jämställdhet

Bolivia: ”medierna vet att vi inte är tysta när det händer något”

Ecam firar 25 år i oktober. 1993 startades organisationen som idag är en välkänd röst inom feministiska frågor i Tarija i södra Bolivia.

Det som började som en liten lokaltidning där kvinnor från olika bostadsområden fick göra sina röster hörda, har växt till en organisation med ett tiotal anställda och många volontärer. Så fort det händer något som rör kvinnors rättigheter och/eller feminism knackar journalister på dörren till Ecams kontor, spända på att få höra en feministisk vinkel på en aktuell fråga.

– Vi är en referenspunkt kring feministiska frågor i Tarija. Medierna vet det, att vi inte är tysta när det händer något. Vi har en analys och vi tänker framföra den, säger Peky Rubín Celis, Ecams talesparson och yttersta representant.

Peky Rubín Celis poserar framför olika exemplar av organisationens tidning Mi Barrío

Peky Rubín Celis poserar framför olika exemplar av organisationens tidning Mi Barrío

 

Peky Rubín Celis är en välkänd person i Tarija. Hon har dedikerat hela sitt yrkesliv åt kvinnors rättigheter och räds inte att vara en nagel i ögat på de institutioner som motarbetar en av Ecams tydligaste visioner: ett samhälle fritt från patriarkalt våld.

Trångt i lokalen på Ecam:s 25 års firande

Trångt i lokalen på Ecam:s 25 års firande

Den 13 oktober firade Ecam sin födelsedag tillsammans med många deltagare. Stolarna tog slut i den tillfälligt hyrda lokalen slut och folk fick trängas om utrymmet utmed väggarna. Trots det var stämningen upprymd och glad.

– Vi fortsätter kämpa dag för dag för kvinnors rättigheter, det är värt mödan men också värt livet, sa Peky Rubin i födelsedagsstalet och applåderna dansade genom rummet.

 

Anna Bokinge, programpraktikant, Bolivia

 

 

 

Nicaragua: Kvinnomorden fortsätter att öka

Femicidios är sorgligt nog ett utbrett och välkänt fenomen i Nicaragua som betyder kvinnomord. Femicidios är ett hatbrott, ett mord på en kvinna eller flicka på grund av hennes kön. Under februari månad skedde hela fem femicidios i Nicaragua, där det yngsta offret endast var tolv år gammal. Sexuellt utnyttjande, våldtäkt och upprepat våld är vanligt förekommande för dessa typ av brott.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Nadia Mendoza, medarbetare på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco är upprörd över den senaste månadens händelser.

– Vi på Apeadeco arbetar förebyggande mot dessa typer av händelser genom våra workshops där vi tar upp maskulinitetsnormer och vilken effekt dessa får i samhället. På så sätt kan vi förhindra att det sker fler femicidios i Nicaragua, berättar Nadia.

Nadia menar att svårigheten ligger i att engagera killar i dessa frågor. Generellt sett avfärdar pojkar och män sitt deltagande, då de anser att detta inte rör dem, utan flickor och kvinnor. Män och kvinnors olika roller är tydliga i samhället, där kvinnans roll som mamma är i fokus då hon är ansvarig över barnens utveckling och deras aktiviteter medan mannen ska arbeta utanför hemmet med minimal inblick i barnens dagliga liv.

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Många kvinnor lever i förhållanden med mycket våld hemma, och har svårt att ta sig ur dessa relationer. Mannen hotar ofta med att döda kvinnan och göra barnen illa om hon lämnar honom, vilket kan göra att hon stannar kvar i förhållandet på grund av att hon fruktar för sitt, och sina barns, liv.

– För att femicidios ska upphöra så måste även machismo att upphöra, säger Nadia bestämt.

"No hay excusas", "Det finns inga ursäkter", våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

”No hay excusas”, ”Det finns inga ursäkter”, våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

Cecilia Palacios Persson, Programpraktikant i Nicaragua.

Nytt år, nya mål!

Solen skiner utanför men i mötesrummet är det mörkt och kallt. Mötesdeltagarna som kommer in genom dörren har tjocka tröjor på sig. Det är fortfarande sommar i Machaguay (Castilla Media, Peru) men höjden på 3 150 meter över havet gör att det är ganska kyligt.

