Klimatförändringar

Bolivia: “Vi alla måste hjälpas åt för att ta hand om vår planet”

Dagens workshop på skolan Villandrani utanför El Alto börjar med att eleverna får svara på frågan vad de åt till frukost

– Bröd! skriker alla i mun på varandra.

Frågorna fortsätter – Vad görs bröd utav? Mjöl. Vad görs mjöl utav? Vete. Var kommer vetet ifrån? – och leder fram till det faktum att Bolivia importerar stora mängder vete från runt om i världen. På så vis har den där frukostmackan genomgått en process som genererat stora utsläpp vilket bidragit till klimatförändringarna, ämnet för dagens workshop.

– I den här workshopen har vi pratat om hur vi kan ta hand om miljön och klimatet genom att till exempel minska vår konsumtion, berättar Yesica Deysi Mamani Medrano, 14 år.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat. Foto: Caroline Björkdahl

Under timmen blir eleverna mer bekanta med FN:s globala mål och får hjälpas åt att identifiera de mål som har med miljö och klimat att göra. Därefter diskuteras vilka klimatförändringar som de själva kan identifiera här i Bolivia. De nämner alltifrån mer extremt väder i form av temperatur och nederbörd, naturkatastrofer såsom jordskred och översvämningar, till dåliga skördar.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna. Foto: Caroline Björkdahl

Vidare diskuterar klassen vilka olika vanor som bidrar mer eller mindre till klimatförändringarna, samt diskuterar huruvida alla länder i världen bidrar lika mycket. För att få en bättre förståelse för detta får de göra en övning där de ska identifiera hur många jordklot som skulle behövas ifall all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Till exempel skulle det krävas nästan 1,5 jordklot ifall vi alla levde som Bolivias befolkning men 4,2 om alla levde som i Sverige och hela 6,8 jordklot om vi levde som de gör i Luxemburg. Det har beräknats att jordens nuvarande befolkning lever som om vi hade 4 jordklot, men vi har bara EN planet.

– Jag har lärt mig att vi alla måste hjälpas åt och jobba tillsammans, inte individuellt, så att vi kan ta hand om vår planet, avslutar Yesica Deysi Mamani Medrano.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder. Foto: Caroline Björkdahl

Caroline Björkdahl, praktikant, Bolivia

Peru: vi måste göra något nu!

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: Den nya generationen skapar klimatsmarta lösningar

Perus landsbygd är drabbad av smältande glaciärer och klimatförändringar som påverkar jordbruket. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR (Programa de Desarollo Rural) arbetar med ungdomar i skolor för att stärka deras kunskaper om hållbar matsäkerhet och klimatanpassning för att förebygga sjukdomar och klimatförstöring.

Kommunen i Tipan, Peru anordnade en skoltävling där elever från alla distrikten i Castilla Media deltog. Skoltävlingen betonade betydelsen av hållbar utveckling i landet och att främja intresset och stärka utvecklandet av vetenskapliga och tekniska kompetenser i skolorna som ska skydda miljön. PDR arbetar med att förstärka medborgerliga rättigheter i skolorna i området. Klimatförändringarna är en av dessa. Genom att öka medvetenheten kring klimatpåverkan främjar PDR intresset hos ungdomarna. Vår samarbetsorganisation El Taller har länge jobbat med ungdomarna för att förbättra deras kunskaper om klimatförändringar.

Erika Medina Conde gick vidare i skoltävlingen och mitt i glädjeruset säger hon:

– PDR har gjort mig medveten om klimatutmaningarna som vi står inför och nu när jag är informerad kan jag dela den kunskapen med andra från min by. Nu när vi ser miljöförstöring kan vi lättare sätta stopp för det och upplysa andra om betydelsen av att värna om vår miljö.

 

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juares Sandqvist

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juarez Sandqvist

Skoltävlingen handlade om olika skolprojekt som ska vara hållbara inom olika grenar. Flera skolprojekt innefattade förbättrade miljövänliga jordbruksprojekt. En bättre ekologisk produkt kan säljas dyrare på marknaden och öka inkomstkällorna för familjerna på landsbygden. Ökade inkomster leder även till att invånarna köper mer grönsaker och frukter som förebygger sjukdomar som fetma och undernäring.

Josue Valdivia Medinas grupprojekt handlade om ekoturism och vill förbättra lokalbefolkningens levnadsvillkor genom ökade hållbara inkomster:

– Vi bör bli bättre på att använda dem resurser vi har i vårt lokalsamhälle, stärka våra inkomster samtidigt som vi tar hand om naturen och miljön. Eftersom det finns idag en större medvetenhet om att värna om miljön vill vi erbjuda ett hållbart alternativ. Genom ökade inkomster kan folket förbättra sina matvanor vilket är betydande för vårt område.

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juares Sandqvist

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juarez Sandqvist

 

Jurymedlemmarna samlades i lärarrummet efter tävlingens gång och en stolt anda präglade atmosfären. Många var imponerade av elevernas engagemang och nivån på alla klimatsmarta tekniska lösningarna som eleverna presenterat.

                                                     Jhonny Salvatore Talavera, programpraktikant, Peru

 

 

Peru: Programmet tar form

Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR har inlett sin tredje fas, med målgruppen kvinnor och unga, i de fem distrikten i regionen Castilla Media. Programmet kommer vara aktivt fram till och med 2021. Målet är att förbättra livskvalitén för familjer som befinner sig i fattigdom, med fokus på egenmakt med hänsyn till miljön och klimatförändringarna. Irma Timana var programkoordinator i den föregående fasen, och är ombord nu igen som specialist för den sociala biten ute i fält, kontakten med de lokala ledningarna, samt utvecklandet av förmågor hos målgruppen.

– Vi har lanserat programmet genom möten med de lokala myndigheterna, och då vi de närmaste fem åren kommer befinna oss i området och arbeta på plats, så är det viktigt att vi har ett gott samarbete med myndigheterna, och att de känner att de är delaktiga i arbetet, säger Irma.

Irma Timana presentarar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Irma Timana presenterar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Under mötena presenterades programmet och organisationerna bakom programmet; Svalorna Latinamerika som övergripande organisation, med Ceder och El Taller som samarbetsorganisationer, som utför själva arbetet i fält.

– Målgruppen är kvinnor och unga, men det förhindrar inte att män också får vara delaktiga, de är bara inte den huvudsakliga målgruppen. Nästa steg är att ha möten specifikt med de lokala organisationerna, och arbeta fram mer exakt hur arbetet ska se ut framöver, vilka teman de finner är av större vikt än andra, hur utvecklandet av förmågor ska gå till, etc, säger Irma.

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Det är alltså fortfarande en del organisatoriskt arbete kvar, men planen är att de faktiska aktiviteterna allteftersom ska börja komma igång mer och mer. I augusti varje år brukar det vara en stor marknad i Machaguay, ett av de fem distrikten i Castilla Media, och Irma säger att de har en tanke om att redan då ha med bönder inom programmet med möjlighet att sälja och marknadsföra sina produkter. Några exempel på framtida fokusområden som redan har samlats in av målgruppen är marsvinsuppfödning, odling av olika frukter, så som avokado, äpple och päron, men även textilier och bagerier.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Klimatförändringarna påverkar kraftigt

Från december till mars varje år är det regnperiod i stora delar av Peru, vilket innebär att det regnar kraftigt under dessa månader, och resten av året regnar det knappt något alls. Normalt sett är detta inte något problem, utan landet och folket är väl förberedda för att det är så det kommer vara, och har anpassat sig till det. De översvämningar runtom i landet som går att läsa i nyheterna är dock inte normalt, utan tillskrivs vara en följd av de klimatförändringar som sker i världen just nu.

Ytterst kraftiga regnfall över områden där det normalt inte regnar har bland annat lett till stora översvämningar, jordskred  som för med sig allt i sin väg, och brist på drickbart vatten. De mest drabbade delarna av landet är områdena vid kusten, även om delar mer inåt landet också fått erfara kraftigare regnfall än normalt. Enligt en rapport som kom 19:e mars 2017 så har över 100 000 människor förlorat sina hem helt och hållet, med över 620 000 som har fått skador på sina hem. 75 personer har omkommit. Över 150 broar har kollapsat helt, och över 2 000 kilometer väg har förstörts. Hundratals kilometer av bevattningskanaler har också förstörts, med följden brist av drickbart vatten i flera delar av landet.

Orsakerna sägs vara klimatförändringarna, mer exakt uppvärmningen av de peruanska haven, vilket har fått namnet ”El Niño Costero”, ”Kustbarnet”. Uppvärmningen medför att vindarna inte rör sig som de brukar, och att regnet således inte faller där det brukar falla.

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

– Det är en nödsituation vi befinner oss i nu, både nationell och internationell. Det behövs många åtgärder för att hjälpa de som är i nöd nu, men det behövs även åtgärder för att kunna förhindra att något liknande ska hända i framtiden. I vårt arbete har vi ständigt klimatförändringarna med som ett tema, dels hur vi ska förhindra att något sådant här händer, men även anpassning till de förändringar som sker, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna LA i Peru.

Regeringen i Peru har ännu inte deklarerat att det är ett officiellt nationellt nödläge, utan menar att det är under kontroll. Mer än 100 000 poliser hjälper och räddar folk i de värst drabbade områdena, vatten delas ut där det inte finns, och härbärgen har skapats för de som mist sina hem. Nödläge eller inte, så är klimatförändringarna påtagliga i Peru, och åtgärder behöver göras för att kunna förhindra och anpassa sig till dessa förändringar.

Timmy Burchard, Infopraktikant, Peru

Läs mer (på spanska)

Sammanfattande rapport om regnperioden, från ett regeringsorgan: http://www.indeci.gob.pe/emergencias.php

Nyhetsartiklar om orsakerna:
http://larepublica.pe/impresa/sociedad/843803-calentamiento-del-mar-la-causa-de-las-lluvias-huaicos-y-el-bochorno

http://rpp.pe/blog/mongabay/cuales-son-las-causas-de-las-lluvias-e-inundaciones-en-la-costa-del-peru-noticia-1031261

Perus president, Pedro Pablo Kuczynski, uttalar sig:
http://rpp.pe/politica/gobierno/ppk-el-peru-no-se-va-a-declarar-en-emergencia-noticia-1037712