställdhet. Läroplanen lyfter t ex att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter och möjligheter, att ens kön inte ska påverka hur en blir behandlad. Det finns dock de som motsätter sig och demonstrerar mot dessa ändringar i läroplanen, en rörelse som går under namnet ”Con mis hijos no te metas!”, vilket översätts till ”Lägg dig inte i mina barn!”.

P 170304 Demonstration mot jämställdhet 1 - DS

”Vi alla föds man eller kvinna, ingen föds med ett kön/genus” står det på banderollen. I läroplanen särskiljer de på biologiskt kön och socialt kön, så banderollen håller egentligen med det som står i läroplanen. Foto: Daniel Sahle

 

– Jag frågade två personer varför de är emot dessa ändringar, och fick svaret ”Vi vill inte att våra barn ska lära sig bli homosexuella”, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna Latinamerika i Peru. Hon fortsätter:
– De är felinformerade, det står inte i läroplanen det som de påstår stå i läroplanen. De vill ha lika möjligheter för alla, vilket är precis vad läroplanen också säger. Men de tolkar in så mycket mer, som att skolan nu ska börja lära barn att vara homosexuella.

Läroplanen är ett offentligt dokument som vem som helst kan läsa på internet, och det enda som är kopplat till sexualitet är att det konstateras att alla individer har rätt att leva ut sin sexualitet på ett hälsosamt och ansvarstagande vis, och bli accepterad för det. Det står även att ens sexuella läggning är en komplicerad process av flera olika faktorer, och inte något en kan välja eller lära ut.

Som det går att se i videon så vill de alltså ha lika möjligheter för alla, men säger sig vara mot jämställdhet mellan könen. De pratar om något som de kallar för ”genusideologin”, men det är bara dessa motståndare till läroplansändringarna som använder sig av det här begreppet, och går alltså inte att finna i själva läroplanen.

– Vi på Svalorna Latinamerika arbetar med barn och ungdomar, och det är precis dessa teman som nu är med i läroplanen som vi arbetar för: Jämställdhet mellan könen, samt lika rättigheter, möjligheter, och ansvar, för både kvinnor och män, säger Edith Garzon.

Svalorna Latinamerika välkomnar alltså dessa ändringar, och kommer att fortsätta arbeta för en mer jämställd värld.

Länk till läroplanen: http://www.minedu.gob.pe/curriculo/pdf/curriculo-nacional-2017.pdf

Peru: Klimatförändringarna påverkar kraftigt

Från december till mars varje år är det regnperiod i stora delar av Peru, vilket innebär att det regnar kraftigt under dessa månader, och resten av året regnar det knappt något alls. Normalt sett är detta inte något problem, utan landet och folket är väl förberedda för att det är så det kommer vara, och har anpassat sig till det. De översvämningar runtom i landet som går att läsa i nyheterna är dock inte normalt, utan tillskrivs vara en följd av de klimatförändringar som sker i världen just nu.

Ytterst kraftiga regnfall över områden där det normalt inte regnar har bland annat lett till stora översvämningar, jordskred  som för med sig allt i sin väg, och brist på drickbart vatten. De mest drabbade delarna av landet är områdena vid kusten, även om delar mer inåt landet också fått erfara kraftigare regnfall än normalt. Enligt en rapport som kom 19:e mars 2017 så har över 100 000 människor förlorat sina hem helt och hållet, med över 620 000 som har fått skador på sina hem. 75 personer har omkommit. Över 150 broar har kollapsat helt, och över 2 000 kilometer väg har förstörts. Hundratals kilometer av bevattningskanaler har också förstörts, med följden brist av drickbart vatten i flera delar av landet.

Orsakerna sägs vara klimatförändringarna, mer exakt uppvärmningen av de peruanska haven, vilket har fått namnet ”El Niño Costero”, ”Kustbarnet”. Uppvärmningen medför att vindarna inte rör sig som de brukar, och att regnet således inte faller där det brukar falla.

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

– Det är en nödsituation vi befinner oss i nu, både nationell och internationell. Det behövs många åtgärder för att hjälpa de som är i nöd nu, men det behövs även åtgärder för att kunna förhindra att något liknande ska hända i framtiden. I vårt arbete har vi ständigt klimatförändringarna med som ett tema, dels hur vi ska förhindra att något sådant här händer, men även anpassning till de förändringar som sker, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna LA i Peru.

Regeringen i Peru har ännu inte deklarerat att det är ett officiellt nationellt nödläge, utan menar att det är under kontroll. Mer än 100 000 poliser hjälper och räddar folk i de värst drabbade områdena, vatten delas ut där det inte finns, och härbärgen har skapats för de som mist sina hem. Nödläge eller inte, så är klimatförändringarna påtagliga i Peru, och åtgärder behöver göras för att kunna förhindra och anpassa sig till dessa förändringar.

Timmy Burchard, Infopraktikant, Peru

Läs mer (på spanska)

Sammanfattande rapport om regnperioden, från ett regeringsorgan: http://www.indeci.gob.pe/emergencias.php

Nyhetsartiklar om orsakerna:
http://larepublica.pe/impresa/sociedad/843803-calentamiento-del-mar-la-causa-de-las-lluvias-huaicos-y-el-bochorno

http://rpp.pe/blog/mongabay/cuales-son-las-causas-de-las-lluvias-e-inundaciones-en-la-costa-del-peru-noticia-1031261

Perus president, Pedro Pablo Kuczynski, uttalar sig:
http://rpp.pe/politica/gobierno/ppk-el-peru-no-se-va-a-declarar-en-emergencia-noticia-1037712

Peru: Matmässa för den morgonpigge

Det är tidig lördagsmorgon, och morgondiset hänger fortfarande kvar i luften när de lokala matproducenterna slår upp sina bås i Parque el Maestro i Arequipa.

