Maskuliniteter

Nicaragua: Kvinnomorden fortsätter att öka

Femicidios är sorgligt nog ett utbrett och välkänt fenomen i Nicaragua som betyder kvinnomord. Femicidios är ett hatbrott, ett mord på en kvinna eller flicka på grund av hennes kön. Under februari månad skedde hela fem femicidios i Nicaragua, där det yngsta offret endast var tolv år gammal. Sexuellt utnyttjande, våldtäkt och upprepat våld är vanligt förekommande för dessa typ av brott.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Nadia Mendoza, medarbetare på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco är upprörd över den senaste månadens händelser.

– Vi på Apeadeco arbetar förebyggande mot dessa typer av händelser genom våra workshops där vi tar upp maskulinitetsnormer och vilken effekt dessa får i samhället. På så sätt kan vi förhindra att det sker fler femicidios i Nicaragua, berättar Nadia.

Nadia menar att svårigheten ligger i att engagera killar i dessa frågor. Generellt sett avfärdar pojkar och män sitt deltagande, då de anser att detta inte rör dem, utan flickor och kvinnor. Män och kvinnors olika roller är tydliga i samhället, där kvinnans roll som mamma är i fokus då hon är ansvarig över barnens utveckling och deras aktiviteter medan mannen ska arbeta utanför hemmet med minimal inblick i barnens dagliga liv.

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Många kvinnor lever i förhållanden med mycket våld hemma, och har svårt att ta sig ur dessa relationer. Mannen hotar ofta med att döda kvinnan och göra barnen illa om hon lämnar honom, vilket kan göra att hon stannar kvar i förhållandet på grund av att hon fruktar för sitt, och sina barns, liv.

– För att femicidios ska upphöra så måste även machismo att upphöra, säger Nadia bestämt.

"No hay excusas", "Det finns inga ursäkter", våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

”No hay excusas”, ”Det finns inga ursäkter”, våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

Cecilia Palacios Persson, Programpraktikant i Nicaragua.

Bolivia: ”Jag har öppnat många homofobers ögon”

Fausto Rene Covarubias är 24 år gammal och identifierar sig själv som bisexuell. Han är medlem i Svalorna LA:s samarbetsorganisation CDC:s grupp ”Transbida”. Fausto kommer ihåg när han först introducerades till ämnen som mänskliga rättigheter och sexuella rättigheter via CDC. Han berättar att han genom att ha fått veta mer om dessa teman, också lärt sig mer om sig själv och om HBTQI.

– Organisationen CDC har gett mig information och sedan har jag informerat andra, säger Fausto. Jag har nu öppnat ögonen hos många homofober.

Fausto poserar på sista ungdomsmötet för programet Suma Thakhi II

Fausto poserar på sista ungdomsmötet inom programet Suma Thakhi II

Fausto menar att han har hjälpt många att se världen på ett annat sätt, även i sin egen familj, där han informerat sin pappa som enligt Fausto har en mer gammaldags syn på världen.

– Nu stöttar pappa mig.

Innan Faustos deltagande i utvecklingsprogrammet i Bolivia, var han blyg och hade problem med att prata inför andra. Genom programmet har han tränat på att prata inför folk. Det största förändringen enligt Fausto själv är dock kunskapen om mänskliga rättigheter och HBTQI som han fått. I framtiden vill Fausto fortsätta att utbilda andra, precis som han själv blev utbildad.
– Jag vill få andra att inse att homosexualitet inte är en sjukdom!

Fausto Covarubias och andra ungdommar diskuterar vad som innebär att vara ungdom i dagens Bolivia

Fausto Covarubias och andra ungdomar diskuterar vad det innebär att vara ungdom i dagens Bolivia

Daniela Rodriguez, programpraktikant, Bolivia

Bild: Hanna Anevik

Bolivia: För ett Tarija utan patriarkalt våld!

“Du måste känna ilska för att ha en orsak till ditt engagemang. Vi har alla personliga orsaker till varför vi tror på mänskliga rättigheter. Ändå ser jag att vad ni skrivit på era lappar har en gemensam grundorsak: Patriarkatet.”

20170612_095925

Lupe Perez från Colectivo Rebeldía håller i workshop tillsammans med ECAM i Tarija. Rummet är del av ECAM:s lokaler. Foto Eva Vargas

Lupe Perez är del av organisationen Colectivo Rebeldía i Santa Cruz. Hon har i många år arbetet med kvinnors rättigheter och är uttalad feminist. Hon berättar varför det är viktigt att våga bära etiketten feminism.

”Patriarkatet är ett stort, läskigt monster, när du hugger av huvudet på det så växer två nya fram. Vi som jobbar för jämlikhet, mänskliga, kvinnliga och sexuella rättigheter måste veta att kampen inte är lätt. Vi kommer att få höra att vi har fel, ordet feminist har blivit så stigmatiserat här, det har blivit samma som hat mot män när det egentligen betyder att du jobbar för jämlikhet och inte tål diskriminering!”

20170612_133334

Lupe Perez kallar sig för kaotisk aktivist eftersom hon inte bara stödjer kvinnors rättigheter utan även andra mänskliga rättigheter på nätet. Foto: Eva Vargas

Organisationen ECAM verkar i Tarija för sexuella rättigheter. De har bjudit in Lupe Peres och Libert Borys från Colectivo Rebeldía för att tillsammans ha en två dagars workshop om politisk aktivism i sociala media. Båda organisationerna samarbetar med Svalorna Latinamerika i maskulinitetsprojektet som drivs från La Paz, och de båda kommer 2018 att ingå i det nya programmet.

”Vi kan alltid bli bättre och lära oss mer om hur vi kan påverka politiskt genom internet, och vi kan också dela med oss av vad vi redan lyckats med” säger Libert och frågar sedan; ”Är internet machistiskt? Kan det bli feministiskt?”

20170612_101720

Libert Borys förklarar hur vi kan använda sociala medier till politisk aktivism till förmån för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Foto: Eva Vargas

Under workshopen får deltagarna lära sig mer om vad skillnaden är på politisk påverkan och social påverkan. Den första vill påverka lagförslag, lagändringar eller något som har med landets, regionens eller stadens lagar att göra. Det andra är en generell social påverkan, alltså att människor ska få reda på vad sexuella rättigheter är eller att påvisa olika samhällsproblem.

20170612_131722

Deltagarna får skapa ett problemområde och en målsättning, inom SRHR, som de kan jobba med genom sociala medier. Foto: Eva Vargas

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia