Miljö

Bolivia: “Vi alla måste hjälpas åt för att ta hand om vår planet”

Dagens workshop på skolan Villandrani utanför El Alto börjar med att eleverna får svara på frågan vad de åt till frukost

– Bröd! skriker alla i mun på varandra.

Frågorna fortsätter – Vad görs bröd utav? Mjöl. Vad görs mjöl utav? Vete. Var kommer vetet ifrån? – och leder fram till det faktum att Bolivia importerar stora mängder vete från runt om i världen. På så vis har den där frukostmackan genomgått en process som genererat stora utsläpp vilket bidragit till klimatförändringarna, ämnet för dagens workshop.

– I den här workshopen har vi pratat om hur vi kan ta hand om miljön och klimatet genom att till exempel minska vår konsumtion, berättar Yesica Deysi Mamani Medrano, 14 år.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat. Foto: Caroline Björkdahl

Under timmen blir eleverna mer bekanta med FN:s globala mål och får hjälpas åt att identifiera de mål som har med miljö och klimat att göra. Därefter diskuteras vilka klimatförändringar som de själva kan identifiera här i Bolivia. De nämner alltifrån mer extremt väder i form av temperatur och nederbörd, naturkatastrofer såsom jordskred och översvämningar, till dåliga skördar.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna. Foto: Caroline Björkdahl

Vidare diskuterar klassen vilka olika vanor som bidrar mer eller mindre till klimatförändringarna, samt diskuterar huruvida alla länder i världen bidrar lika mycket. För att få en bättre förståelse för detta får de göra en övning där de ska identifiera hur många jordklot som skulle behövas ifall all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Till exempel skulle det krävas nästan 1,5 jordklot ifall vi alla levde som Bolivias befolkning men 4,2 om alla levde som i Sverige och hela 6,8 jordklot om vi levde som de gör i Luxemburg. Det har beräknats att jordens nuvarande befolkning lever som om vi hade 4 jordklot, men vi har bara EN planet.

– Jag har lärt mig att vi alla måste hjälpas åt och jobba tillsammans, inte individuellt, så att vi kan ta hand om vår planet, avslutar Yesica Deysi Mamani Medrano.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder. Foto: Caroline Björkdahl

Caroline Björkdahl, praktikant, Bolivia

Peru: vi måste göra något nu!

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: Erfarenhetsutbyte för hållbar utveckling

I Arequipas bussterminal samlades olika borgmästare tillsammans med andra ledare från de olika distrikten i regionen Castilla Media, för att under kvällen resa till staden Cusco. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR anordnade nämligen ett erfarenhetsutbyte med tjänstemän från olika kommuner i Cusco. Staden har kommit långt i att utveckla lokala verksamheter som stärkt den ekonomiska och sociala utvecklingen inom området. Exempel på sådana verksamheter är marsvinsuppfödning, återvinning, blomsterverksamheter och biodling. Därför har PDR bjudit in olika ledare från Castilla Media, tanken är att genom erfarenhetsutbytet kunna ta lärdom av svårigheter men även ta lärdom av framgångsrika strategier som gynnat den lokala utvecklingen.

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar om dem strategier som fått verksamheten att blomma ut. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar inför ledarna för CM om de strategier som fått verksamheten att blomma ut.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Ett av huvudmålen i landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR är att öka deltagandet hos kvinnor och unga i politiska utrymmen som säkerställer utövande av deras medborgerliga rättigheter i regionen Castilla Media. PDR kan ses som en plattform där ledarna får ta plats och stärka samarbetet mellan lokala myndigheter, kommuner, civilsamhället och privata sektorn. Praktiskt innebär det att PDR stärker självförtroende och förmågor genom att utbilda deltagarna och ledare för distrikten i ledarskap.

Under mötet ställdes många frågor, stämningen präglades av intensiva debatter och massa högljudda skratt. Irma Timana Taboada är sociolog och specialist inom PDR-teamet och hon brukar illustrera PDR metodiska arbetssätt på följande vis:

”Om du ger ditt barn fisk, kommer ditt barn att bli mätt den dagen, men om du lär ditt barn att fiska, kommer ditt barn att bli mätt under resten av sitt liv.”

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans borgmästare och andra ledare från CM. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans med borgmästare och andra ledare från CM.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Fokuset med erfarenhetsutbytet är att stärka ledarnas kunskaper om hur man säkerställer men även hur man förstärker ett samarbete och utbilda dem i hur man inkluderar alla för en hållbar utveckling inom sitt område. Irma förklarar:

– Det ligger i vårt intresse att stärka våra myndigheter så vi kan säkra kvinnornas deltagande i utvecklingsprocesser och stärka utrymmet för dem utöva sina medborgerliga rättigheter.

På bussresan hem fylldes många ledare av hoppfullhet att kunna genomföra en större samhällspåverkan.

Text & foto:  Jhonny Salvatore Talavera, praktikant, Peru

Peru: Den nya generationen skapar klimatsmarta lösningar

Perus landsbygd är drabbad av smältande glaciärer och klimatförändringar som påverkar jordbruket. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR (Programa de Desarollo Rural) arbetar med ungdomar i skolor för att stärka deras kunskaper om hållbar matsäkerhet och klimatanpassning för att förebygga sjukdomar och klimatförstöring.

Kommunen i Tipan, Peru anordnade en skoltävling där elever från alla distrikten i Castilla Media deltog. Skoltävlingen betonade betydelsen av hållbar utveckling i landet och att främja intresset och stärka utvecklandet av vetenskapliga och tekniska kompetenser i skolorna som ska skydda miljön. PDR arbetar med att förstärka medborgerliga rättigheter i skolorna i området. Klimatförändringarna är en av dessa. Genom att öka medvetenheten kring klimatpåverkan främjar PDR intresset hos ungdomarna. Vår samarbetsorganisation El Taller har länge jobbat med ungdomarna för att förbättra deras kunskaper om klimatförändringar.