Varje lördagsmorgon håller lokala matproducenter från närområdet, tillsammans med vår samarbetsorganisation El Taller, en matmässa. Här visas lokalt odlade ekologiska frukter och grönsaker upp för att väcka intresse för närodlad mat – men också för att hjälpa bönder att sälja sina produkter och på så sätt öka sina inkomster.

Norma Sotta från El Taller berättar mer:
– Det här har vi gjort sedan fyra år tillbaka, i ett annat distrikt. Vi kopierade idén hit eftersom det gick så bra. Nu har även efterfrågan och kunskapen växt häromkring, sakta men säkert.

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan.

Långsamt börjar mer folk att komma ut till parken och samlas kring de olika båsen. Norma visar oss båsen, och berättar lite om de olika produkterna. Här kan man hitta alla de saker som växer i närheten, alla möjliga grönsaker och jordbruksprodukter från närområdet. Det finns till exempel ost, nötter och honung, men även avokado, vilket området är känt för.

– Alla produkter här beror på säsongen, så man hittar inte alltid samma saker här varje lördag.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Vi fick också chansen att prata med de producenter som deltar i detta samarbete med El Taller. En av dem är Kimberli Mamani Icanaluire.

– De här matmässorna har definitivt haft en positiv inverkan. Det började smått och det kom inte så mycket folk, men på senare tid har publiken växt. Folk har mer kunskap vad gäller ekologisk odling nu, dessutom har det här forumet hjälpt oss att få inkomster som vi tidigare inte hade, berättar hon.

Kimberli Mamani Icanaluire - En av de produenter som deltar i Matmässorna

Kimberli Mamani Icanaluire, en av de matproducenter som deltar, delar med sig av sina tankar gällande matmässan.

Som praktikant var det väldigt intressant att få ta del av denna tillställning, som visar vilka olika typer av aktiviteter våra samarbetsorganisationer utför för att förbättra närområdet.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Ny samarbetsorganisation, El Taller!

Den andra fasen av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR har tagit slut, och planeringen av den tredje fasen är i full gång. Samarbetsorganisationen Ceder kommer att fortsätta inom programmet, och vi har nu en ny medlem i familjen: organisationen El Taller!

El Taller är en icke vinstdrivande organisation som har uppemot 30 års erfarenhet av att arbeta med hållbar utveckling på olika vis. De har arbetat mycket med innovation av teknologi och material, bland annat med målet att utveckla färdigheter och egenmakt hos människor med få tillgångar. Några exempel på sådant material är små handböcker som de delar ut, som t ex en praktisk manual för hur en pastöriserar ost med solenergi, eller en manual med verktyg och tips för att kunna verka i offentlig förvaltning och politik.

DSC_0261 redigerad

Ytterligare ett exempel på en handbok. Det här är en ”Teknisk manual för ekologiskt jordbruk av oregano”. Foto: Timmy Burchard

 

Antonio García Velásquez, verksamhetschef för El Taller, ser fram emot det framtida samarbetet:

– Vi är fulla av entusiasm för arbetet vi har framför oss. Samarbetet tillåter oss att i en ny zon applicera allt det som vi har utvecklat alla dessa år, och med väldigt bra resultat.

 

DSC_0292 redigerad

Antonio García Velásquez, främst, med två av sina kollegor: Norma Juana Sotta Apaza, projektledare, till höger i bilden, med Soledad Huayapa Aguilar i mitten, projektkoordinator.

 

Så vad har El Taller för förväntningar av samarbetet med Svalorna Latinamerika?

– Vi är en institution vars uppdrag är att bidra till utvecklingen av familjer som befinner sig i extrem fattigdom. Vi tror därmed att samarbetet kommer innebära en väldigt bra möjlighet för oss att uppfylla vårt institutionella uppdrag, samtidigt som vi kan förverkliga de mål Svalorna LA har i Peru.

Vi på Svalorna Latinamerikas programkontor i Peru ser också fram emot det framtida samarbetet, och välkomnar El Taller med öppna armar!

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Chilifloden – Ett hett ämne i Arequipa

20170213_102818

– Det är nödvändigt att standardisera våra koncept, konstaterades det under introduktionen. Foto: Daniel Sahle

Just nu är flodområdet Chili-Quilca, ett ämne som ofta är på tapeten i Arequipa. Med de smältande glaciärerna och sinande vattentillgångarna i området blir det ett allt viktigare ämne att diskutera.

Chilifloden är  en av de större floderna som rinner längst Arequipa-området. Med tanke på att Amazonflodens mynning anses befinna sig i den sydvästra delen av Peru, och att Arequipa också ligger i denna del av landet, är det svårt att tänka sig ett bättre ställe för att hålla dessa samtal.

DSC_0327

Workshoppen ägde rum i den lokala vattenmyndighetens kontor. Foto: Daniel Sahle

Vi blev inbjudna till en workshop, där olika delar av det lokala samhället deltog, med målet att skapa ett vägledande dokument för den framtida forskningen och hanteringen av vattenresurserna området. Workshoppen hölls av den nationella vattenmyndigheten Autoridad National de Agua (ANA) och ägde rum i den lokala vattenmyndighetens kontor. Bland de inbjudna fanns studentgrupper, intresseorganisationer, experter från universitetet och lokala politiker.

Workshoppen var upplagt på så sätt att vi först introducerades till bakgrunden till detta möte, samt effekterna av klimatförändringar som förväntas påverka området. Det poängterades att det saknades tillräcklig information för att skapa bra och tillförlitliga prognoser – något som hjälper till att rädda liv.

Vikten av att förstå helhetsperspektivet inom miljövetenskapen lyftes också. Ofta räcker det inte att lägga all sin tilltro till naturvetenskapen.
– Miljövetenskap är en process av relationer; fysiska, kemiska och biologiska – men också  sociala förhållanden, förklarade introduktionsföreläsaren.

16732132_1615304831832833_1673504449_o

Vi delades upp i mindre grupper för att diskutera hur man kunde förbättra det vägledande dokumentet. Foto: Timmy Burchard

Därefter delade vi upp oss i grupper utifrån fyra huvudämnen som hade bestämts på förhand. Huvudämnena var: Klimatvariationer och Klimatförändring, Miljökvalitet, Ekosystem och Naturresurser samt Riskhantering. I dessa grupper skulle vi tillsammans diskutera och bygga ut den grundläggande plan som redan hade utarbetats.

DSC_0345 (1)

Dagen avlutades med prioriteringsbeslut, och sedan en fika. Foto: Daniel Sahle

När dokumentet utökats, och alla grupper lagt till det de önskat var det dags att diskutera vilka ämnen som var mest brådskande att ta i tu med. Bland de ämnen som prioriterades högst var tidiga varningssystem, utvärderingar av de ekonomiska och ekologiska effekterna av extrema miljöförändringar i floden och bättre anpassning till dessa miljöförändringar.

När man tillsammans diskuterat och fastställt prioriteringen av de olika delarna avslutades mötet, och det bjöds på fika. Allt som allt var detta en mycket lärorik upplevelse – den visade beslutsprocessen i frågor som på många sätt berör våra målgrupper i landet.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

Peru: Ett uppvaknande för kvinnor

Efter att ha arbetat med kvinnor och ungdomar i Castilla Media i fem år, börjar Programa de Desarrollo Rurals (PDR) –Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru– andra fas närma sig sitt slut. Bonifacia Huayna Vilca, eller Bonnie som hon kallas, bor i byn Huami som tillhör distriktet Viraco och är en av de kvinnor som deltagit i programmet genom att engagera sig i ekologisk avokadoodling. Hon är idag sekreterare i föreningen för ekologiska avokadoodlare i Viraco. Bonnie har även varit delaktig i de föreläsningar och workshop om ledarskap som PDR har anordnat.

– Jag anser mig vara en kvinna som kanske inte är en fulländad ledare men en kvinna som med stöd av PDR har utvecklats mycket. PDR har lärt oss om våra rättigheter, både som medborgare men även som individer. Men framförallt har PDR fått oss att inse att vi kvinnor är kapabla till att göra mycket. Vi har många bra idéer men ofta är många kvinnor här rädda för att uttrycka dem. Tack vare alla föreläsningar och workshops som PDR anordnat har detta börjat förändras: kvinnor är inte längre lika rädda för att ta plats och uttrycka sina åsikter. Vi har såklart en lång väg kvar att gå men PDR har förändrat oss och väckt många av våra förmågor som fanns inom oss som bara väntade på att få komma ut, berättar Bonnie.

Bonnie

Bonifacia Huayna Vilca, en av deltagarna i programmet.

– Med hjälp av PDR har jag lyckats bli ordförande i kommunen här i Viraco, tack vare att jag lärt mig om hur jag kan uttrycka mig själv, och på så sätt har jag kunnat bidra till utvecklingen av min by, avslutar Bonnie

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

Peru: Kvinnorna i Cotanay har nu en formaliserad organisation!

Det är eftermiddag och vi har tagit oss till byn Cotanay som ligger i distriktet Machaguay, i Castilla Media. Roberto Velarde Garcia som är ansvarig för komponenten ”Försörjning och ekonomiska rättigheter” i  Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – ska ha ett möte med kvinnorna från marsvinsuppfödningsgruppen i Cotanay för att se om de har bestämt sig för att bilda en formaliserad organisation.

P_061115_Marsvin_SHV

—Vi har under året fått utbildning om hur man till exempel tar hand om marsvinen och lära sig om vad en organisation är. Så under året har vi jobbat i förhoppningar om att vi tillsammans ska bilda en formaliserad organisation, säger Ayde Ponce.

Mötet med gruppen börjar med att de går igenom vad som skulle behövas göra om de bestämmer sig för att formalisera sin organisation. Kvinnorna måste bilda en styrelse, ha en ”libro de actas” (en journal där de noterar och registrerar organisationens beslut) och välja ett namn till deras organisation.

— Så, vill ni bilda en formaliserad organisation?, frågar Roberto Velarde Garcia.

Hela gruppen bestämmer sig snabbt för att de vill det. De går direkt vidare till att uppfylla de formella kraven: de röstar fram en styrelse och bestämmer att organisationen ska heta ”Asociación Agropecuaria Virgen de Fátima”(Lantbruks associationen ”Vår fru av Fátima*”).

— Nu är det bestämt! Det var dags att våga och ta det här steget och det ska bli så spännande och kul att se vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Ayde Ponce.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru.

*Vår fru av Fátima = Katolicismen är den största religionen i Peru, olika regioner i landet hyllar olika helgon och i Cotanay, Machahuay i Castilla Media hyllas Vår fru av Fátima.

