Juntas y Juntos Cambiando Nuestra Realidad

Bolivia: Stödgruppen för att stärka självförtroende

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada har med självhjälpsgruppen Grupo de Autoapoyo nått ut till kvinnor med samtal och diskussioner om våld i hemmet, självkänsla, självförtroende och säkerhet i vardagen. Deltagaren Ermania vad gruppen betytt mycket för henne när det kommer till att stärka hennes självkänsla och att överkomma vissa rädslor.

Text och video: Buster Hellertz, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Ungdomar som visar vägen

”Är ni nervösa?” frågar jag Abel Mamani, 18 år, och Camila Mayta, 17 år, i minibussen på väg ut till byn Locka, som ligger på landsbygden utanför Copacabana. De ska nämligen på egen hand hålla sin allra första workshop i dans och teater med Aguayos ungdomsgrupp i Locka som möts varje onsdag eftermiddag. Ungdomarna i den gruppen är aningens yngre än de själva. Otaligt många gånger under flera år under deras uppväxt har de sett Noel och Tania, grundarna för Aguayo, hålla olika workshops för dem i Copacabana. Nu är det deras tur att ta sig an den svåra utmaningen att lära ut dans och teater, samtidigt som de måste förmedla ett budskap och ge ungdomarna lärdom.

 

Abel och Camila lär ut bolivianska dansen ”suri sicuri” till gruppen.

Abel och Camila lär ut bolivianska dansen ”suri sicuri” till gruppen.

 

Även om de båda svarade ”Ja!” i kör på min fråga, skulle deras workshop på 2 timmar visa sig bli en succé. Ungdomarna i Locka både skrattade och hade kul men fick också en tankeställare efter varje aktivitet. Budskap som att det är okej att tycka om vem man vill oavsett kön, att det är oacceptabelt att mobba eller diskriminera andra och varför man inte får nedskräpa kom tydligt fram.

 

Ena delen av gruppen visar upp sin egengjorda teater om nedskräpning för den andra delen av gruppen.

Ena delen av gruppen visar upp sin egengjorda teater om nedskräpning för den andra delen av gruppen.

Andra halvan av gruppen visar upp sin teater om mobbning och diskrimination för resterande del av gruppen.

Andra halvan av gruppen visar upp sin teater om mobbning och diskriminering för resterande del av gruppen.

– Aguayos workshops är viktiga för mig för varje gång lär jag mig nya spännande saker. Tack vare dem är mitt sätt att tänka och leva olikt från mina klasskamrater som inte går på Aguayos aktiviteter. Jag har en fri mentalitet där jag själv kan uttrycka mig tack vare min kunskap och jag kan på så sätt fortsätta den här vägen som verkligen kommer att forma mig som person, säger Camila stolt.

– Vi vill att ungdomarna är proaktiva, demokratiska och bättre medborgare, medborgare som utövar sina rättigheter och tar sitt ansvar i sin omgivning, säger Tania Oroz, grundare av organisationen Aguayo.

– Att hålla denna workshopen var en ny, rolig erfarenhet för mig och jag skulle verkligen vilja göra om det någon mer gång, säger Camila.

 

Filippa Lirvall, praktikant, Bolivia

Bolivia: ”medierna vet att vi inte är tysta när det händer något”

Ecam firar 25 år i oktober. 1993 startades organisationen som idag är en välkänd röst inom feministiska frågor i Tarija i södra Bolivia.

Det som började som en liten lokaltidning där kvinnor från olika bostadsområden fick göra sina röster hörda, har växt till en organisation med ett tiotal anställda och många volontärer. Så fort det händer något som rör kvinnors rättigheter och/eller feminism knackar journalister på dörren till Ecams kontor, spända på att få höra en feministisk vinkel på en aktuell fråga.

– Vi är en referenspunkt kring feministiska frågor i Tarija. Medierna vet det, att vi inte är tysta när det händer något. Vi har en analys och vi tänker framföra den, säger Peky Rubín Celis, Ecams talesparson och yttersta representant.

Peky Rubín Celis poserar framför olika exemplar av organisationens tidning Mi Barrío

Peky Rubín Celis poserar framför olika exemplar av organisationens tidning Mi Barrío

 

Peky Rubín Celis är en välkänd person i Tarija. Hon har dedikerat hela sitt yrkesliv åt kvinnors rättigheter och räds inte att vara en nagel i ögat på de institutioner som motarbetar en av Ecams tydligaste visioner: ett samhälle fritt från patriarkalt våld.

Trångt i lokalen på Ecam:s 25 års firande

Trångt i lokalen på Ecam:s 25 års firande

Den 13 oktober firade Ecam sin födelsedag tillsammans med många deltagare. Stolarna tog slut i den tillfälligt hyrda lokalen slut och folk fick trängas om utrymmet utmed väggarna. Trots det var stämningen upprymd och glad.

– Vi fortsätter kämpa dag för dag för kvinnors rättigheter, det är värt mödan men också värt livet, sa Peky Rubin i födelsedagsstalet och applåderna dansade genom rummet.

 

Anna Bokinge, programpraktikant, Bolivia

 

 

 

Bolivia: Dags för samarbete

Vi befinner oss på skolan Uruguay i utkanten av El Alto tillsammans med Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetsorganisation Chasqui. Dagens workshop börjar med att alla deltagare sitter i en cirkel på golvet. Tankar om dagens ämne könsrelaterat våld delas för att reflektera en stund innan det är dags att vara i rörelse under den kommande timmen. Teater och samarbetsövningar står på schemat för ungdomarna där ett samspel mellan könen ses som ett förebyggande arbete för att minska fördomar om det andra könet.

-Till en början är jag nervös över att samarbeta med killarna i klassen. Men efter en liten stund så tappar jag en del av rädslan som jag kände först, säger Abigail Llanos Qhoque, 14 år.

Ungdomar på skolan Uruguay i El Alto under en samarbetsövning. Foto: Agnes von Unge

Ungdomar på skolan Uruguay i El Alto under en samarbetsövning. Foto: Agnes von Unge

När teater används som ett verktyg så gäller det att spela andra roller och närma sig personer som är olika ifrån en själv. Under dagens lektion så används kroppen för att spela upp olika scener och tolka begrepp så som ”fred”, ”våld” och ”ojämlikhet mellan kön”. För flera personer är det första gången som de kommer i kontakt med teater och det är en utmaning att inse att en kan förklä sig i en roll av någon annan. Freddy Toledo, som är ansvarig för Svalorna LAs program ”Juntas y juntos cambiando nuestra realidad” på Chasqui, berättar att det finns en uppdelning mellan flickor och pojkar på skolor i området.

-När vi började arbeta med gruppen så ville de inte se patriarkala strukturer. Det är ofta en utmaning att få dem att samarbeta mellan könen. Däremot har de börjat diskutera genusfrågor och kvinnors rättigheter vilket är en utveckling i rätt riktning.

DSC01998

Det diskuteras för fullt i grupp om hur en scen skall framställas. Foto: Agnes von Unge

Timmen tillsammans med gruppen avslutas med att alla än en gång sätter sig i en gemensam cirkel. Det utbyts tankar och känslor om dagens samarbetsövningar. Därefter så genomförs en kort meditation som avslutning.

 

Agnes von Unge, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Fördomar och normer – en workshop om kön och könsroller

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada, grundades i den bolivianska staden Cochabamba 1994 för att främja kvinnors samt ursprungsbefolkningens rättigheter. Organisationen är numera baserad i La Paz och har fyra anställda.

Under oktober månad arbetar Red Ada med olika workshops på Simon Bolivar-skolan i El Alto. Ämnena som kommer tas upp är bl.a. kön och genus, våld, normer samt mänskliga rättigheter. Under workshopen om kön och genus fick ungdomarna bland annat i uppdrag att för en påhittad utomjording beskriva en man och en kvinna – och det visade sig att de flesta egenskaperna de tyckte utmärkte de olika könen var helt enkelt formade utav sociala mönster.

På bilden syns socialarbetaren Aracelly Aranda ifrån Red Ada prata om genusrelaterade frågor.

På bilden syns socialarbetaren Aracelly Aranda från Red Ada längst fram.

På frågan ifall en ökad medvetenhet kring dessa frågor är nyttiga för samhället i stort, svarar Nayeli Helen Rojas Alvarez, 17 år:

– Jag tror definitivt att det är bra. Här i Bolivia exempelvis finns det mycket machoism – och männen behöver förstå att även kvinnor kan göra många saker.

Dagens deltagare fick även i uppdrag att bestämma ifall vissa personliga egenskaper var kopplade till könet, eller huruvida det var sociala egenskaper och därmed kopplat till könsroller.

Dagens deltagare fick även i uppdrag att bestämma ifall vissa personliga egenskaper var kopplade till kön, eller huruvida det var sociala egenskaper och därmed kopplat till könsroller.

Angela Guadalupe Chambi, 15 år gav sina tankar kring dagens tema:

– Det är viktigt att prata om dessa frågor då många helt enkelt inte vet något om dessa problem. Det är bra med dessa träffar då vi kan informera andra personer efteråt, jag tror att det är hälsosamt för alla människor med dessa kunskaper, för att många män tror att de är härskare över världen.

Buster Hellertz, praktikant, Bolivia.

Bolivia: “Vi alla måste hjälpas åt för att ta hand om vår planet”

Dagens workshop på skolan Villandrani utanför El Alto börjar med att eleverna får svara på frågan vad de åt till frukost

– Bröd! skriker alla i mun på varandra.

Frågorna fortsätter – Vad görs bröd utav? Mjöl. Vad görs mjöl utav? Vete. Var kommer vetet ifrån? – och leder fram till det faktum att Bolivia importerar stora mängder vete från runt om i världen. På så vis har den där frukostmackan genomgått en process som genererat stora utsläpp vilket bidragit till klimatförändringarna, ämnet för dagens workshop.

– I den här workshopen har vi pratat om hur vi kan ta hand om miljön och klimatet genom att till exempel minska vår konsumtion, berättar Yesica Deysi Mamani Medrano, 14 år.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat. Foto: Caroline Björkdahl

Under timmen blir eleverna mer bekanta med FN:s globala mål och får hjälpas åt att identifiera de mål som har med miljö och klimat att göra. Därefter diskuteras vilka klimatförändringar som de själva kan identifiera här i Bolivia. De nämner alltifrån mer extremt väder i form av temperatur och nederbörd, naturkatastrofer såsom jordskred och översvämningar, till dåliga skördar.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna. Foto: Caroline Björkdahl

Vidare diskuterar klassen vilka olika vanor som bidrar mer eller mindre till klimatförändringarna, samt diskuterar huruvida alla länder i världen bidrar lika mycket. För att få en bättre förståelse för detta får de göra en övning där de ska identifiera hur många jordklot som skulle behövas ifall all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Till exempel skulle det krävas nästan 1,5 jordklot ifall vi alla levde som Bolivias befolkning men 4,2 om alla levde som i Sverige och hela 6,8 jordklot om vi levde som de gör i Luxemburg. Det har beräknats att jordens nuvarande befolkning lever som om vi hade 4 jordklot, men vi har bara EN planet.

– Jag har lärt mig att vi alla måste hjälpas åt och jobba tillsammans, inte individuellt, så att vi kan ta hand om vår planet, avslutar Yesica Deysi Mamani Medrano.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder. Foto: Caroline Björkdahl

Caroline Björkdahl, praktikant, Bolivia

Bolivia: Vår nya samarbetsorganisation Aguayo

Aguayo är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja barns, ungdomars och kvinnors rättigheter och för att förebygga våld i alla dess former. Detta gör de bl.a. via konsten. I videon hör vi Rubi Quispe, som har varit aktiv i Aguayos ungdomsgrupp i Copacabana i över två år, berätta mer om Aguayos verksamhet.

Text och film av Filippa Lirvall, programpraktikant i Bolivia.

Bolivia: Fredsfestival i El Alto

För att uppmärksamma den internationella fredsdagen har Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Chasqui organiserat en fredsfestival, ”Festival de Paz”. Festivalen uppmärksammar att deklarationen för de mänskliga rättigheterna firar 70-årsjubileum. Syftet med festivalen är att få befolkningen i El Alto att bli medveten om hur man kan skapa fred genom dialog och kreativitet. Jorge, som är programkoordinator från Chasqui, berättar om att kommunikation och att förhandla konflikter och problem på ett positivt sätt är viktigt för att fred och förändring ska bli verklighet.

Text och video: Caroline Björkdahl, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Vi behöver stå enade i arbetet för en bättre framtid!

Trots fredagskväll är det fullt i lokalen. Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Ecam arrangerar en informationskväll tillsammans med organisationen Igual. På gatan utanför lokalen är det fortfarande varmt, såsom det är under septemberkvällar i Tarija där Ecam har sitt säte. Tarija ligger i södra Bolivia, 15 timmars bilfärd ifrån La Paz. Trots det geografiska avståndet berör de lagar som fattas gällande sexuella rättigheter i Bolivias huvudstad i högsta grad personer i Tarija. Om en av dessa lagar ska kvällen handla.

Inbjudna är delar av Tarijas HBTQ-community. Kvällen inleds med att Svalornas praktikanter i Tarija, Eva Louise Bäckemo Johansson och Anna Bokinge håller en kort workshop om samtycke och sex. Frågan om samtycke och hur det kan uttryckas är en fråga som engagerar.

Några av deltagarna på fredagens informationskväll. Foto: Linder Zenteno Futuri

Några av deltagarna på fredagens informationskväll.
Foto: Linder Zenteno Futuri

– Det är viktigt att förstå att vi behöver ge vårt samtycke, och om vi inte gör det så är det en våldtäkt, säger Erick Castellón efter workshopen.

Erick är en av aktivisterna i GMenV Tarija. GMenV är en organisation som engagerar homosexuella män i Tarija i arbetet för hbtq-personers rättigheter. Organisationen är också en av de grupper som Svalorna Latinamerikas program ”Juntas y juntos” jobbar med.

Han fortsätter.

– Det är viktigt att vara medveten om att även om man är i samma säng utan kläder och säger nej så måste det respekteras, annars gör den andra personen våld på mina rättigheter.

Efter workshopen är det dags för grundaren till sexualpolitiska organisationen Igual, advokaten Martin Vidaurre Vaca, att prata. Martins del av kvällen handlar om de juridiska inskränkningar som gjorts i lagen om könsidentitet i Bolivia. En lag som funnits sedan 2016 men som sedan 2017 omfattas av restriktioner. Stundtals är stämningen intensiv och många vill komma till tals samtidigt.

-Vi måste stå upp för varandra, säger Erick Castellón efter samtalet. Vi behöver stå enade i arbetet för en bättre framtid för oss alla.

 

Anna Bokinge, praktikant, Bolivia 

Bolivia: Radioprogrammet som gör skillnad

Varje onsdag mellan kl. 16:00 och 17:00 hörs ungdomars röster på radiokanalen 100,5 FM i programmet Detrás de las paredes (Bakom väggarna). De tänker nämligen inte vara tysta om de problem som de upplever att deras kommun Copacabana har, utan vill vara med i kampen för en bättre framtid. Programmet behandlar teman så som våld mot kvinnor, nedskräpning samt om att festa och dricka alkohol i ung ålder. Det är ungdomarna själva som bestämmer programmets innehåll varje vecka.

Radioprogrammet är en liten del av vår samarbetsorganisation Aguayos inspirerande arbete med ungdomar för att minska våldet mot kvinnor runt om i Bolivia. De arbetar med konst som verktyg i alla dess former och tror på ungdomarnas egen handlingskraft.

– Detta är problem som vi dessvärre upplever dagligen här i Copacabana. Det är viktigt att sprida kunskap om våld mot kvinnor i radio eftersom det är få personer som känner till de rådande lagarna och den hjälp som finns att få för den som blivit utsatt. Vi upplyser lyssnarna om deras rättigheter, säger Ericka Condori, 17 år.

Inspelning av ungdomarnas radioprogram i full gång med mig som veckans gäst. Här diskuterades skillnader och likheter mellan hur det är att vara ungdom i Sverige samt Bolivia. Foto: Noel Meruvia

Inspelning av ungdomarnas radioprogram i full gång med mig som veckans gäst. Här diskuterades skillnader och likheter mellan hur det är att vara ungdom i Sverige samt Bolivia. Foto: Noel Meruvia

Många av ungdomarna har varit med i Aguayos ungdomsgrupper sedan de var små och har formats därefter.

– Jag har blivit bättre på att uttrycka mig och har utökat mitt ordförråd samt lärt mig nya termer. Jag visste till exempel inte vad psykiskt våld var tidigare, menar Kenny Elias, 15 år.

– Jag är inte längre lika blyg och är mer bekväm i sociala sammanhang. Jag längtar redan till nästa inspelning, säger Juan Lugan, 13 år, med ett leende på läpparna.

Filippa Lirvall, praktikant, Bolivia

Bolivia: Stödgruppen för att stärka självförtroendet

Red Ada, en av Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetsorganisationer,  arbetar med olika målgrupper i El Alto samt Jesus de Machacha och anordnar bland annat en stödgrupp Grupo de Autoapoyo som sedan några veckor tillbaka haft träffar en gång i veckan i området Villa Mercedes.

Ämnen som berörs är självkänsla, självförtroende samt säkerhet i vardagen. Träffarna fungerar som stöd till kvinnor för att stärka sina självförtroenden och på så vis tackla eventuella svårigheter i hemmet och vardagslivet i allmänhet. I programmet Juntas y Juntos, där Red Ada och Svalorna LA samarbetar, deltar yngre elever på skolan och dessa träffar är tänkta att fungera som en möjlighet för deras mammor att diskutera våld, självkänsla och trygghet – något som de, enligt Aracelly Aranda på Red Ada, inte vanligtvis gör i vardagen.

På bilden syns Katerine ifrån Red Ada (till höger) som inleder dagens samtal. Alla kvinnor fick inleda dagens session med att berätta hur de upplevt tiden sedan den senaste träffen. Foto: Buster Hellertz

På bilden syns Katerine Campus ifrån Red Ada (till höger) som inleder dagens samtal. Alla kvinnor fick inleda dagens session med att berätta hur de upplevt tiden sedan den senaste träffen. Foto: Buster Hellertz

Våld i hemmet riktat mot kvinnor är dessvärre vanligt förekommande i El Alto säger Katerine Campus ifrån Red Ada och flertalet av kvinnorna berättar att de upplever träffarna som avslappnande men också givande när det gäller stärkandet av deras självförtroende.

På bilden syns Silvia Condori som var en av dagens deltagare. Foto: Buster Hellertz

På bilden syns Silvia Condori som var en av dagens deltagare. Foto: Buster Hellertz

– Träffarna här på Grupo De Autoapoyo är mycket trevliga och givande då vi pratar om problem och utbyter erfarenheter. Mest av allt så har det stärkt mitt självförtroende, fortsätter Silvia Condori.

Erminia Herrera med hennes sovande son. Foto: Buster Hellertz.

Erminia Herrera med hennes sovande son. Foto: Buster Hellertz.

– De här träffarna har varit väldigt bra och viktiga för mig då de har hjälpt mig att övervinna rädslor och mest av allt stärkt min självkänsla. Det är enklare att prata med min make nuförtiden och jag låter honom inte längre säga till mig vad jag inte kan göra, säger Erminia Herrera.

 

Buster Hellertz, praktikant, Bolivia.

 

 

 

 

 

 

Bolivia: Ecam- för ett samhälle fritt från våld!

Ecam har sitt säte i Tarija i södra Bolivia och arbetar med mänskliga och politiska rättigheter i sitt lokala samhälle och har samarbetat med Svalorna Latinamerika sedan 2016. Det är en feministisk organisation som arbetar mot patriarkalt våld på gatorna, i hemmet men också på en politisk nivå.


Text och video: Anna Bokinge, organisationspraktikant, Bolivia 

Bolivia: Skolelever framställer gatukonst i utbildningssyfte

Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetsorganisationen Chasqui befinner sig på skolan Villandrani i utkanten av staden El Alto där det idag skapas väggmålningar vid skolans entré. Uppe på 4150 meters höjd skiner solen starkt på ungdomarna som innehar en aktiv roll i arbetsprocessen.

– Utifrån budskapet om att ta hand om miljön så har jag designat illustrationen som vi idag avbildar. Det som jag gillar mest med arbetet är att få måla med starka färger, säger Mónica Mamani Mamani, 18 år.

Tillsammans med sina klasskamrater så sätter Mónica Mamani Mamani färg på skolans väggar. Foto: Agnes von Unge

Tillsammans med sina klasskamrater så sätter Mónica Mamani Mamani färg på skolans väggar. Foto: Agnes von Unge

Några meter längre bort målas ännu en fasad av en grupp skolelever. Dagens projekt ingår inom ramen för Svalorna LAs program ”Juntas y juntos cambiando nuestra realidad” där ett av målen är att ungdomarna socialt bidrar till en hållbar utveckling som värnar om miljön och även hjälper till att sprida information om sina rättigheter.

– Det vi skapar idag är viktigt eftersom det handlar om en bild som stannar kvar på skolans väggar och som barn kommer att se dagligen. De kommer att kunna reflektera en extra gång innan de skräpar ner i miljön. Det fina med att måla för allmänheten är att fler personer kan vara en del av det, säger Dominique Limachi Arratia, 17 år.

Elever på skolan Villandrani i El Alto arbetar med sin väggmålning. Foto: Agnes von Unge

Elever på skolan Villandrani i El Alto arbetar med sin väggmålning. Foto: Agnes von Unge

Gatukonst är inte något ovanligt att skåda på skolgårdar i El Alto i Bolivia nuförtiden. Oftast bär målningarna just ett budskap till allmänheten. Ana María Chipana Quispe som är rektor på skolan anser att det är en nödvändighet i utbildningssyfte:

– Som en utbildningsenhet vill vi nå ut till samhället med direkta meddelanden. Vi vill vädja förebyggande om att vara mån om hälsa och miljö. Eleverna spelar en viktig roll i arbetet då de har en direkt kontakt med gemenskapen. Det är något som motiverar ungdomarna och främjar deras kreativitet.

Agnes von Unge, praktikant, Bolivia

Bolivia: Unga som budbärare i arbetet mot människohandel

4016 m över havet i staden El Alto ligger Centro de Comunicación Cultural Chasqui, en av Svalorna Latinamerikas sju samarbetsorganisationer inom programmet “Juntas y Juntos Cambiando Nuestra Realidad” (Juntas y Juntos). Organisationen grundades 1988 och tog namnet Chasqui som härstammar från Inkaimperiet och betyder budbärare. Målet med Chasquis arbete är att stärka barn och ungdomars självkänsla och ledarskapsförmåga för att de ska kunna ta en aktiv roll i den lokala utvecklingen och i uppfyllandet av sina rättigheter.

Idag är vi ute på en av de två skolor  i utkanten av El Alto där programmet Juntas y Juntos arbetar.

– Det är super när Chasqui kommer hit och vi får jobba med dessa ämnen. Det är viktigt att vi känner till våra mänskliga rättigheter så att ingen kan behandla oss illa, säger Mari Cotila, 13 år.

Eleverna i högstadieklass 1 på Unidad Educativa Villandrani arbetar med de grundläggande koncepten inom människohandel. Foto: Caroline Björkdahl

Eleverna i högstadieklass 1 på Unidad Educativa Villandrani arbetar med de grundläggande koncepten inom människohandel. Foto: Caroline Björkdahl

På bordet framför henne ligger ett papper med ordet “trata” (människohandel) på, vilket är temat för dagens workshop och ett utbrett problem i Bolivia. Barn och unga, speciellt flickor och ursprungsfolk, är de som löper störst risk att falla offer.

– Här i El Alto följer de flesta sina barn dit de ska, även när de är äldre, för det är inte ovanligt att barn och ungdomar har försvunnit då de bara skulle ut till affären, berättar Adela Cruz Quispe som är chef på Chasqui.

I dagens workshop blir deltagarna introducerade för de grundläggande koncept som de kommer jobba vidare med under programmet. Det visar sig att många har tankar och kunskaper kring ämnet och ser fram emot att lära sig mer.

– Jag tycker det är viktigt att vi lär oss om detta så att vi kan ta hand om oss själva och också dela vidare informationen till andra barn och unga, säger Eliana Cori, 13 år.

Och just det, om att själv bli en budbärare och sprida vidare sina kunskaper är grundpelaren i Chasquis arbete.

Caroline Björkdahl, programpraktikant Bolivia