Erika Medina Conde gick vidare i skoltävlingen och mitt i glädjeruset säger hon:

– PDR har gjort mig medveten om klimatutmaningarna som vi står inför och nu när jag är informerad kan jag dela den kunskapen med andra från min by. Nu när vi ser miljöförstöring kan vi lättare sätta stopp för det och upplysa andra om betydelsen av att värna om vår miljö.

 

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juares Sandqvist

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juarez Sandqvist

Skoltävlingen handlade om olika skolprojekt som ska vara hållbara inom olika grenar. Flera skolprojekt innefattade förbättrade miljövänliga jordbruksprojekt. En bättre ekologisk produkt kan säljas dyrare på marknaden och öka inkomstkällorna för familjerna på landsbygden. Ökade inkomster leder även till att invånarna köper mer grönsaker och frukter som förebygger sjukdomar som fetma och undernäring.

Josue Valdivia Medinas grupprojekt handlade om ekoturism och vill förbättra lokalbefolkningens levnadsvillkor genom ökade hållbara inkomster:

– Vi bör bli bättre på att använda dem resurser vi har i vårt lokalsamhälle, stärka våra inkomster samtidigt som vi tar hand om naturen och miljön. Eftersom det finns idag en större medvetenhet om att värna om miljön vill vi erbjuda ett hållbart alternativ. Genom ökade inkomster kan folket förbättra sina matvanor vilket är betydande för vårt område.

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juares Sandqvist

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juarez Sandqvist

 

Jurymedlemmarna samlades i lärarrummet efter tävlingens gång och en stolt anda präglade atmosfären. Många var imponerade av elevernas engagemang och nivån på alla klimatsmarta tekniska lösningarna som eleverna presenterat.

                                                     Jhonny Salvatore Talavera, programpraktikant, Peru

 

 

Nicaragua: Barn- och ungdomsperspektivet på de Globala Målen

Svalorna Latinamerika har precis initierat arbetet med Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling, både här i Sverige och i våra samarbeten internationellt. Svalorna LA tittar just nu på kopplingen mellan agendan och våra program. Som ett första steg har Svalorna LA valt att sprida kännedom och kunskap om Agenda 2030 med målet att öka delaktigheten.

Och för att nå de Globala Målen krävs att alla hjälper till - det gäller dig också!

Agenda 2030 och de 17 Globala Målen för hållbar utveckling. Bilden hämtad från FN-förbundet.

En av våra samarbetsorganisation, i Nicaragua, Mary Barreda har tillsammans med deras barn- och ungdomsgrupp som deltar i programmet för att förebygga barnsexhandel, anordnat en Workshop om de Globala Målen. Det kom fram otroligt fina och insiktsfulla exempel när barnen och ungdomarna reflekterade kring vad respektive mål betydde för dem.

N 040517 Taller ODS con NNA 3- ME

Stor som liten kan göra skillnad! På bilden ser ni en sammarbetsövning som gjordes i samband workshopen om de Globala Målen på Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda. Foto: Mikaela Engwall

När barnen och ungdomarna diskuterade Mål 10 – Minskad ojämlikhet – i och mellan länder lyfte de hur viktigt det var att deras röster hördes och räknades. Ett citat som en av våra kollegor myntade var ”Barnen är framtiden, men de är också samtiden” (Gladys Alejo på Red Ada). Det får vi inte glömma! Speciellt inte när Agenda 2030s ledord är ”leave-no-one-behind”.

I Nicaragua verkar alltså våra program för att förebygga barnsexhandel. Därigenom har vi identifierat en stark koppling till Mål 5 – Jämställdhet och dess delmål 5.2 – att avskaffa alla former av våld i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. Just barnarbete är en av riskfaktorerna för barnsexhandel, medan utbildning har visat sig vara en skyddsfaktor.

Utbildning

På bilden ritar barnen en teckning på vad Mål 4 – God utbildning till alla, innebär för dem. Foto: Mikaela Engwall

Vidare under workshopen om de Globala Målen med barn och ungdomar som deltar i vårt program för att förebygga barnsexhandel diskuterade vi förutsättningar för att gå i skolan med koppling till Mål 4 – god utbildning för alla.

Tatiana

Tatiana, 8 år, nämnde, när vi pratade om Mål 4 – god utbildning för alla, att de fick låna skolböckerna i stället för att köpa nya. Deras lärare hade sagt att det var viktigt att ta hand om dem väl så att de kunde användas av andra nästa år. På så sätt slipper hennes familj lägga ner pengar på böcker och färre träd behöver skövlas för att göra nya. Foto: Mikaela Engwall

Jose Alejandro, 16 år, berättade om sin situation. Han jobbar 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan, på marknaden för att försörja sig, sin 1-åriga son och sin familj. Trots den tuffa situationen, vill han ta tillvara på sin rättighet att studera. Han vidareutbildar sig på lördagar i förhoppningen om att det i framtiden ska leda till ett bättre jobb. Det kan kopplas till Mål 4 – god utbildning för alla och Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vulkaaan

Ivana, 16 år, nämnde att eltillförseln i León ibland är osäker. I Nicaragua blir det mörkt klockan 6 varje dag året runt och att det är på kvällen hon har tid att läsa sina läxor. Ingen el betyder ingen läxläsning på kvällen. Hon hade lärt sig om att vulkanerna i Nicaragua är en källa till förnyelsebar energi som används mer och mer. Hon hoppades på att eltillförseln, tack vare den nya tekniken, i framtiden skulle bli mer stabil och underlätta hennes kvällsstudier. Det kan kopplas till Mål 7 – Hållbar energi för alla. Foto: Mikaela Engwall

Svalorna Latinamerika jobbar aktivt med barnen, ungdomarna och deras familjer för att lyfta vikten av en god utbildning och skapa förutsättningar för att de får fortsätta sin utbildning.

Andra bidragande riskfaktorer för att barn ska hamna i barnsexhandel är när barn utsätts för våld. Svalorna Latinamerika verkar tillsammans med våra samarbetsorganisationer för att motverka våld genom att föra en dialog kring exempelvis barnuppfostran och barns rättigheter med barn och deras familjer. Det kan kopplas till Mål 3 – god hälsa och välmående.

N 040517 Taller ODS con NNA 2- ME

Christian, 14 år, tittar in i kameran medan de andra i hans grupp funderar över hur var och en kan koppla målen till sin vardag. Foto: Mikaela Engwall

Christian, 14 år, nämnde när vi pratade om Målet 16 – Fredliga och inkluderande samhällen att han vill bli polis. Han kände sig ignorerad av polisen och som framtida polis kommer han se till att lyssna på barn och ungdomar. Christian menar att polisen borde skydda barn och ungdomar så att de kan känna sig säkra i hemmet och skolan och inte utsättas för våld.

Det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är inriktat på att stärka barns och ungdomars förståelse av sina rättigheter och deras inflytande över sin egen utveckling. Programmet vill också stärka deras självkänsla genom att skapa skyddsnät i form av en vuxenvärld som upptäcker och motverkar sexuella utnyttjanden.

IMG_8346

Sedan 2012 har transportkooperativet Gavilán del Norte samarbetat med Svalorna Latinamerika genom Mary Barreda. Transportkooprerativets chef Ian Silva Cácers tycker att det är viktigt att ta sitt sociala ansvar för att värna om barns och ungdomars rättigheter, speciellt sedan han blev pappa. På bilden står han tillsammans med sina två söner. Foto: Mikaela Engwall

Målgruppen för det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är huvudsakligen barn och ungdomar, samt deras närmaste omgivning som föräldrar och lärare. Men vi vänder oss också till nyckelaktörer såsom taxichaufförer, hotell- och barägare samt ägare till internetcaféer för att de ska anmäla om de misstänker att någon form av övergrepp mot barn sker. Det har visat sig vara en effektiv strategi för att inte barnsexhandel ska normaliseras i samhället, utan istället anmälas. Det är också ett exempel på hur Mål 17 – Genomförande och partnerskap är superviktigt för att skapa ett tryggare samhälle för barn och ungdomar.

N 040517 Taller ODS con NNA 11- ME

När barnen och ungdomarna diskuterade sin vardag i Nicaragua och vad de kunde göra och gör för att minska sin klimatpåverkan lyfte de exempel som att inte smutsa ner naturen och inte hugga ner träd då de är viktiga för att binda vatten till jorden mot torka och renar luften från koldioxid. Foto: Mikaela Engwall

Tillsammans diskuterade vi Mål 6 – rent vatten och sanitet för alla. Att alltid stänga av kranen och vara sparsam med vatten var en självklarhet för många, då de lärt sig leva med vattenbristen under sommarhalvåret. Jazmina, 13 år, berättade att på landsbygden, utanför León där hon bodde, fanns bara vatten på morgnarna och inte varje dag. Därför samlade familjen vatten i tunnor som de sedan använda för att tvätta sig, tvätta kläder, laga mat och spola. För att växterna i trädgården skulle överleva torkan använde de sig av en upp-och-nervänd flaska med ett litet hål i.

N 040517 Taller ODS con NNA 10- ME

Barnen och ungdomarna tolkade Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald, med en teckning. Foto: Mikaela Engwall

Barnen och ungdomarna berättade vidare att när regnperioden kom var det vanligt med översvämningar. Eftersom många slänger soporna i utkanten av städerna förde regnet med sig soporna till floden och förorenade vattnet för människor och djur. Därför kände många av barnen att det var viktigt att slänga soporna i sopkorgarna istället. Det resonemanget kopplades under workshopen till Mål 14 – Hav och marina resurser.

soptippen

Bilden visar hur det kan se ut i utkanten av marknaden där sopor slängs. Foto: Mikaela Engwall

När vi kom in på Mål 3 – god hälsa och välmående pratade vi bland annat om att marknaden där barnen och ungdomarna som deltar i vårt program spenderar en stor del av sin tid. Sophanteringen på marknaden är bristfällig och flugor trivs bra i den varma fuktiga miljön. Många av barnen och ungdomarna drabbas någon gång per år av insektsburna sjukdomar och får då lov att stanna hemma från skolan. Barnen tog upp att de lärt sig att vara försiktiga med att äta mat där det har suttit flugor då de kan sprida sjukdomar.

Derek, 13 år, Ivana, 16 år, och Nelson, 17 år, läser upp dikten om att vi måste jobba tillsammans för att utrota fattigdomen. Foto: Mikaela Engwall

När vi diskuterade Mål 1 – ingen fattigdom såg barnen och ungdomarna i vårt pogram som blev tilldelad målet först lite fundersamma ut – det här målet är ju enormt! Vad kan vi göra? Efter att ha funderat lite presenterade en dikt som löd: ”si con la pobreza queremos terminar, luchemos todos para el mundo mejorar”. Om vi vill få ett stopp på fattigdomen måste vi kämpa TILLSAMMANS för att förbättra världen.

Det här är några exempel på hur vanor och små innovationer, en skolbok som tas väl omhand, skräp som kastas i papperskorgen, en avstängd kran, en upp-och-ned vänd pet-flaska i jorden, ett barn som vet sina rättigheter eller en vuxen som anmäler ett övergrepp mot ett barn, kan göra stor skillnad. För att nå de Globala Målen för hållbar utveckling måste vi jobba tillsammans. Alla små bidrag räknas, inte minst barn och ungdomars!

Vi lever i en värld där förutsättningarna ser väldigt olika ut. Kontexten för barn och ungdomar i Nicaragua skiljer sig från kontexten i Sverige. Trots det är otroligt intressant att se hur agendan faktiskt bygger broar mellan länder i from av ökad förståelse för varandras vardag men också identifierar likheter som finns i våra utmaningar och åtgärder.

Mikaela Engwall, fd programpraktikant, Nicaragua

Mikaela kommer att hålla i ett panelsamtal om de Globala Målen och mänskliga rättigheter på Bokmässan i Göteborg torsdagen den 28/9 kl. 10.40 på scenen på Internationella torget. Ni kan läsa mer om panelsamtalet här.