Peru: våra värsta farhågor börjar bli till vardag

Programa de Desarrollo Rural (PDR) —Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru— organiserade ett forum i staden Arequipa för att diskutera förslag på handlingar gentemot klimatförändringarnas effekt på Castilla Media där PDR arbetar. Till detta bjöds lokalbefolkning, myndigheter och miljöspecialister in.

Publiken på forumet i Arequipa där målgruppen, myndigheter och specialister deltog för att diskutera hur Castilla Media ska agera med hänsyn till smältandet av glaciären Coropuna

Publiken på forumet i Arequipa där målgruppen, myndigheter och specialister deltog för att diskutera hur Castilla Media ska agera med hänsyn till smältandet av glaciären Coropuna. Foto: Lina Franzén.

Detta forum arrangerades i syfte att samla myndigheter, så väl lokala som regionala, för att problemet med klimatförändringar ska få den uppmärksamhet som detta kräver. Förhoppningarna var även att detta ska leda till att myndigheter integrerar och tar hänsyn till detta när de planerar sitt framtida arbete.

Inför detta hölls det förberedelseforum i varje distrikt, där myndigheterna och medborgarna tillsammans diskuterade vilka miljöproblem som just deras distrikt står framför. Du kan läsa mer om detta här.

Julio Alegría från AEDES föreläser om klimatförändringar och glaciären Corpuna på forumet i Arequipa

Julio Alegría från AEDES föreläser om klimatförändringar och glaciären Corpuna på forumet i Arequipa. Foto: Lina Franzén.

Under dagen hölls det ett flertal föreläsningar på temat. Både fakta och förslag på handlingar som borde tas presenterades. Publiken fick även chansen att ställa frågor till experterna och uttrycka sina åsikter. En som tog chansen att göra detta var Machaguays borgmästare Reynaldo Taco Silva:

— Vad som håller på att ske är väldigt oroväckande. Jag är 50 år och för 30 år sedan var livet mycket annorlunda. Det regnande och solen värmde oss utan att bränna oss. Vi har redan börjat märka av det vi alla är rädda för: att vattnet ska ta slut. Så vad kan vi göra med hänsyn till detta? Vi myndigheter måste samarbeta, så väl lokala, regional och nationella myndigheter. För vi i Machaguay har idéer men vi har inte de ekonomiska resurserna som behövs. Det är mycket i vårt område som måste förändras: våra kanaler måste förbättras, våra bevattningsmetoder effektiviseras och så vidare.

Borgmästaren i Machaguay, Reynaldo Taco Silva, framför sina åsikter om smätlandet av glaciären coropuna på forumet i Arequipa

Borgmästaren i Machaguay, Reynaldo Taco Silva, framför sina åsikter om smätlandet av glaciären coropuna på forumet i Arequipa. Foto: Lina Franzén.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

Peru: Komposten i Cotanay är snart färdig!

Det är förmiddag och solen skiner starkt över byn Cotanay som ligger i distriktet Machaguay, i Castilla Media. Roberto Velarde Garcia som är ansvarig för komponenten ”Försörjning och ekonomiska rättigheter” i Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalornas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – är idag här i Cotanay för att besöka och se hur det går med föreningen ”Grupo de crianza de cuyes, Cotanay” kompost och erbjuda teknisk assistans över vad som kan eller bör göras annorlunda för att komposten skall bli bra.

Roberto Velarde Garcia och Yuli Huayna rör om komposten. Foto: Lillemor Lind Alpstad

Roberto Velarde Garcia och Yuli Huayna rör om komposten. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Vi började med den här komposten för ungefär tre månader sen. När vi skulle börja med komposten bad Roberto oss att ta med oss spillning från våra marsvin, kossor och andra djur. Sedan bad han oss att bland annat ta med halm, torkade löv från det peruanska pepparträdet (Schinus molle). Vi vattnar komposten varannan dag och rör om den var 15e dag, säger Yuli Huayna.

Roberto Velarde Garcia visar upp kompostjorden. Foto: Lillemor Lind Alpstad

Roberto Velarde Garcia visar upp kompostjorden. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Komposten behöver lite mer tid att bryta ner materialet. Till nästa omrörning om ungefär 15 dagar bör den vara perfekt, säger Roberto Velarde Garcia.

Fyra stycken av kvinnorna från organisationen ”Asociación Agropecuaria Virgen de Fatimas". Foto: Lillemor Lind Alpstad

Fyra stycken av kvinnorna från föreningen ”Grupo de crianza de cuyes, Cotanay”. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Tanken med att ha den här komposten är att den ska förbättra våra jordbruk främst alfalfan. Jag och de andra i min förening matar t.ex. vara marsvin med alfalfa och då är det viktigt att man ger dem bra alfalfa som inte har några bekämpningsmedel och andra kemikalier. Det har varit väldigt kul att få lära sig om hur man gör med komposten, säger Yuli Huayna.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru.

Peru: Fotografi som medel för att uppmärksamma lokala traditioner och kunskaper

”Vanor, traditioner och kunskap i byarna vid glaciären Coropunas fot”: detta var namnet på en fotoutställning som Programa de Desarrollo Rural (PDR) –Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru– anordnade i kommunhuset i staden Arequipa. Denna fotoutställning var del av det arbete som PDR bedriver med ungdomsgrupper i distrikten Tipan och Machaguay, Castilla Media. PDRs arbete med ungdomsgrupper kretsar kring att informera ungdomarna om deras rättigheter genom att, exempelvis, hålla föreläsningar om unga och barns rättigheter och arrangera manifestationer.

Fotoutställning i Arequipa med bilder från castilla media

Fotoutställning i Arequipa med bilder från Castilla Media. Foto: Lina Franzén

Inför fotoutställningen besökte ungdomarna tillsammans med PDR platser i Castilla Media som skulle kunna ha ett värde som turistmål. Ungdomarna fick sedan fotografera dessa platser, och det är bland annat dessa foton som besökarna kunde se på fotoutställningen.

Ett antal av ungdomarna från Tipan närvarade på utställning och fick där utifrån bilderna berätta för besökarna om olika platser i Castilla Media och vad en kan hitta där.

Thalia, från ungdomsgrummen generación de nuevos liders y lideresas Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Viraco

Thalía Condo Cárdenas från ungdomsgruppen ”Generación de Nuevos Líderes y Líderesas” (GNL), Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Viraco. Foto: Lina Franzén

– Med denna fotoutställning vill vi sprida de vanor, traditioner och kunskaper som befolkningen i Castilla Media har. Genom att dokumentera de resurser och värderingar som finns i området genom fotografi kan även andra utanför områdena värdesätta detta. Jag anser att de ungdomar som deltagit här ikväll har kunnat identifiera sig med sitt område och fått chansen att dela med sig av sina kunskaper, säger koordinatören för PDR, Irma Timaná Taboada.

Erika Medina Conde, från ungdomsgrummen generación de nuevos liders y lideresas Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Pampacolca

Erika Medina Conde, från ungdomsgruppen GNL, Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Pampacolca. Foto: Lina Franzén

– Pampacolca är en stad som ligger på ungefär 3 000 meter över havet. I Pampacolca finns det mycket saker att se, men som kanske många inte känner till. Utanför staden finns det varma källor som är sköna att bada i. Dessutom finns det ruiner som byggdes av en civilisation som levde före Inkafolket, berättar Erika Medina Conde medan hon pekar på bilder från platserna inför en grupp besökare som intresserat lyssnar och studerar bilderna.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

 

Peru: Kvinnor besitter styrkan och drivkraften till utveckling

– Hur tycker du relationen mellan de lokala myndigheterna och befolkningen är här?

– Vet du vad PDR står för?

15058680_10154672182328232_346620939_n

Programpraktikanten Lillemor fyller i enkäter med några av årets deltagare i PDR. Foto: Lina Franzén

Programa de Desarollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas 5-åriga landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – börjar närma sig sitt slut. Inför detta genomförs den årliga resultatmätningen för att utvärdera hur programmet gått detta år. Samtliga deltagare i alla fem distrikt i Castilla Media har fått fylla i enkäter om sitt deltagande under året och deras åsikt om programmet. Dessutom har det även genomförts intervjuer med ordförandena i de föreningar som bildats med PDRs hjälp samt med myndigheter. En av de personer som intervjuats är en kvinna som har tjänsten som ordförande i en av kommittéerna i kommunen i staden Machahuay.

– Jag tycker kvinnor är väldigt viktiga för att kunna utveckla vår stad. Vi gör ju samma jobb som männen här. Eller egentligen gör vi kanske till och med mer: männen går till sina fält för att jobba, men det gör vi kvinnor också. Skillnaden är att när vi kommer hem så fortsätter vi jobba, därför tror jag att det finns mycket styrka och drivkraft i oss kvinnor. Det är vi som ansvarar för att vår familj har det bra, berättar kvinnan, som vill vara anonym.

DSC_0199

Kyrkan i Machahuay. Foto: Lina Franzén

Nästa fråga berör kvinnans åsikt om det arbete som PDR utfört, varpå hon svarar:

– För mig har det varit väldigt bra att PDR arbetat här. Det är nästan som att de fallit ned från himlen för att vägleda oss, och vägledandet har verkligen varit bra. Jag känner att jag, kanske jämfört med andra kvinnor här, verkligen har tagit till vara på denna möjlighet. Så fort jag hörde att PDR skulle börja arbeta här bestämde jag mig för att jag skulle vara med. Ibland hör jag hur andra säger ”varför har de hjälpt henne och inte mig?”, men PDR är här för alla kvinnor, men det är upp till en själv att engagera sig.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Tillsammans för utveckling

Mesa de Trabajo para el Desarrollo (arbetsbord) är något som Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram – har varit med och startat upp i samtliga distrikt. Dessa arbetsbord vänder sig till myndighetspersoner och civilbefolkningen och hålls i kommunhuset en gång i månaden. Anledning till uppstartningen av dessa arbetsbord är att det tidigare har varit svårt att hitta ett forum där civilbefolkningen får komma till tals i distriktet. Med dessa arbetsbord kan myndighetspersoner och civilbefolkningen nu arbeta tillsammans och diskutera problemen som finns i distriktet.

IMG_7740

Mesa de Trabajo para el Desarrollo i Machahuay. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Detta forum, Mesa de Trabajo para el Desarrollo, har gjort det möjligt för civilbefolkningen att ha direktkontakt med myndighetspersoner. Dessa arbetsbord är väldigt viktiga eftersom det bara är när vi har den här dialogen mellan civilbefolkningen och myndighetspersoner som vi vet vad som behövs för att distriktet ska kunna utvecklas och utifall vi måste vidta några åtgärder för att uppnå det dem vill uppnå i distriktet, säger Mabel Caceres Cano som är vice-borgmästare i Machahuay.

Första delen av varje arbetsbord börjar med att de går igenom vad som sagts under förra mötet. Sedan berättas det vad borgmästaren gjort sen förra mötet. Under den andra delen av arbetsbordet går man igenom schemat för dagens arbetsbord, t.ex. vem som ska prata, vilken kommitté som ska börja berätta vad de håller på med nu. De fem olika kommittéerna som finns i samtliga distrikt i Castilla Media;

  1. Kommittén som arbetar med social utveckling
  2. Kommittén som arbetar med ekonomisk utveckling
  3. Kommittén som arbetar med infrastruktur och regional integration
  4. Kommittén som arbetar med miljö och naturresurser
  5. Kommittén som arbetar med att utveckla den offentliga förvaltningen

Tanken med att arbeta med kommittéer på Mesa de Trabajo para el Desarrollo Rural är att man delar upp arbetet och arbeta mer koncentrerat inom olika områden och på så sätt bidrar till distriktets utveckling.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru

Peru: Hur ska arbetet för miljön se ut i framtiden?

Solen skiner över staden Machaguay i Castilla Media, Peru, när teamet från Programa de Desarrollo Rural – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram – stiger in i kommunhuset. Idag ska en workshop med syftet att identifiera de lokala miljöproblemen med hänsyn till klimatförändringar hållas. En av deltagarna är Francisca Tintaya som är ordförande för kommittén för grundläggande tjänster i kommunen och medlem i föreningen för kvinnor i Machaguay och närliggande områden, som bildats med hjälp av PDR.

blogg 6.3

Francisca Tintaya på det centrala torget i Machaguay. Foto: Lina Franzén

– Jag tycker det är väldigt bra att denna workshop hålls och framförallt att både myndigheter och övriga invånare har blivit inbjudna att delta. För mig är det viktigt att alla får ta del av denna information och inte enbart myndigheterna. På detta sätt kan vi alla tillsammans jobba för att t ex minska föroreningar, säger Francisca.

Blogg 6.1

Deltagarna skriver ned vad de gör för miljön. Foto: Lina Franzén

Workshopen består av dynamiska övningar där deltagarna först får en papperslapp där de skriver vad de gör för att värna om miljön. Dessa lappar sätts sedan upp på ett stort pappersark och koordinatören för PDRs fältarbete Irma Timaná går tillsammans med deltagarna igenom det som skrivits upp. Här tas det upp att myndigheterna bland annat informerar invånarna genom att hålla miljömanifestationer, att de uppmuntrar äldre att ha mindre grönsaksodlingar och att myndigheterna ansvarar för att plastflaskor återvinns i staden Arequipa.

blogg 6.2

Irma Timaná från PDR sammanställer de handlingar deltagarna gör för att värna om miljön. Foto: Lina Franzén.

Den andra aktiviteten är utformad på samma sätt, men denna gång är temat framtiden: hur ska arbetet för miljön se ut i framtiden? Efter att ha gått igenom alla förslag på vad fokusen för miljöarbetet i staden bör vara enas deltagarna om att de viktigaste för just detta område är att inte använda kemiska bekämpningsmedel, att återplantera skog och att börja använda effektivare bevattningsmetoder för att inte slösa på vattnet. Just ämnet om bekämpningsmedel är något Francisca tycker är mycket intressant:

–  Förr i tiden användes det inte kemiska bekämpningsmedel i detta område. Våra förfäder hade andra metoder, som att till exempel använda aska. De metoder vi använder idag är inte bra för oss. Det påverkar våra lungor, syn och nervsystem och dessutom förorenas vår luft. Jag tycker det är bra att detta problem uppmärksammas så att vi kan arbeta för att förbättra invånarnas hälsa, berättar Francisca.

Dessa ämnen kommer senare i år presenteras på ett forum som kommer hållas i Arequipa där samtliga fem områden i Castilla Media kommer presentera sina planer för det framtida miljöarbetet.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Besök på ekologiska avokadoodlingar

Luis Condori Condori sätter sig på huk i den starka solen vid ett blomstrande avokadoträd och fyller handen med jord; jord som han tillsammans med sin fru Elvira Savedra själv framställt i sin kompost. Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas program i Peru – befinner sig idag i distriktet Viraco för att besöka medlemmarna i föreningen för ekologiska avokadoodlare ”Asociación de Fruticultores Ecológicos de Viraco” för att se hur plantorna mår.

Luis Condori Condori visar upp resultatet av sin kompost. Foto: Lina Franzén

Luis och Elvira visar stolta upp sina avokadoplantor, som är odlade helt utan bekämpningsmedel och andra kemikalier, och berättar historien om hur allt började:

– Jag hade en affär där jag sålde mycket avokado. En dag kom jag på att det vore smidigare om vi odlade avokados själva, då området vi bor i är perfekt för avokadoodling. Så vi bestämde oss för att följa med på en workshops i ett närliggande område som arrangerades av PDR. Det var en stor motivationskälla för vi såg hur bra det gick för dem och vi tänkte att om dem kan, varför skulle vi inte då också kunna?, berättar Elvira stolt.

Luis Condori Condori och Elvira Savedra bland sina avokadoplantor. Foto: Lina Franzén

Avokadoträden är nu tre år gamla och i mars nästa år kommer de ge sin första skörd. Luis visar upp sina små avokados som äntligen börjat växa som belöning för allt hårt arbete de lagt ned på odlingen.

– Man skulle kunna säga att vi var som blinda innan PDR började arbeta i området, men nu har vi någon som vägleder oss. Vi har lärt oss hela processen, så det är som att PDR har lärt oss att se, säger Elvira och skrattar.

På andra sidan den bördiga dalen, i byn Huami, bor medlemmen Victor Díaz Caricaza som var en av de åtta medlemmar som med hjälp av PDR bildade föreningen. Idag, fyra år senare, har föreningen vuxit till 25 medlemmar.

Roberto Velarde från PDR besöker Victor Díaz Caricazas avokadoträd. Foto: Lina Franzén

– Det är väldigt fint att vara med i denna förening för vi stöttar och hjälper varandra, men det är också en stor fördel för försäljningen. Det är lättare att komma in på marknaden om man kan erbjuda en stor mängd avokado. Våra grannar ser hur bra det går för oss och alla står på kö för att få vara med i föreningen, förklarar Victor med ett brett leende.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Stort engagemang vid första miljökommitté mötet i Piraucho.

Under måndagseftermiddagen befann vi oss i Piraucho i distriktet Union, i Castilla Media, för att ha det första mötet och workshopen med miljökommittén. Workshopen började med att vi tittade på två videos för att få alla att börja reflektera lite över miljön och vad vi gör mot den. Den första videon visade bilder på hur vi människor kontaminerar miljö och i den andra videon bad miljön alla människor att sluta kontaminera.

IMG_7727

Edith Cuyo håller i workshopen. Foto: Lillemor Lind Alpstad

–         Vad är miljö för er? frågade Edith Cuyo från Programa de Desarrollo Rural (PDR)

Deltagarna i workshopen fick beskriva deras uppfattning om vad miljö är. De svarade att miljö var allt som var omkring oss; flora och fauna, luften vi andas, träden och vatten. Sedan fick de besvara vilka miljöproblem som finns och speciellt de miljöproblemen som finns i deras distrikt. Därefter valde de ett av miljöproblemen att jobba med i distriktet. De valde att arbeta med avfallshantering och för att kunna jobba med avfallshantering sa deltagarna att de kommer behöva föreläsningar om avfallshantering samt identifiera vad som är organiskt och icke organiskt.

– Det var första gången vi hade denna workshop med miljökommittén. Det var jättebra och framförallt viktigt att vi hade denna workshop, så vi kan komma igång med miljöarbetet i vårt distrikt. Det var även kul att se alla som deltog på mötet, såsom borgmästaren, myndighetspersoner och civilbefolkningen. Det här mötet har fått mig att tänka jättemycket på vad vi invånare i distriktet gör som kanske inte är så bra för miljön och det måste vi ändra på, säger Juana Maria Huaina.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru

 

Peru: Hur mår dina marsvin?

– Det verkar som att marsvinen har fått loppor. Använd detta medel som du stryker på marsvinen, börja bakifrån och dra framåt. De verkar inte lida av coccidiosis, men om du är orolig för att det kommer drabba dina marsvin kan du ge de lite lime så att de får i sig vitamin C, förklarar Antony García för Mabel Cáceres Cano.

Antony skriver ned sina rekommendationer för Mabels marsvinsuppfödning. Foto: Lina Franzén

Antony från Programa de Desarrollo Rural (PDR)  – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru –  befinner sig idag i byn Cotanay i distriktet Machahuay. I Cotanay har ett flertal kvinnor nyligen börjat med marsvinsuppfödning och Antony är här för att se hur marsvinen mår och ge tips på möjliga förbättringar av uppfödningen.

– Jag har fött upp marsvin väldigt länge men bara för egen konsumtion. Nu vill jag kunna ha marsvinen som en inkomstkälla, säger Mabel.

DSC_0026

En del av Mabels marsvinsuppfödning. Foto: Lina Franzén

Nästa besök är hemma hos Rosa Gamero där det finns ett flertal burar, men inga marsvin.

–  Jag hade ett 50-tal marsvin vars kött jag sålde och det var en viktig inkomstkälla för mig. För ett tag sedan blev mina marsvin väldigt sjuka. Jag vet inte om det fick parasiter eller om de kanske fick lunginflammation av kylan. Vad det nu än var så började de dö en efter en och nu har jag inga marsvin kvar. Jag ska dock köpa nya marsvin och denna gång hoppas jag att jag med den kunskap PDR ger mig ska kunna undvika att något sådant händer igen, säger Rosa.

DSC_0108

Rosa visar programpraktikanten Lillemor sina nu tyvärr tomma burar. Foto: Lina Franzén

Hon visar upp sina tomma burar och berättar stolt hur hon utifrån vad hon lärt sig på de workshops som arrangerats av PDR tänker bygga nya burar i lersten istället för i trä så att de blir lättare att hålla rent. När burarna är färdigbyggda kan Rosas nya marsvin flytta in, något hon verkligen ser fram emot.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Tillsammans för miljön

Det är skymning i byn Viraco i Castilla Media, Peru. På det centrala torget har invånare i alla åldrar, så väl män som kvinnor, samlats för att genomföra en manifestation för att höja medvetenheten om miljöfrågor i byn. En av deltagarna är Nancy Purhuaya Caceres som är ordförande i organisationen för biodlare ”Asociación de Apicultura Señor de los Milagros de Viraco”, som startades upp med hjälp av Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru.

blogg 3

Deltagarna förbereder sig inför manifestationen. Foto: Lina Franzén

–  Jag tycker det är väldigt bra att den här manifestationen hålls eftersom att invånarna i vår by behövs uppmärksammas om de miljöproblem vi har och att vi måste ta hand om vår miljö. Många är inte medvetna om vilka negativa effekter deras handlingar har på miljön och då är det bra att PDR informerar oss och hjälper oss att sprida denna kunskap, säger Nancy.

Efter att alla deltagarna i manifestationen samlats och fått ordning på sina plakat ansluter det lokala bandet. Tåget går längs med byns huvudgator och deltagarna delar ut broschyrer med information till åskådarna. Dessa broschyrer innehåller information om varför det är viktigt att värna om miljön och några tips på hur invånarna kan göra detta. Till exempel uppmuntras invånarna till att vara sparsamma med elektricitet och vatten.

blogg 1

Samtliga deltagare samlade på torget efter att ha genomfört miljömanifestationen. Foto: Lina Franzén

Efter ungefär en halvtimme återvänder tåget till torget, där deltagarna ivrigt diskuterar hur kampanjen gått.

– Jag tycker att det gick väldigt bra! Det är fint att se allt från skolelever till borgmästaren enas kring detta problem. Jag är väldigt glad över att PDR är här och vägleder oss i denna fråga så att vi kan föregå med gott exempel för resten av befolkningen, säger Nancy.

blogg 2

Nancy Purhuaya Caceres visar upp broschyren som delades ut under manifestationen. Foto: Lina Franzén.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Vi utvecklas och växer i takt med våra avokadoplantor

bloggbild 1Utsikt från byn Huami i Castilla Media, Peru. Foto: Lina Franzén

Den lilla byn Huami ligger tätt invävd bland bergen. Det är tidig eftermiddag och det börjar långsamt skymma i takt med att invånarna lämnar sina plantager för dagen. Denna eftermiddag är Programa de Desarrollo Rural (PDR)–Svalorna LA:s program i Castilla Media, Peru–i byn för att hålla en workshop med syftet att stärka lokala organisationers politiska och samhälleliga påverkan.

Denna dag har ett 20-tal personer som alla är medlemmar i Asociación de Fruticultores Ecológicos de Huami (Organisationen för Ekologiska Fruktodlare i Huami) samlats. Organisationen består av 30 kvinnor och män som odlar framförallt avokado. Organisationen grundades för ett och ett halvt år sedan med stöd av PDR. Detta är andra workshopen som hålls i Huami. Första mötet handlade om varför det är viktigt att göra sin röst hörd och i vilka sammanhang medlemmarna kan framföra sina åsikter. Edith Cuyo Chávez, del av PDR-teamet, berättar att de idag tillsammans som organisation ska göra en SWOT-analys, eller FODA som det kallas på spanska. FODA står för Fortalezas (styrkor), Oportunidades (möjligheter), Debilidades (Svagheter) och Amenazas (hot).

bloggbild 2Edith Cuyo Chávez gör tillsammans med medlemmarna i organisationen ”Asociación de Fruticultores Ecológicos de Huami” en SWOT-analys. Foto: Lina Franzén

Det första temat som tas upp är vilka möjligheter som finns för organisationen. Medlemmarna deltar aktivt och tar upp möjligheter så som PDR och liknande institutioner. Nästa tema som tas upp är styrkor, där medlemmarna tar upp egenskaper så som demokrati, disciplin och respekt som organisationens styrkor. De hot som identifieras är alla relaterade till klimatet. Slutligen identifieras bland annat brist på kunskap och en stor del inaktiva medlemmar som organisationens svagheter. Edith avslutar den första delen av mötet med att förklarar vikten av att en organisation förstår vilka dessa teman är för att kunna utveckla lämpliga strategier, för att på så sätt kunna uppnå en hållbar utveckling. En av kvinnorna passar på att tacka PDR för allt stöd organisationen fått med sina avokadoplantor, och att hon hoppas att organisationen och medlemmarna ska fortsätta växa och utvecklas i takt med sina avokadoplantor.

Andra halvan av mötet tar Mario del Carpio Vizcardo, också del av PDR-teamet, upp vikten av grundläggande bokföring för en välfungerande organisation. Till nästa möte, som hålls om en månad, ber Mario medlemmarna att ta med sig en kassabok så att samtliga medlemmar får lära sig bokföring.

bloggbild 3Samtliga deltagare i workshopen. Foto: Lina Franzén

Lina Franzén, Programpraktikant, Peru

Presentation av Lina

Lina Franzén är 23 år gammal och nybliven programpraktikant med sikte på Peru. Lina är uppvuxen i Stockholm och har precis tagit examen i företagsekonomi på Stockholms Universitet. Dessförinnan har Lina hunnit resa i Australien, Indonesien och studera ett halvår i London.  Lina har familj i Peru som hon besökt flertalet gånger.

– Jag är intresserad av utlandsarbete och tycker att det här är en bra chans att få praktisk erfarenhet. Jag skulle gärna vilja arbeta med administration i NGO’s. Praktiken verkar intressant för att de arbetar med femårprogram som inte enbart utgörs av fältarbete, utan även av administration. Jag ser fram emot att få bättra på spanskan och själva äventyret i sig.

Presentation av Lillemor

Lillemor Lind Alpstad är 26 år och kommer från Haninge, Stockholm. Hon är nyexaminerad miljövetare från Södertörns högskola och ska nu tillsammans med Lina åka till Peru som programpraktikant. Lillemor har besökt Peru många gånger då hennes mamma är peruan.

– Jag sökte till praktikantprogrammet då jag ville ha en utlandspraktik där jag fick jobba med utvecklingsfrågor. Jag tycker att samarbetet mellan Svalorna LA och samarbetsorganisationerna är intressant och ser fram emot att lära mig mer om deras arbete, till exempel hur de når ut till målgruppen och hur programmet utvecklas. Sedan ser jag även fram emot att träffa nya människor och äta god mat!