Möte i macthaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Möte i Machaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Efter sommarledigheterna återupptas nu aktiviteterna i de fem områdena i regionen Castilla Media där PDR (Programma de Desarollo Rural) arbetar. Här i Machaguay drar fältteamets sociolog Irma Timaná igång mötet där årets programaktiviteter och mål presenteras. De aktiviteter som påbörjades under förra året ska nu fortsätta och kunskaper fördjupas, så att de kan föras vidare och komma till användning även den dag PDR inte längre är kvar i området.

Irma berättar om mål och allt arbete som kommer att genomföras men poängterar också:
– Det är viktigt att alla deltar så att vi tillsammans kan uppnå målen. Om en person går själv och pratar med lokalpolitikerna är det troligt att de inte lyssnar, men om vi går ihop, tio eller till och med femtio personer så kan de inte undvika att lyssna.

Sedan börjar planeringen för uppstartsmöten av olika aktiviteter för varje förening som har bildats i området under förra året. Här finns en kvinnoförening, en förening för äldre personer och många fler föreningar. Separata möten i varje mindre område planeras också in, eftersom många deltagare i programmet har svårt att ta sig till Machaguay utan transport. Att gå till fots kan ta mer än en timme.

Det här året kommer PDR att utbilda utvalda kvinnor och ungdomar i de fem områdena Viraco, Machaguay, Tipan, Pampacolca och Uñón i marsvinsuppfödning, biodling, ekologisk odling av olika frukt och grönsaker och andra aktiviteter som deltagarna i programmet ägnar sig åt. Kvinnorna och ungdomarna som utbildas, ska sedan i sin tur utbilda andra boende i området och finnas som ett stöd när PDR:s personal inte är på plats.

Agnes Lansrot, praktikant, Peru

Bolivia: Föräldrar mot homofobi

Decembersolen lyser genom de stora fönstren och värmer upp lägenheten som tillhör Maria del Carmen “Cacha” Jemio från La Paz, Bolivia. Cacha är ordförande för den ideella organisationen Fameli som startades i oktober 2016 för föräldrar och anhöriga till HBTQAI-personer.

 Det fanns ett stort behov av att skapa en plats där föräldrar kan känna sig mindre förvirrade och oroliga, där vi kan hjälpa varandra och skapa en medvetenhet i samhället för att hjälpa våra barn, berättar Maria del Carmen “Cacha” Jemio.

”Det fanns ett stort behov av att skapa en plats där föräldrar kan känna sig mindre förvirrade och oroliga, där vi kan hjälpa varandra och skapa en medvetenhet i samhället för att hjälpa våra barn i deras aktivism och i kampen för deras rättigheter”, berättar Maria del Carmen “Cacha” Jemio.     Foto: Hanna Anevik

Fameli (Familiares Mentes Libres = familjemedlemmar med öppna/fria sinnen) får bland annat stöd av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation CDC och uppstod från initiativet av en son vars mamma lidit på grund av hans sexuella läggning, delvis eftersom hon saknade kunskap om HBTQAI-frågor och inte hade någon att vända sig till.

Det sociala trycket och fördomarna i det bolivianska samhället sätter press på föräldrarna när deras barn kommer ut som homosexuell eller som transperson. Det ses som en sjukdom eller en synd, och Cacha berättar att för många föräldrar blir det ett trauma när deras barn kommer ut, just för att det är svårt att konfrontera dessa fördomar. Det är också svårt för barnen att kommunicera sin läggning överhuvudtaget för att de känner att de drar skam över hela familjen, förklarar Cacha.

Den största utmaningen är samhället. Det finns så många aggressiva och våldsamma attityder som vi måste kämpa mot, såsom homofobi och diskrimination som leder till mobbning, hatbrott och mord.

FAMELI deltar i en Pride-demonstration i centrala La Paz.

Fameli deltar i en Pride-demonstration i centrala La Paz. Foto: Maria del Carmen Jemio.

Fameli bjuder ofta in personer att tala om de ämnen de vill lära sig mer om – ofta sina barn som berättar utifrån egna erfarenheter. De deltar också i demonstrationer, mot homofobi och för gay pride.

Cacha uppmanar andra föräldrar till HBTQAI-personer att bryta barriärerna av fördomar.

Stötta era barn som ni skulle med vilket barn som helst. Det finns så många omständigheter i livet, det här är bara en av dem – inget mer.

 

Hanna Anevik, programpraktikant, Bolivia.

 

Peru: Erfarenhetsutbyte för hållbar utveckling

I Arequipas bussterminal samlades olika borgmästare tillsammans med andra ledare från de olika distrikten i regionen Castilla Media, för att under kvällen resa till staden Cusco. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR anordnade nämligen ett erfarenhetsutbyte med tjänstemän från olika kommuner i Cusco. Staden har kommit långt i att utveckla lokala verksamheter som stärkt den ekonomiska och sociala utvecklingen inom området. Exempel på sådana verksamheter är marsvinsuppfödning, återvinning, blomsterverksamheter och biodling. Därför har PDR bjudit in olika ledare från Castilla Media, tanken är att genom erfarenhetsutbytet kunna ta lärdom av svårigheter men även ta lärdom av framgångsrika strategier som gynnat den lokala utvecklingen.

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar om dem strategier som fått verksamheten att blomma ut. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar inför ledarna för CM om de strategier som fått verksamheten att blomma ut.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Ett av huvudmålen i landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR är att öka deltagandet hos kvinnor och unga i politiska utrymmen som säkerställer utövande av deras medborgerliga rättigheter i regionen Castilla Media. PDR kan ses som en plattform där ledarna får ta plats och stärka samarbetet mellan lokala myndigheter, kommuner, civilsamhället och privata sektorn. Praktiskt innebär det att PDR stärker självförtroende och förmågor genom att utbilda deltagarna och ledare för distrikten i ledarskap.

Under mötet ställdes många frågor, stämningen präglades av intensiva debatter och massa högljudda skratt. Irma Timana Taboada är sociolog och specialist inom PDR-teamet och hon brukar illustrera PDR metodiska arbetssätt på följande vis:

”Om du ger ditt barn fisk, kommer ditt barn att bli mätt den dagen, men om du lär ditt barn att fiska, kommer ditt barn att bli mätt under resten av sitt liv.”

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans borgmästare och andra ledare från CM. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans med borgmästare och andra ledare från CM.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Fokuset med erfarenhetsutbytet är att stärka ledarnas kunskaper om hur man säkerställer men även hur man förstärker ett samarbete och utbilda dem i hur man inkluderar alla för en hållbar utveckling inom sitt område. Irma förklarar:

– Det ligger i vårt intresse att stärka våra myndigheter så vi kan säkra kvinnornas deltagande i utvecklingsprocesser och stärka utrymmet för dem utöva sina medborgerliga rättigheter.

På bussresan hem fylldes många ledare av hoppfullhet att kunna genomföra en större samhällspåverkan.

Text & foto:  Jhonny Salvatore Talavera, praktikant, Peru

Nicaragua: Barn- och ungdomsperspektivet på de Globala Målen

Svalorna Latinamerika har precis initierat arbetet med Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling, både här i Sverige och i våra samarbeten internationellt. Svalorna LA tittar just nu på kopplingen mellan agendan och våra program. Som ett första steg har Svalorna LA valt att sprida kännedom och kunskap om Agenda 2030 med målet att öka delaktigheten.

Och för att nå de Globala Målen krävs att alla hjälper till - det gäller dig också!

Agenda 2030 och de 17 Globala Målen för hållbar utveckling. Bilden hämtad från FN-förbundet.

En av våra samarbetsorganisation, i Nicaragua, Mary Barreda har tillsammans med deras barn- och ungdomsgrupp som deltar i programmet för att förebygga barnsexhandel, anordnat en Workshop om de Globala Målen. Det kom fram otroligt fina och insiktsfulla exempel när barnen och ungdomarna reflekterade kring vad respektive mål betydde för dem.

N 040517 Taller ODS con NNA 3- ME

Stor som liten kan göra skillnad! På bilden ser ni en sammarbetsövning som gjordes i samband workshopen om de Globala Målen på Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda. Foto: Mikaela Engwall

När barnen och ungdomarna diskuterade Mål 10 – Minskad ojämlikhet – i och mellan länder lyfte de hur viktigt det var att deras röster hördes och räknades. Ett citat som en av våra kollegor myntade var ”Barnen är framtiden, men de är också samtiden” (Gladys Alejo på Red Ada). Det får vi inte glömma! Speciellt inte när Agenda 2030s ledord är ”leave-no-one-behind”.

I Nicaragua verkar alltså våra program för att förebygga barnsexhandel. Därigenom har vi identifierat en stark koppling till Mål 5 – Jämställdhet och dess delmål 5.2 – att avskaffa alla former av våld i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. Just barnarbete är en av riskfaktorerna för barnsexhandel, medan utbildning har visat sig vara en skyddsfaktor.

Utbildning

På bilden ritar barnen en teckning på vad Mål 4 – God utbildning till alla, innebär för dem. Foto: Mikaela Engwall

Vidare under workshopen om de Globala Målen med barn och ungdomar som deltar i vårt program för att förebygga barnsexhandel diskuterade vi förutsättningar för att gå i skolan med koppling till Mål 4 – god utbildning för alla.

Tatiana

Tatiana, 8 år, nämnde, när vi pratade om Mål 4 – god utbildning för alla, att de fick låna skolböckerna i stället för att köpa nya. Deras lärare hade sagt att det var viktigt att ta hand om dem väl så att de kunde användas av andra nästa år. På så sätt slipper hennes familj lägga ner pengar på böcker och färre träd behöver skövlas för att göra nya. Foto: Mikaela Engwall

Jose Alejandro, 16 år, berättade om sin situation. Han jobbar 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan, på marknaden för att försörja sig, sin 1-åriga son och sin familj. Trots den tuffa situationen, vill han ta tillvara på sin rättighet att studera. Han vidareutbildar sig på lördagar i förhoppningen om att det i framtiden ska leda till ett bättre jobb. Det kan kopplas till Mål 4 – god utbildning för alla och Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vulkaaan

Ivana, 16 år, nämnde att eltillförseln i León ibland är osäker. I Nicaragua blir det mörkt klockan 6 varje dag året runt och att det är på kvällen hon har tid att läsa sina läxor. Ingen el betyder ingen läxläsning på kvällen. Hon hade lärt sig om att vulkanerna i Nicaragua är en källa till förnyelsebar energi som används mer och mer. Hon hoppades på att eltillförseln, tack vare den nya tekniken, i framtiden skulle bli mer stabil och underlätta hennes kvällsstudier. Det kan kopplas till Mål 7 – Hållbar energi för alla. Foto: Mikaela Engwall

Svalorna Latinamerika jobbar aktivt med barnen, ungdomarna och deras familjer för att lyfta vikten av en god utbildning och skapa förutsättningar för att de får fortsätta sin utbildning.

Andra bidragande riskfaktorer för att barn ska hamna i barnsexhandel är när barn utsätts för våld. Svalorna Latinamerika verkar tillsammans med våra samarbetsorganisationer för att motverka våld genom att föra en dialog kring exempelvis barnuppfostran och barns rättigheter med barn och deras familjer. Det kan kopplas till Mål 3 – god hälsa och välmående.

N 040517 Taller ODS con NNA 2- ME

Christian, 14 år, tittar in i kameran medan de andra i hans grupp funderar över hur var och en kan koppla målen till sin vardag. Foto: Mikaela Engwall

Christian, 14 år, nämnde när vi pratade om Målet 16 – Fredliga och inkluderande samhällen att han vill bli polis. Han kände sig ignorerad av polisen och som framtida polis kommer han se till att lyssna på barn och ungdomar. Christian menar att polisen borde skydda barn och ungdomar så att de kan känna sig säkra i hemmet och skolan och inte utsättas för våld.

Det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är inriktat på att stärka barns och ungdomars förståelse av sina rättigheter och deras inflytande över sin egen utveckling. Programmet vill också stärka deras självkänsla genom att skapa skyddsnät i form av en vuxenvärld som upptäcker och motverkar sexuella utnyttjanden.

IMG_8346

Sedan 2012 har transportkooperativet Gavilán del Norte samarbetat med Svalorna Latinamerika genom Mary Barreda. Transportkooprerativets chef Ian Silva Cácers tycker att det är viktigt att ta sitt sociala ansvar för att värna om barns och ungdomars rättigheter, speciellt sedan han blev pappa. På bilden står han tillsammans med sina två söner. Foto: Mikaela Engwall

Målgruppen för det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är huvudsakligen barn och ungdomar, samt deras närmaste omgivning som föräldrar och lärare. Men vi vänder oss också till nyckelaktörer såsom taxichaufförer, hotell- och barägare samt ägare till internetcaféer för att de ska anmäla om de misstänker att någon form av övergrepp mot barn sker. Det har visat sig vara en effektiv strategi för att inte barnsexhandel ska normaliseras i samhället, utan istället anmälas. Det är också ett exempel på hur Mål 17 – Genomförande och partnerskap är superviktigt för att skapa ett tryggare samhälle för barn och ungdomar.

N 040517 Taller ODS con NNA 11- ME

När barnen och ungdomarna diskuterade sin vardag i Nicaragua och vad de kunde göra och gör för att minska sin klimatpåverkan lyfte de exempel som att inte smutsa ner naturen och inte hugga ner träd då de är viktiga för att binda vatten till jorden mot torka och renar luften från koldioxid. Foto: Mikaela Engwall

Tillsammans diskuterade vi Mål 6 – rent vatten och sanitet för alla. Att alltid stänga av kranen och vara sparsam med vatten var en självklarhet för många, då de lärt sig leva med vattenbristen under sommarhalvåret. Jazmina, 13 år, berättade att på landsbygden, utanför León där hon bodde, fanns bara vatten på morgnarna och inte varje dag. Därför samlade familjen vatten i tunnor som de sedan använda för att tvätta sig, tvätta kläder, laga mat och spola. För att växterna i trädgården skulle överleva torkan använde de sig av en upp-och-nervänd flaska med ett litet hål i.

N 040517 Taller ODS con NNA 10- ME

Barnen och ungdomarna tolkade Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald, med en teckning. Foto: Mikaela Engwall

Barnen och ungdomarna berättade vidare att när regnperioden kom var det vanligt med översvämningar. Eftersom många slänger soporna i utkanten av städerna förde regnet med sig soporna till floden och förorenade vattnet för människor och djur. Därför kände många av barnen att det var viktigt att slänga soporna i sopkorgarna istället. Det resonemanget kopplades under workshopen till Mål 14 – Hav och marina resurser.

soptippen

Bilden visar hur det kan se ut i utkanten av marknaden där sopor slängs. Foto: Mikaela Engwall

När vi kom in på Mål 3 – god hälsa och välmående pratade vi bland annat om att marknaden där barnen och ungdomarna som deltar i vårt program spenderar en stor del av sin tid. Sophanteringen på marknaden är bristfällig och flugor trivs bra i den varma fuktiga miljön. Många av barnen och ungdomarna drabbas någon gång per år av insektsburna sjukdomar och får då lov att stanna hemma från skolan. Barnen tog upp att de lärt sig att vara försiktiga med att äta mat där det har suttit flugor då de kan sprida sjukdomar.

Derek, 13 år, Ivana, 16 år, och Nelson, 17 år, läser upp dikten om att vi måste jobba tillsammans för att utrota fattigdomen. Foto: Mikaela Engwall

När vi diskuterade Mål 1 – ingen fattigdom såg barnen och ungdomarna i vårt pogram som blev tilldelad målet först lite fundersamma ut – det här målet är ju enormt! Vad kan vi göra? Efter att ha funderat lite presenterade en dikt som löd: ”si con la pobreza queremos terminar, luchemos todos para el mundo mejorar”. Om vi vill få ett stopp på fattigdomen måste vi kämpa TILLSAMMANS för att förbättra världen.

Det här är några exempel på hur vanor och små innovationer, en skolbok som tas väl omhand, skräp som kastas i papperskorgen, en avstängd kran, en upp-och-ned vänd pet-flaska i jorden, ett barn som vet sina rättigheter eller en vuxen som anmäler ett övergrepp mot ett barn, kan göra stor skillnad. För att nå de Globala Målen för hållbar utveckling måste vi jobba tillsammans. Alla små bidrag räknas, inte minst barn och ungdomars!

Vi lever i en värld där förutsättningarna ser väldigt olika ut. Kontexten för barn och ungdomar i Nicaragua skiljer sig från kontexten i Sverige. Trots det är otroligt intressant att se hur agendan faktiskt bygger broar mellan länder i from av ökad förståelse för varandras vardag men också identifierar likheter som finns i våra utmaningar och åtgärder.

Mikaela Engwall, fd programpraktikant, Nicaragua

Mikaela kommer att hålla i ett panelsamtal om de Globala Målen och mänskliga rättigheter på Bokmässan i Göteborg torsdagen den 28/9 kl. 10.40 på scenen på Internationella torget. Ni kan läsa mer om panelsamtalet här.

Bolivia: ”En stund som handlar om mig”

Det är torsdag och klockan är fem. Dörren mellan kontoren och arbetsrummet stängs, lamporna släcks. Sex tjejer och två kvinnor träder in i ett tryggt utrymme för att prata om sig själva i årets första självhjälpsgrupp på Red Ada.

20170518_EV grupo de autoapoyo Red Ada

För att stämningen skall vara trygg under självhjälpsgrupperna tänds ljus och rökelser i rummet. Foto: Eva Vargas

7 av 10 kvinnor i Bolivia utsätts för våld och var fjärde dag mördas en kvinna för att hon är kvinna, det kallas feminicidio i Latinamerika. Många killar och män tvingas upprätthålla ett mansideal som skadar både dem själva och sin omgivning, om de inte gör det är blir det snabbt utsatta för mobbning i form av förolämpningar eller fysiskt våld. Red Ada har därför skapat två självhjälpsgrupper, en för killar och en för tjejer, där ungdomarna skall kunna prata ut om sina erfarenheter kring våld och machokulturen.

20170412_EV. Gruppen Wayna Ajayu i Albor (19)

Ungdomsgruppen Wayna Ajayu övar på sin teater. På bilden kan vi se Leslie Alizon Calle Quisbet som spelar en ung kvinna som blivit utsatt för trafficking. Personen på bilden är inte med i självhjälpsgruppen. Foto: Eva Vargas

– Jag har en del att göra, mycket på universitet, hjälpa till hemma, hinna med extra aktiviteter och det är svårt att ge mig själv tid. Tid för att stärka mig. Det är därför jag kommit hit, så jag kan få en stund som handlar om mig, säger en av tjejerna i självhjälpsgruppen som önskar att vara anonym.

20170519_EV. Människor på väg till sina olika dagsaktiviteter ex jobb, universitet osv

Människor på väg till sina jobb, universitet eller andra aktiviteter de har i vardagen. Många kvinnor jobbar, tar hand om hushåll, barn och kanske studerar, därför saknar de stunder för att bara vara. Foto: Eva Vargas

20170512_EV. MInne i profil pa RED ADA

Likaså behöver män plattformar för att kunna prata om sig själva och deras känslor. Många män vet inte var de kan få stöd för sina funderingar kring könsstereotyper som sällan verkar passa. Foto: Eva Vargas

Självhjälpsgruppen är utformad på så vis att en och samma grupp tjejer och killar träffas under fem kvällar för att prata om sina erfarenheter inom fem olika teman. Fram tills dagens datum har två möten hållits. Gruppledaren finns till för att presentera temat och sätta igång diskussionen, sedan är målet att gruppen själva ska få lov att prata och stärka sig.

Killgruppens ledare, Cristobal Fuentes berättar varför det är en viktig plattform för killar.
– Vi killar träffas ofta i miljöer som barer eller fester där vi pratar om saker som fotboll eller tjejer, men vi har sällan möten där vi pratar om oss och våra känslor. Jag tror det är viktigt att skapa broderskap inom andra sorters maskuliniteter. Vi måste börja prata om mäns våld. Är det vi? Vad kan vi göra för att förändra oss? Hur kan vi hjälpa varandra på ett positivt sätt?

20170512_IL. Cristobal Fuentes. RED ADA. Hár är han pa ett av organisationes ungdomsmöten

Cristobal Fuentes gör fredstecknet. Han är ledare för killarnas självhjälpsgrupp på Red Ada. Foto: Isa Lundqvist

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: ”Jag blev fångad som indian och som indian skall jag dö!”

“Hur många gånger har du blivit fångad Bartolina din olydiga indian?”
“Fyra gånger. Tre för att jag vägrar betala skatt till er och denna gång för mitt folks frihet!”. Båda dessa citat och bloggens titel kommer från Albors teater med titeln Tupac Katari.

I filmen kan vi se hur Bartolina Sisa, spelad av Maria Rosario Cardenas Bautista, räddar en kvinna från att bli våldtagen. Film: Eva Vargas

Det kulturella centret Albor i El Alto visade upp teatern Tupac Katari fredagen den 21 april. Teatern handlar om det första och enda aymaraupproret i det som nu kallas Bolivia. Tyvärr avslutas denna historia med den grymma avrättningen av  rebellen Tupac Katari efter att han och Bartolina omringat La Paz med sin armé. Teatern spelades upp två gånger på samma dag inför totalt 8 000-9 000 elever och lärare. Trots den manliga titeln, är en av det viktigaste rollerna Bartolina Sisa, spelad av Maria Rosario Cárdenas Bautistas:

– För att kunna spela rollen har jag fått läsa på och förstå vem Bartolina var, men också försöka känna in henne. Jag är stolt att få spela en sådan stark kvinna i vår historia.

20170424 EV. Teatern Tupac Katari. Här spelar ungdomar från Albor.

Inledningen på Tupac Katari teatern den 21 april 2017 i El Alto. Foto: Eva Vargas

Teater är en av metoderna Albor och deras ungdomsgrupper använder sig utav för att förmedla budskap. I detta fall handlar det om att upplysa ungdomar om sin historia ur, bland annat, ett genusperspektiv. Maria Elena Cardenas Bautista som är koordinator i Albor förklarar:

– Historien berättas bara genom manliga hjältar. Vi ville ge Bartolina Sisa och alla andra modiga kvinnor den plats de förtjänar i historien. Bartolina var en lika stor kämpe i vår historia som Tupac Katari, ändå vet få om henne.

20170426 EV. Albor. Maria Elena Cardenas Bautista coordinerar teatern Tupac Katari

Maria Elena Cardenas Bautista koordinerar genrepet till Tupac Katari. Foto Eva Vargas

20170426 EV. Albor. Maria Elena Cardenas Bautista, som står upp till vänster, dirigerar ungdomar som skall spela i Tupac Katari teatern.

Maria Elena Cardenas Bautista, ståendes till vänster, ger direktiv till skådespelarna på Albor. Foto: Eva Vargas

I teatern visas hur Bartolina Sisa och Tupac Katari möts eftersom de båda stack ut i kampen för frihet och rättvisa för landets befolkning. Leticia Guarachi, en av skådespelarna i pjäsen berättar:

– Scenen där Bartolina räddar en kvinna som är på väg att våldtas och misshandlar en spanjor får alltid hela publiken att bubbla. Dels för att en våldtäkt visas och dels för att det är oväntat att en kvinna slåss på det viset. Det är viktigt att synliggöra kvinnan. Det hjälper att bli av med den snedvridna bilden av en svag kvinna och en stark man. Vi behöver visa att vi som kvinnor också kan göra och har gjort stordåd.

20170426 EV. Albor. Leticia Guarachi är på väg från träff med ungdomsgruppen Wayna Ajayu till genrepet för Tupac Katari teatern.

Leticia Guarachi är på väg till Tupac Katari genrepet. Foto: Eva Vargas

 

Eva Vargas, programpraktikant Bolivia

Bolivia: ”Alla är vi lika inför lagen”

IMG_7586

Utanför CDC:s kontor. Foto: Isa Lundqvist

Den som skall in till CDC:s kontor måste först passera den sal där organisationens brigadistas (aktivister) kompetensutvecklas. I salen syns tydligt en affisch med slagordet ”Alla är vi lika inför lagen” som refererar till de mänskliga rättigheter alla människor har oavsett olika könsidentitet.

B170308 EV Här kompetensutvecklas CDCs aktivister #2

Här håller CDC sina kompetensutbildningar. Foto: Eva Vargas

CDC står för Capacitación y derechos Ciudadanos, som på svenska betyder: kompetensutveckling och medborgerliga rättigheter. Organisationen har funnits i landet i 24 år med syftet att försvara mänskliga rättigheter.

– ”Det intressanta med vår organisation är att vi är de enda i landet som arbetar med HBTQ-frågor utan att för den sakens skull drivas av bara HBTQ-personer” säger Martin Vidaurre Vaca, representant för CDC, en av samarbetsorganisationerna i Svalorna LA:s program Suma Thakhi II.

IMG_8009

Martin Vidaurre Vaca, representant för CDC. Foto: Isa Lundqvist

Organisationen startades på basis av volontärer från universiteten med juridik som huvudämne. Från början var volontärernas fokus att jobba för 1) kvinnor som utsatts för våld och 2) med människor i fängelser.

– 2003 började vi också arbeta med temat HBTQ eftersom vi identifierat denna målgrupp som en av de mest utsatta i vårt land. Det är på så vis vårt viktigaste arbete startar, nämligen ”lika inför lagen-arbetet”, förklarar Martin.

IMG_8018

CDC personalen har några minuter i solen innan nästa möte. Foto: Isa Lundqvist

Martin berättar att de alltid försöker arbeta innovativt med temat och inte använda sig av gamla metoder. Exempel på deras egna metoder är vittnesmålgrupper som innebär att ledare från HBTQ-grupper möter olika arbetsgrupper i samhället, till exempel poliser, för att kunna berätta på vilket sätt de är sårbara. Deltagarna driver samtalen själva och CDC finns som moderatorer om det behövs. Denna metod innebär att olika instanser i samhället får höra verkliga exempel på diskriminering mot HBTQ-personer och på så vis kanske det påverkar den politiska uppfattningen kring temat.

– Vår politiska påverkan är vårt viktigaste arbete. Vi försöker konstant arbeta med metoder som utmanar gamla och konservativa lagstiftningar och politiska åsikter säger Martin som avslut på vår intervju.

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia.

Peru: ”Lägg dig inte i mina barn!”

Svalorna Latinamerika arbetar för allas lika rättigheter, och målgrupperna består huvudsakligen av barn, unga vuxna, samt kvinnor. Genom våra samarbetsorganisationer genomförs det en hel del aktiviteter, och vi ser tydligt hur det rör sig framåt, att fler och fler blir medvetna om sina rättigheter och börjar utöva dem.

Ett tecken på en mer övergripande utveckling i den riktning Svalorna LA arbetar för, är den nya nationella läroplanen som gäller fr.o.m. 2017 i Peru, där större fokus än tidigare läggs vid ”igualdad de genéro”, alltså jämställdhet. Läroplanen lyfter t ex att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter och möjligheter, att ens kön inte ska påverka hur en blir behandlad. Det finns dock de som motsätter sig och demonstrerar mot dessa ändringar i läroplanen, en rörelse som går under namnet ”Con mis hijos no te metas!”, vilket översätts till ”Lägg dig inte i mina barn!”.

P 170304 Demonstration mot jämställdhet 1 - DS

”Vi alla föds man eller kvinna, ingen föds med ett kön/genus” står det på banderollen. I läroplanen särskiljer de på biologiskt kön och socialt kön, så banderollen håller egentligen med det som står i läroplanen. Foto: Daniel Sahle

 

– Jag frågade två personer varför de är emot dessa ändringar, och fick svaret ”Vi vill inte att våra barn ska lära sig bli homosexuella”, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna Latinamerika i Peru. Hon fortsätter:
– De är felinformerade, det står inte i läroplanen det som de påstår stå i läroplanen. De vill ha lika möjligheter för alla, vilket är precis vad läroplanen också säger. Men de tolkar in så mycket mer, som att skolan nu ska börja lära barn att vara homosexuella.

Läroplanen är ett offentligt dokument som vem som helst kan läsa på internet, och det enda som är kopplat till sexualitet är att det konstateras att alla individer har rätt att leva ut sin sexualitet på ett hälsosamt och ansvarstagande vis, och bli accepterad för det. Det står även att ens sexuella läggning är en komplicerad process av flera olika faktorer, och inte något en kan välja eller lära ut.

Som det går att se i videon så vill de alltså ha lika möjligheter för alla, men säger sig vara mot jämställdhet mellan könen. De pratar om något som de kallar för ”genusideologin”, men det är bara dessa motståndare till läroplansändringarna som använder sig av det här begreppet, och går alltså inte att finna i själva läroplanen.

– Vi på Svalorna Latinamerika arbetar med barn och ungdomar, och det är precis dessa teman som nu är med i läroplanen som vi arbetar för: Jämställdhet mellan könen, samt lika rättigheter, möjligheter, och ansvar, för både kvinnor och män, säger Edith Garzon.

Svalorna Latinamerika välkomnar alltså dessa ändringar, och kommer att fortsätta arbeta för en mer jämställd värld.

Länk till läroplanen: http://www.minedu.gob.pe/curriculo/pdf/curriculo-nacional-2017.pdf