Peru: Lanseringen av programmet fortsätter!

DSC_0048

Att ta sig till Unro tar ca 4 timmar, så man måste börja tidigt. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

Klockan är sex på morgonen, och vi har precis stigit ut ur bilen. Solen har ännu inte börjat klättra sig över de höga bergen i Castilla Media, vilket gör det ganska kallt. Vi skall snart börja vår fyra timmar långa vandring till den lilla avskärmade byn Unro, där 13 familjer bor. Vi ska gå dit, för lansera den nya fasen av PDR och för att ta reda på vilka förhoppningar målgruppen har på oss. Vi får hjälp att hitta av en av invånarna, Celestino Huamani Corahua, som ofta måste ta denna vägen för att komma till de större byarna längre ner i dalen.

DSC_0094

Utan Celestinos hjälp hade det inte varit lika lätt att hitta till Unro, som är ligger gömt bland bergen. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

 

Det är sen förmiddag när vi kommer fram till Unro. Det är platser som denna, isolerade och svåråtkomliga, som verkligen behöver det stöd som vårt utvecklingsprogram erbjuder. En av invånarna, Aydee Corahua Corahua, svarar på frågan gällande de största behoven i området: ”Det saknas fortfarande saker som ljus, elektricitet och vatten – det är något som vi skulle behöva.” Just eftersom sådan grundläggande infrastruktur saknas, blir området extra utsatt.

DSC_0101

Emblemet ovanför porten till den lokala skolan, där mötet hölls.

DSC_0123 (2)

Medarbetaren Irma Timoná Taboana från organisationen Ceder förklarar vad programmet PDR går ut på, och hur de kan dra nytta av det. Det var stor uppslutning, och deltagarna var väldigt nyfikna på programmet.

Mötet inleds och vår medarbetare Irma från Ceder går igenom de grundläggande delarna i PDR. Hon berättar om hur det inte bara handlar om att hjälpa till med deras jordbruk, men också ge de viktiga kunskaper gällande hur man organiserar sig för att stärka sina rättigheter och på så sätt förbättra sina levnadsvillkor. Också maskulinitetsnormer lyfts som ett problem, där män ofta anser sig behöva kontrollera både sina känslor och familjen. ”En man är inte mindre av en man för att han hjälper till med att laga mat och andra hushållssysslor om hans fru har mycket att göra – tvärtom, gör det honom till mer av en man” säger hon.

Efter att ha introducerat programmet tar Roberto över, där han frågar vilken typ av hjälp som efterfrågas. Främst verkar det efterfrågas att bättre och effektivare sätt att odla och avla sina djur – något som kanske kan bli ett huvudsakligt fokus för Unro i framtiden.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

DSC_0125 (2)

Medarbetaren Roberto Velarde García från Ceder skriver upp alla de förhoppningar och förväntningar som deltagarna har på programmet i framtiden.

Peru: Programmet tar form

Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR har inlett sin tredje fas, med målgruppen kvinnor och unga, i de fem distrikten i regionen Castilla Media. Programmet kommer vara aktivt fram till och med 2021. Målet är att förbättra livskvalitén för familjer som befinner sig i fattigdom, med fokus på egenmakt med hänsyn till miljön och klimatförändringarna. Irma Timana var programkoordinator i den föregående fasen, och är ombord nu igen som specialist för den sociala biten ute i fält, kontakten med de lokala ledningarna, samt utvecklandet av förmågor hos målgruppen.

– Vi har lanserat programmet genom möten med de lokala myndigheterna, och då vi de närmaste fem åren kommer befinna oss i området och arbeta på plats, så är det viktigt att vi har ett gott samarbete med myndigheterna, och att de känner att de är delaktiga i arbetet, säger Irma.

Irma Timana presentarar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Irma Timana presenterar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Under mötena presenterades programmet och organisationerna bakom programmet; Svalorna Latinamerika som övergripande organisation, med Ceder och El Taller som samarbetsorganisationer, som utför själva arbetet i fält.

– Målgruppen är kvinnor och unga, men det förhindrar inte att män också får vara delaktiga, de är bara inte den huvudsakliga målgruppen. Nästa steg är att ha möten specifikt med de lokala organisationerna, och arbeta fram mer exakt hur arbetet ska se ut framöver, vilka teman de finner är av större vikt än andra, hur utvecklandet av förmågor ska gå till, etc, säger Irma.

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Det är alltså fortfarande en del organisatoriskt arbete kvar, men planen är att de faktiska aktiviteterna allteftersom ska börja komma igång mer och mer. I augusti varje år brukar det vara en stor marknad i Machaguay, ett av de fem distrikten i Castilla Media, och Irma säger att de har en tanke om att redan då ha med bönder inom programmet med möjlighet att sälja och marknadsföra sina produkter. Några exempel på framtida fokusområden som redan har samlats in av målgruppen är marsvinsuppfödning, odling av olika frukter, så som avokado, äpple och päron, men även textilier och bagerier.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Det gröna fältet i öknen

Området Moquegua ligger flera timmar med bil från Arequipa, mer söderut i landet. Medan det i många andra delar av landet kan regna en hel del, så är det väldigt sällan det regnar i Moquegua. Det är ett ökenlandskap, omgivet av berg som på så många andra ställen i Peru.

Vår samarbetsorganisation El Taller har ett kontor i staden, och har olika jordbruksprojekt på gång runtom i området. Ett av dessa projekt som de övervakar ligger uppe bland bergen, en timmas färd från staden. Projektet handlar om avokadoodling i ett område som kallas ”Campo Verde”, vilket översätts till ”Gröna Fältet”.

– Jordbrukarna har vunnit medel för det här projektet, och det har redan dragits vattenledningar för att bevattningen ska fungera. Nu ska bara själva träden planteras, säger ingenjören Ricardo Manrique Herrera, som arbetar för El Taller och sköter kontakten med jordbrukarna och bidrar med sin jordbruksexpertis.

P 170406 Öken i Moquegua 1 - TB

Ricardo Manrique Herrera, till höger i bilden, övervakar avlastningen av hundratals avokadoplantor. Foto: Timmy Burchard

– Varför de valt att göra dessa plantager långt här ute i öknen vet jag inte, men inom fem år så kommer området bättre leva upp till sitt namn och vara mycket grönare, fortsätter Ricardo.

Han berättar vidare om att avokadoträden kommer trivas väl med den ständiga solen i öknen, så länge de får tillräckligt med vatten. Moquegua har länge varit känt för sina bra avokados, vilket mycket beror på den stora mängden sol i området. Projektet går alltså ut på att utöka avokadoodlingen på ett hållbart sätt, och ta tillvara på de förutsättningar som finns i området.

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

Svalorna Latinamerikas egna program, PDR III, har nyligen lanserats och har också fokus på hållbart jordbruk, och kommer vara aktivt i fem år.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Ekologiskt samarbete och jordbruk

En bit utanför staden Arequipa, 3000 m över havet och nära vulkanen Misti, finner vi området Chiguata. Det är ett litet jordbrukarsamhälle, högt beläget bland bergen, och Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller har flera olika projekt i området. De har varit verksamma här sedan 1997, och har en lagerlokal med tillhörande odlingsmark, som sköts av lokala producenter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 1 - TB

Del av marken i Chiguata som El Taller står för. Foto: Timmy Burchard

Det odlas olika ekologiska grönsaker och örter, och mycket av det som odlas här säljs på den ekologiska marknaden som El Taller har hand om, Verde Thani, som vi skrivit om tidigare. Fokuset med arbetet i Chiguata ligger vid närproducerad och ekologisk odling utan kemikaliska bekämpningsmedel eller liknande, med målet att uppnå diversifiering av ekologiska produkter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 5 - TB

Grönsaker tvättas av från jord inför försäljningen på marknaden Verde Thani. Foto: Timmy Burchard

El Taller har precis även startat upp ett nytt projekt i Chiguata, som går ut på att ”förbättra produktiviteten av ekologisk oregano, genom användandet av teknologi tillämpad av mindre ekologiska producenter i Chiguata”. Detta har blivit möjligt genom att två lokala jordbruksorganisationer var med i en slags tävling, där jordbruksministeriet i Peru valde ut olika sådana organisationer som ska få bidrag för att utöka och förbättra sin verksamhet. De vann dessa bidrag, och El Taller är med och sköter kommunikationen, det administrativa. Men det är inte enbart dessa två små jordbruksorganisationer som omfattas av bidragen, utan det är öppet för de flesta i området:

– Nu handlar det om att göra det här projektet officiellt, att få ut informationen till resten av jordbrukarna i området. De som vill och är lämpade för det får vara med, men då måste de också vara medvetna om projektet och att pengarna finns, säger Norma Sotta, projektledare från El Taller.

Av den anledningen så hölls det ett öppet bymöte, där inbjudningar hade gått ut till alla lokala odlarorganisationer.

P 170331 El Taller i Chiguata, 2 - TB

Öppet informationsmöte för jordbrukarna i området. Foto: Timmy Burchard

Projektet presenterades, och det fanns ett stort intresse hos deltagarna att få ta del av projektet:

– De visar på stort intresse att få medverka, men El Taller sköter bara det administrativa; det egentliga arbetet ligger hos producenterna själva, det är deras ansvar att förvalta den här möjligheten de har fått, säger Norma Sotta.

P 170331 El Taller i Chiguata, 3 - TB

Deltagarna på mötet, redo att sätta igång projektet. Foto: Timmy Burchard

El Tallers arbete i Chiguata är ett bra exempel på landsbygdsutveckling, och kommer således utgöra en utmärkt samarbetspartner till Svalorna Latinamerika och vårt program i Peru.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Nya projekt, nya möjligheter

DSC_0543[1]

Skylten som pryder ingången till byn Torata.

 Vår samarbetsorganisation Ceder utför många olika typer av projekt runt om i de södra delarna i Peru. Som programpraktikant fick jag chansen att åka till ett av de nystartade projekten i byn Torata i Moquegua.

Torata ligger ca fyra timmar sydöst om Arequipa, i ett bergsområde nära den kända stenformationen Cerro Baúl. Här växer avokado och fikon, men det finns också många som ägnar sig åt uppfödning av ”Cuy”, det spanska ordet för marsvin.

DSC_0581[1]

Det nya kontoret håller på att möbleras och installeras, för att sen tjäna som högkvarter för det nya projektet.

 Vi kommer fram till Moquegua sent på eftermiddagen, och solen ligger lågt när vi träder in på det nyöppnade kontoret. Vi har tagit med oss en byrålåda från Arequipa, som skall användas här på kontoret framöver. På kontoret denna eftermiddag befinner sig programkoordinatorn Samuel Rojas Flores och den lokala antropologen och medarbetaren Cecilia Apaza Cari. Resten av eftermiddagen spenderas med att köpa in nya kontorsartiklar och en ny skylt som skall pryda porten för kontoret.

Nästkommande dag får vi chansen att tala med Ricardo Corne Torbisco, ordförande för det lokala marsvinsuppfödarförbundet. Han visar upp sin farm, som redan håller en hög kvalité.

– Jag har arbetat med detta i tio år. Det började med att vi bara hade dem på golvet, men det har långsamt utvecklats till det vi ser är idag, berättar Ricardo.

DSC_0550[1]

Ricardo Corne Torbisco – Ordförande för Marsvinsuppfödarnas förbund.

 – Min förväntning på detta nya program är att vi kommer få bättre kunskap och kapacitet, men också att vi kommer få besök av t.ex. veterinärer. Workshops gällande bättre tekniker, gällande balanserad föda till exempel bättre föda. Vi behöver också ha ett större fokus på säkerhet. Nästan alla medlemmar i föreningen har någon gång blivit bestulna på sina ägodelar, fortsätter han.

DSC_0545[1]

Uppfödningen håller redan en god kvalité, och har utvecklats mycket. Ännu finns det dock behov för mer kunskap och säkerhet, menar Ricardo Corne Torbisco.

 Framåt eftermiddagen får vi också tillfället att prata med en familj som arbetar som uppfödare av marsvin. De familjemedlemmar som jag får chansen att prata med är modern Teresa Santos Gutierrez, fadern Gerardo Arana Quispe samt en av sönerna, Alexander Arana Santos.

DSC_0553[1]

Far och son, Gerardo Arana Quispe och Alexander Arana Santos. Teresa Santos Gutierrez föredrog att inte vara med på bild.

 – Regnet har verkligen påverkat oss här, det har verkligen varit en katastrof!, förklarar Teresa.
– Taken är inte bra nog, och vi måste köpa nya – och det är dyrt, fyller Gerardo in.
–  Vår förväntning på detta nya projekt är att det ska hjälpa vår verksamhet att växa för att öka våra inkomster, säger Teresa.
-Vi hoppas också få tillgång till veterinärer, som kan lära oss mer om t.ex. behoven och anatomin hos marsvinen – så att vi kan bli bättre på det vi gör, tillägger hon.

Det var mycket intressant att få ta del av utförandet av våran samarbetsorganisations andra program – en erfarenhet jag bär med mig i mitt fortsatta arbete.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Klimatförändringarna påverkar kraftigt

Från december till mars varje år är det regnperiod i stora delar av Peru, vilket innebär att det regnar kraftigt under dessa månader, och resten av året regnar det knappt något alls. Normalt sett är detta inte något problem, utan landet och folket är väl förberedda för att det är så det kommer vara, och har anpassat sig till det. De översvämningar runtom i landet som går att läsa i nyheterna är dock inte normalt, utan tillskrivs vara en följd av de klimatförändringar som sker i världen just nu.

Ytterst kraftiga regnfall över områden där det normalt inte regnar har bland annat lett till stora översvämningar, jordskred  som för med sig allt i sin väg, och brist på drickbart vatten. De mest drabbade delarna av landet är områdena vid kusten, även om delar mer inåt landet också fått erfara kraftigare regnfall än normalt. Enligt en rapport som kom 19:e mars 2017 så har över 100 000 människor förlorat sina hem helt och hållet, med över 620 000 som har fått skador på sina hem. 75 personer har omkommit. Över 150 broar har kollapsat helt, och över 2 000 kilometer väg har förstörts. Hundratals kilometer av bevattningskanaler har också förstörts, med följden brist av drickbart vatten i flera delar av landet.

Orsakerna sägs vara klimatförändringarna, mer exakt uppvärmningen av de peruanska haven, vilket har fått namnet ”El Niño Costero”, ”Kustbarnet”. Uppvärmningen medför att vindarna inte rör sig som de brukar, och att regnet således inte faller där det brukar falla.

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

– Det är en nödsituation vi befinner oss i nu, både nationell och internationell. Det behövs många åtgärder för att hjälpa de som är i nöd nu, men det behövs även åtgärder för att kunna förhindra att något liknande ska hända i framtiden. I vårt arbete har vi ständigt klimatförändringarna med som ett tema, dels hur vi ska förhindra att något sådant här händer, men även anpassning till de förändringar som sker, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna LA i Peru.

Regeringen i Peru har ännu inte deklarerat att det är ett officiellt nationellt nödläge, utan menar att det är under kontroll. Mer än 100 000 poliser hjälper och räddar folk i de värst drabbade områdena, vatten delas ut där det inte finns, och härbärgen har skapats för de som mist sina hem. Nödläge eller inte, så är klimatförändringarna påtagliga i Peru, och åtgärder behöver göras för att kunna förhindra och anpassa sig till dessa förändringar.

Timmy Burchard, Infopraktikant, Peru

Läs mer (på spanska)

Sammanfattande rapport om regnperioden, från ett regeringsorgan: http://www.indeci.gob.pe/emergencias.php

Nyhetsartiklar om orsakerna:
http://larepublica.pe/impresa/sociedad/843803-calentamiento-del-mar-la-causa-de-las-lluvias-huaicos-y-el-bochorno

http://rpp.pe/blog/mongabay/cuales-son-las-causas-de-las-lluvias-e-inundaciones-en-la-costa-del-peru-noticia-1031261

Perus president, Pedro Pablo Kuczynski, uttalar sig:
http://rpp.pe/politica/gobierno/ppk-el-peru-no-se-va-a-declarar-en-emergencia-noticia-1037712

Peru: Matmässa för den morgonpigge

Det är tidig lördagsmorgon, och morgondiset hänger fortfarande kvar i luften när de lokala matproducenterna slår upp sina bås i Parque el Maestro i Arequipa.

Varje lördagsmorgon håller lokala matproducenter från närområdet, tillsammans med vår samarbetsorganisation El Taller, en matmässa. Här visas lokalt odlade ekologiska frukter och grönsaker upp för att väcka intresse för närodlad mat – men också för att hjälpa bönder att sälja sina produkter och på så sätt öka sina inkomster.

Norma Sotta från El Taller berättar mer:
– Det här har vi gjort sedan fyra år tillbaka, i ett annat distrikt. Vi kopierade idén hit eftersom det gick så bra. Nu har även efterfrågan och kunskapen växt häromkring, sakta men säkert.

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan.

Långsamt börjar mer folk att komma ut till parken och samlas kring de olika båsen. Norma visar oss båsen, och berättar lite om de olika produkterna. Här kan man hitta alla de saker som växer i närheten, alla möjliga grönsaker och jordbruksprodukter från närområdet. Det finns till exempel ost, nötter och honung, men även avokado, vilket området är känt för.

– Alla produkter här beror på säsongen, så man hittar inte alltid samma saker här varje lördag.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Vi fick också chansen att prata med de producenter som deltar i detta samarbete med El Taller. En av dem är Kimberli Mamani Icanaluire.

– De här matmässorna har definitivt haft en positiv inverkan. Det började smått och det kom inte så mycket folk, men på senare tid har publiken växt. Folk har mer kunskap vad gäller ekologisk odling nu, dessutom har det här forumet hjälpt oss att få inkomster som vi tidigare inte hade, berättar hon.

Kimberli Mamani Icanaluire - En av de produenter som deltar i Matmässorna

Kimberli Mamani Icanaluire, en av de matproducenter som deltar, delar med sig av sina tankar gällande matmässan.

Som praktikant var det väldigt intressant att få ta del av denna tillställning, som visar vilka olika typer av aktiviteter våra samarbetsorganisationer utför för att förbättra närområdet.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Kvinnorna i Cotanay har nu en formaliserad organisation!

Det är eftermiddag och vi har tagit oss till byn Cotanay som ligger i distriktet Machaguay, i Castilla Media. Roberto Velarde Garcia som är ansvarig för komponenten ”Försörjning och ekonomiska rättigheter” i  Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – ska ha ett möte med kvinnorna från marsvinsuppfödningsgruppen i Cotanay för att se om de har bestämt sig för att bilda en formaliserad organisation.

P_061115_Marsvin_SHV

—Vi har under året fått utbildning om hur man till exempel tar hand om marsvinen och lära sig om vad en organisation är. Så under året har vi jobbat i förhoppningar om att vi tillsammans ska bilda en formaliserad organisation, säger Ayde Ponce.

Mötet med gruppen börjar med att de går igenom vad som skulle behövas göra om de bestämmer sig för att formalisera sin organisation. Kvinnorna måste bilda en styrelse, ha en ”libro de actas” (en journal där de noterar och registrerar organisationens beslut) och välja ett namn till deras organisation.

— Så, vill ni bilda en formaliserad organisation?, frågar Roberto Velarde Garcia.

Hela gruppen bestämmer sig snabbt för att de vill det. De går direkt vidare till att uppfylla de formella kraven: de röstar fram en styrelse och bestämmer att organisationen ska heta ”Asociación Agropecuaria Virgen de Fátima”(Lantbruks associationen ”Vår fru av Fátima*”).

— Nu är det bestämt! Det var dags att våga och ta det här steget och det ska bli så spännande och kul att se vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Ayde Ponce.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru.

*Vår fru av Fátima = Katolicismen är den största religionen i Peru, olika regioner i landet hyllar olika helgon och i Cotanay, Machahuay i Castilla Media hyllas Vår fru av Fátima.

Peru: våra värsta farhågor börjar bli till vardag

Programa de Desarrollo Rural (PDR) —Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru— organiserade ett forum i staden Arequipa för att diskutera förslag på handlingar gentemot klimatförändringarnas effekt på Castilla Media där PDR arbetar. Till detta bjöds lokalbefolkning, myndigheter och miljöspecialister in.

Publiken på forumet i Arequipa där målgruppen, myndigheter och specialister deltog för att diskutera hur Castilla Media ska agera med hänsyn till smältandet av glaciären Coropuna

Publiken på forumet i Arequipa där målgruppen, myndigheter och specialister deltog för att diskutera hur Castilla Media ska agera med hänsyn till smältandet av glaciären Coropuna. Foto: Lina Franzén.

Detta forum arrangerades i syfte att samla myndigheter, så väl lokala som regionala, för att problemet med klimatförändringar ska få den uppmärksamhet som detta kräver. Förhoppningarna var även att detta ska leda till att myndigheter integrerar och tar hänsyn till detta när de planerar sitt framtida arbete.

Inför detta hölls det förberedelseforum i varje distrikt, där myndigheterna och medborgarna tillsammans diskuterade vilka miljöproblem som just deras distrikt står framför. Du kan läsa mer om detta här.

Julio Alegría från AEDES föreläser om klimatförändringar och glaciären Corpuna på forumet i Arequipa

Julio Alegría från AEDES föreläser om klimatförändringar och glaciären Corpuna på forumet i Arequipa. Foto: Lina Franzén.

Under dagen hölls det ett flertal föreläsningar på temat. Både fakta och förslag på handlingar som borde tas presenterades. Publiken fick även chansen att ställa frågor till experterna och uttrycka sina åsikter. En som tog chansen att göra detta var Machaguays borgmästare Reynaldo Taco Silva:

— Vad som håller på att ske är väldigt oroväckande. Jag är 50 år och för 30 år sedan var livet mycket annorlunda. Det regnande och solen värmde oss utan att bränna oss. Vi har redan börjat märka av det vi alla är rädda för: att vattnet ska ta slut. Så vad kan vi göra med hänsyn till detta? Vi myndigheter måste samarbeta, så väl lokala, regional och nationella myndigheter. För vi i Machaguay har idéer men vi har inte de ekonomiska resurserna som behövs. Det är mycket i vårt område som måste förändras: våra kanaler måste förbättras, våra bevattningsmetoder effektiviseras och så vidare.

Borgmästaren i Machaguay, Reynaldo Taco Silva, framför sina åsikter om smätlandet av glaciären coropuna på forumet i Arequipa

Borgmästaren i Machaguay, Reynaldo Taco Silva, framför sina åsikter om smätlandet av glaciären coropuna på forumet i Arequipa. Foto: Lina Franzén.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

Peru: Hur ska arbetet för miljön se ut i framtiden?

Solen skiner över staden Machaguay i Castilla Media, Peru, när teamet från Programa de Desarrollo Rural – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram – stiger in i kommunhuset. Idag ska en workshop med syftet att identifiera de lokala miljöproblemen med hänsyn till klimatförändringar hållas. En av deltagarna är Francisca Tintaya som är ordförande för kommittén för grundläggande tjänster i kommunen och medlem i föreningen för kvinnor i Machaguay och närliggande områden, som bildats med hjälp av PDR.

blogg 6.3

Francisca Tintaya på det centrala torget i Machaguay. Foto: Lina Franzén

– Jag tycker det är väldigt bra att denna workshop hålls och framförallt att både myndigheter och övriga invånare har blivit inbjudna att delta. För mig är det viktigt att alla får ta del av denna information och inte enbart myndigheterna. På detta sätt kan vi alla tillsammans jobba för att t ex minska föroreningar, säger Francisca.

Blogg 6.1

Deltagarna skriver ned vad de gör för miljön. Foto: Lina Franzén

Workshopen består av dynamiska övningar där deltagarna först får en papperslapp där de skriver vad de gör för att värna om miljön. Dessa lappar sätts sedan upp på ett stort pappersark och koordinatören för PDRs fältarbete Irma Timaná går tillsammans med deltagarna igenom det som skrivits upp. Här tas det upp att myndigheterna bland annat informerar invånarna genom att hålla miljömanifestationer, att de uppmuntrar äldre att ha mindre grönsaksodlingar och att myndigheterna ansvarar för att plastflaskor återvinns i staden Arequipa.

blogg 6.2

Irma Timaná från PDR sammanställer de handlingar deltagarna gör för att värna om miljön. Foto: Lina Franzén.

Den andra aktiviteten är utformad på samma sätt, men denna gång är temat framtiden: hur ska arbetet för miljön se ut i framtiden? Efter att ha gått igenom alla förslag på vad fokusen för miljöarbetet i staden bör vara enas deltagarna om att de viktigaste för just detta område är att inte använda kemiska bekämpningsmedel, att återplantera skog och att börja använda effektivare bevattningsmetoder för att inte slösa på vattnet. Just ämnet om bekämpningsmedel är något Francisca tycker är mycket intressant:

–  Förr i tiden användes det inte kemiska bekämpningsmedel i detta område. Våra förfäder hade andra metoder, som att till exempel använda aska. De metoder vi använder idag är inte bra för oss. Det påverkar våra lungor, syn och nervsystem och dessutom förorenas vår luft. Jag tycker det är bra att detta problem uppmärksammas så att vi kan arbeta för att förbättra invånarnas hälsa, berättar Francisca.

Dessa ämnen kommer senare i år presenteras på ett forum som kommer hållas i Arequipa där samtliga fem områden i Castilla Media kommer presentera sina planer för det framtida miljöarbetet.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Stort engagemang vid första miljökommitté mötet i Piraucho.

Under måndagseftermiddagen befann vi oss i Piraucho i distriktet Union, i Castilla Media, för att ha det första mötet och workshopen med miljökommittén. Workshopen började med att vi tittade på två videos för att få alla att börja reflektera lite över miljön och vad vi gör mot den. Den första videon visade bilder på hur vi människor kontaminerar miljö och i den andra videon bad miljön alla människor att sluta kontaminera.

IMG_7727

Edith Cuyo håller i workshopen. Foto: Lillemor Lind Alpstad

–         Vad är miljö för er? frågade Edith Cuyo från Programa de Desarrollo Rural (PDR)

Deltagarna i workshopen fick beskriva deras uppfattning om vad miljö är. De svarade att miljö var allt som var omkring oss; flora och fauna, luften vi andas, träden och vatten. Sedan fick de besvara vilka miljöproblem som finns och speciellt de miljöproblemen som finns i deras distrikt. Därefter valde de ett av miljöproblemen att jobba med i distriktet. De valde att arbeta med avfallshantering och för att kunna jobba med avfallshantering sa deltagarna att de kommer behöva föreläsningar om avfallshantering samt identifiera vad som är organiskt och icke organiskt.

– Det var första gången vi hade denna workshop med miljökommittén. Det var jättebra och framförallt viktigt att vi hade denna workshop, så vi kan komma igång med miljöarbetet i vårt distrikt. Det var även kul att se alla som deltog på mötet, såsom borgmästaren, myndighetspersoner och civilbefolkningen. Det här mötet har fått mig att tänka jättemycket på vad vi invånare i distriktet gör som kanske inte är så bra för miljön och det måste vi ändra på, säger Juana Maria Huaina.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru

 

Peru: Tillsammans för miljön

Det är skymning i byn Viraco i Castilla Media, Peru. På det centrala torget har invånare i alla åldrar, så väl män som kvinnor, samlats för att genomföra en manifestation för att höja medvetenheten om miljöfrågor i byn. En av deltagarna är Nancy Purhuaya Caceres som är ordförande i organisationen för biodlare ”Asociación de Apicultura Señor de los Milagros de Viraco”, som startades upp med hjälp av Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru.

blogg 3

Deltagarna förbereder sig inför manifestationen. Foto: Lina Franzén

–  Jag tycker det är väldigt bra att den här manifestationen hålls eftersom att invånarna i vår by behövs uppmärksammas om de miljöproblem vi har och att vi måste ta hand om vår miljö. Många är inte medvetna om vilka negativa effekter deras handlingar har på miljön och då är det bra att PDR informerar oss och hjälper oss att sprida denna kunskap, säger Nancy.

Efter att alla deltagarna i manifestationen samlats och fått ordning på sina plakat ansluter det lokala bandet. Tåget går längs med byns huvudgator och deltagarna delar ut broschyrer med information till åskådarna. Dessa broschyrer innehåller information om varför det är viktigt att värna om miljön och några tips på hur invånarna kan göra detta. Till exempel uppmuntras invånarna till att vara sparsamma med elektricitet och vatten.

blogg 1

Samtliga deltagare samlade på torget efter att ha genomfört miljömanifestationen. Foto: Lina Franzén

Efter ungefär en halvtimme återvänder tåget till torget, där deltagarna ivrigt diskuterar hur kampanjen gått.

– Jag tycker att det gick väldigt bra! Det är fint att se allt från skolelever till borgmästaren enas kring detta problem. Jag är väldigt glad över att PDR är här och vägleder oss i denna fråga så att vi kan föregå med gott exempel för resten av befolkningen, säger Nancy.

blogg 2

Nancy Purhuaya Caceres visar upp broschyren som delades ut under manifestationen. Foto: Lina Franzén.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru