Välkommen till praktikantbloggen

Presentation-utlandspraktikanterkort
I den här bloggen skriver våra utlandspraktikanter om sina erfarenheter från våra utvecklingsprogram i Latinamerika. Från augusti till december 2018 befinner sig Caroline, Buster, Agnes, Filippa, Eva Louise och Anna i Bolivia samt Sara och Tamya i Peru.

 

Bolivia: Stödgruppen för att stärka självförtroende

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada har med självhjälpsgruppen Grupo de Autoapoyo nått ut till kvinnor med samtal och diskussioner om våld i hemmet, självkänsla, självförtroende och säkerhet i vardagen. Deltagaren Ermania vad gruppen betytt mycket för henne när det kommer till att stärka hennes självkänsla och att överkomma vissa rädslor.

Text och video: Buster Hellertz, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Ungdomar som visar vägen

”Är ni nervösa?” frågar jag Abel Mamani, 18 år, och Camila Mayta, 17 år, i minibussen på väg ut till byn Locka, som ligger på landsbygden utanför Copacabana. De ska nämligen på egen hand hålla sin allra första workshop i dans och teater med Aguayos ungdomsgrupp i Locka som möts varje onsdag eftermiddag. Ungdomarna i den gruppen är aningens yngre än de själva. Otaligt många gånger under flera år under deras uppväxt har de sett Noel och Tania, grundarna för Aguayo, hålla olika workshops för dem i Copacabana. Nu är det deras tur att ta sig an den svåra utmaningen att lära ut dans och teater, samtidigt som de måste förmedla ett budskap och ge ungdomarna lärdom.

 

Abel och Camila lär ut bolivianska dansen ”suri sicuri” till gruppen.

Abel och Camila lär ut bolivianska dansen ”suri sicuri” till gruppen.

 

Även om de båda svarade ”Ja!” i kör på min fråga, skulle deras workshop på 2 timmar visa sig bli en succé. Ungdomarna i Locka både skrattade och hade kul men fick också en tankeställare efter varje aktivitet. Budskap som att det är okej att tycka om vem man vill oavsett kön, att det är oacceptabelt att mobba eller diskriminera andra och varför man inte får nedskräpa kom tydligt fram.

 

Ena delen av gruppen visar upp sin egengjorda teater om nedskräpning för den andra delen av gruppen.

Ena delen av gruppen visar upp sin egengjorda teater om nedskräpning för den andra delen av gruppen.

Andra halvan av gruppen visar upp sin teater om mobbning och diskrimination för resterande del av gruppen.

Andra halvan av gruppen visar upp sin teater om mobbning och diskriminering för resterande del av gruppen.

– Aguayos workshops är viktiga för mig för varje gång lär jag mig nya spännande saker. Tack vare dem är mitt sätt att tänka och leva olikt från mina klasskamrater som inte går på Aguayos aktiviteter. Jag har en fri mentalitet där jag själv kan uttrycka mig tack vare min kunskap och jag kan på så sätt fortsätta den här vägen som verkligen kommer att forma mig som person, säger Camila stolt.

– Vi vill att ungdomarna är proaktiva, demokratiska och bättre medborgare, medborgare som utövar sina rättigheter och tar sitt ansvar i sin omgivning, säger Tania Oroz, grundare av organisationen Aguayo.

– Att hålla denna workshopen var en ny, rolig erfarenhet för mig och jag skulle verkligen vilja göra om det någon mer gång, säger Camila.

 

Filippa Lirvall, praktikant, Bolivia

Bolivia: ”medierna vet att vi inte är tysta när det händer något”

Ecam firar 25 år i oktober. 1993 startades organisationen som idag är en välkänd röst inom feministiska frågor i Tarija i södra Bolivia.

Det som började som en liten lokaltidning där kvinnor från olika bostadsområden fick göra sina röster hörda, har växt till en organisation med ett tiotal anställda och många volontärer. Så fort det händer något som rör kvinnors rättigheter och/eller feminism knackar journalister på dörren till Ecams kontor, spända på att få höra en feministisk vinkel på en aktuell fråga.

– Vi är en referenspunkt kring feministiska frågor i Tarija. Medierna vet det, att vi inte är tysta när det händer något. Vi har en analys och vi tänker framföra den, säger Peky Rubín Celis, Ecams talesparson och yttersta representant.

Peky Rubín Celis poserar framför olika exemplar av organisationens tidning Mi Barrío

Peky Rubín Celis poserar framför olika exemplar av organisationens tidning Mi Barrío

 

Peky Rubín Celis är en välkänd person i Tarija. Hon har dedikerat hela sitt yrkesliv åt kvinnors rättigheter och räds inte att vara en nagel i ögat på de institutioner som motarbetar en av Ecams tydligaste visioner: ett samhälle fritt från patriarkalt våld.

Trångt i lokalen på Ecam:s 25 års firande

Trångt i lokalen på Ecam:s 25 års firande

Den 13 oktober firade Ecam sin födelsedag tillsammans med många deltagare. Stolarna tog slut i den tillfälligt hyrda lokalen slut och folk fick trängas om utrymmet utmed väggarna. Trots det var stämningen upprymd och glad.

– Vi fortsätter kämpa dag för dag för kvinnors rättigheter, det är värt mödan men också värt livet, sa Peky Rubin i födelsedagsstalet och applåderna dansade genom rummet.

 

Anna Bokinge, programpraktikant, Bolivia

 

 

 

Bolivia: Dags för samarbete

Vi befinner oss på skolan Uruguay i utkanten av El Alto tillsammans med Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetsorganisation Chasqui. Dagens workshop börjar med att alla deltagare sitter i en cirkel på golvet. Tankar om dagens ämne könsrelaterat våld delas för att reflektera en stund innan det är dags att vara i rörelse under den kommande timmen. Teater och samarbetsövningar står på schemat för ungdomarna där ett samspel mellan könen ses som ett förebyggande arbete för att minska fördomar om det andra könet.

-Till en början är jag nervös över att samarbeta med killarna i klassen. Men efter en liten stund så tappar jag en del av rädslan som jag kände först, säger Abigail Llanos Qhoque, 14 år.

Ungdomar på skolan Uruguay i El Alto under en samarbetsövning. Foto: Agnes von Unge

Ungdomar på skolan Uruguay i El Alto under en samarbetsövning. Foto: Agnes von Unge

När teater används som ett verktyg så gäller det att spela andra roller och närma sig personer som är olika ifrån en själv. Under dagens lektion så används kroppen för att spela upp olika scener och tolka begrepp så som ”fred”, ”våld” och ”ojämlikhet mellan kön”. För flera personer är det första gången som de kommer i kontakt med teater och det är en utmaning att inse att en kan förklä sig i en roll av någon annan. Freddy Toledo, som är ansvarig för Svalorna LAs program ”Juntas y juntos cambiando nuestra realidad” på Chasqui, berättar att det finns en uppdelning mellan flickor och pojkar på skolor i området.

-När vi började arbeta med gruppen så ville de inte se patriarkala strukturer. Det är ofta en utmaning att få dem att samarbeta mellan könen. Däremot har de börjat diskutera genusfrågor och kvinnors rättigheter vilket är en utveckling i rätt riktning.

DSC01998

Det diskuteras för fullt i grupp om hur en scen skall framställas. Foto: Agnes von Unge

Timmen tillsammans med gruppen avslutas med att alla än en gång sätter sig i en gemensam cirkel. Det utbyts tankar och känslor om dagens samarbetsövningar. Därefter så genomförs en kort meditation som avslutning.

 

Agnes von Unge, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Fördomar och normer – en workshop om kön och könsroller

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada, grundades i den bolivianska staden Cochabamba 1994 för att främja kvinnors samt ursprungsbefolkningens rättigheter. Organisationen är numera baserad i La Paz och har fyra anställda.

Under oktober månad arbetar Red Ada med olika workshops på Simon Bolivar-skolan i El Alto. Ämnena som kommer tas upp är bl.a. kön och genus, våld, normer samt mänskliga rättigheter. Under workshopen om kön och genus fick ungdomarna bland annat i uppdrag att för en påhittad utomjording beskriva en man och en kvinna – och det visade sig att de flesta egenskaperna de tyckte utmärkte de olika könen var helt enkelt formade utav sociala mönster.

På bilden syns socialarbetaren Aracelly Aranda ifrån Red Ada prata om genusrelaterade frågor.

På bilden syns socialarbetaren Aracelly Aranda från Red Ada längst fram.

På frågan ifall en ökad medvetenhet kring dessa frågor är nyttiga för samhället i stort, svarar Nayeli Helen Rojas Alvarez, 17 år:

– Jag tror definitivt att det är bra. Här i Bolivia exempelvis finns det mycket machoism – och männen behöver förstå att även kvinnor kan göra många saker.

Dagens deltagare fick även i uppdrag att bestämma ifall vissa personliga egenskaper var kopplade till könet, eller huruvida det var sociala egenskaper och därmed kopplat till könsroller.

Dagens deltagare fick även i uppdrag att bestämma ifall vissa personliga egenskaper var kopplade till kön, eller huruvida det var sociala egenskaper och därmed kopplat till könsroller.

Angela Guadalupe Chambi, 15 år gav sina tankar kring dagens tema:

– Det är viktigt att prata om dessa frågor då många helt enkelt inte vet något om dessa problem. Det är bra med dessa träffar då vi kan informera andra personer efteråt, jag tror att det är hälsosamt för alla människor med dessa kunskaper, för att många män tror att de är härskare över världen.

Buster Hellertz, praktikant, Bolivia.

Bolivia: “Vi alla måste hjälpas åt för att ta hand om vår planet”

Dagens workshop på skolan Villandrani utanför El Alto börjar med att eleverna får svara på frågan vad de åt till frukost

– Bröd! skriker alla i mun på varandra.

Frågorna fortsätter – Vad görs bröd utav? Mjöl. Vad görs mjöl utav? Vete. Var kommer vetet ifrån? – och leder fram till det faktum att Bolivia importerar stora mängder vete från runt om i världen. På så vis har den där frukostmackan genomgått en process som genererat stora utsläpp vilket bidragit till klimatförändringarna, ämnet för dagens workshop.

– I den här workshopen har vi pratat om hur vi kan ta hand om miljön och klimatet genom att till exempel minska vår konsumtion, berättar Yesica Deysi Mamani Medrano, 14 år.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat.

Elever från skolan Villandrani blir introducerade för FN:s globala mål och får identifiera vilka mål som är kopplade till miljö och klimat. Foto: Caroline Björkdahl

Under timmen blir eleverna mer bekanta med FN:s globala mål och får hjälpas åt att identifiera de mål som har med miljö och klimat att göra. Därefter diskuteras vilka klimatförändringar som de själva kan identifiera här i Bolivia. De nämner alltifrån mer extremt väder i form av temperatur och nederbörd, naturkatastrofer såsom jordskred och översvämningar, till dåliga skördar.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna.

En grupp elever diskuterar hur olika länder bidrar till klimatförändringarna. Foto: Caroline Björkdahl

Vidare diskuterar klassen vilka olika vanor som bidrar mer eller mindre till klimatförändringarna, samt diskuterar huruvida alla länder i världen bidrar lika mycket. För att få en bättre förståelse för detta får de göra en övning där de ska identifiera hur många jordklot som skulle behövas ifall all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Till exempel skulle det krävas nästan 1,5 jordklot ifall vi alla levde som Bolivias befolkning men 4,2 om alla levde som i Sverige och hela 6,8 jordklot om vi levde som de gör i Luxemburg. Det har beräknats att jordens nuvarande befolkning lever som om vi hade 4 jordklot, men vi har bara EN planet.

– Jag har lärt mig att vi alla måste hjälpas åt och jobba tillsammans, inte individuellt, så att vi kan ta hand om vår planet, avslutar Yesica Deysi Mamani Medrano.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder.

Övning där eleverna ska gissa hur många planeter som skulle behövas om all jordens befolkning hade samma levnadsvanor som en rad olika länder. Foto: Caroline Björkdahl

Caroline Björkdahl, praktikant, Bolivia

Bolivia: Vår nya samarbetsorganisation Aguayo

Aguayo är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja barns, ungdomars och kvinnors rättigheter och för att förebygga våld i alla dess former. Detta gör de bl.a. via konsten. I videon hör vi Rubi Quispe, som har varit aktiv i Aguayos ungdomsgrupp i Copacabana i över två år, berätta mer om Aguayos verksamhet.

Text och film av Filippa Lirvall, programpraktikant i Bolivia.

Bolivia: Fredsfestival i El Alto

För att uppmärksamma den internationella fredsdagen har Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Chasqui organiserat en fredsfestival, ”Festival de Paz”. Festivalen uppmärksammar att deklarationen för de mänskliga rättigheterna firar 70-årsjubileum. Syftet med festivalen är att få befolkningen i El Alto att bli medveten om hur man kan skapa fred genom dialog och kreativitet. Jorge, som är programkoordinator från Chasqui, berättar om att kommunikation och att förhandla konflikter och problem på ett positivt sätt är viktigt för att fred och förändring ska bli verklighet.

Text och video: Caroline Björkdahl, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Vi behöver stå enade i arbetet för en bättre framtid!

Trots fredagskväll är det fullt i lokalen. Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Ecam arrangerar en informationskväll tillsammans med organisationen Igual. På gatan utanför lokalen är det fortfarande varmt, såsom det är under septemberkvällar i Tarija där Ecam har sitt säte. Tarija ligger i södra Bolivia, 15 timmars bilfärd ifrån La Paz. Trots det geografiska avståndet berör de lagar som fattas gällande sexuella rättigheter i Bolivias huvudstad i högsta grad personer i Tarija. Om en av dessa lagar ska kvällen handla.

Inbjudna är delar av Tarijas HBTQ-community. Kvällen inleds med att Svalornas praktikanter i Tarija, Eva Louise Bäckemo Johansson och Anna Bokinge håller en kort workshop om samtycke och sex. Frågan om samtycke och hur det kan uttryckas är en fråga som engagerar.

Några av deltagarna på fredagens informationskväll. Foto: Linder Zenteno Futuri

Några av deltagarna på fredagens informationskväll.
Foto: Linder Zenteno Futuri

– Det är viktigt att förstå att vi behöver ge vårt samtycke, och om vi inte gör det så är det en våldtäkt, säger Erick Castellón efter workshopen.

Erick är en av aktivisterna i GMenV Tarija. GMenV är en organisation som engagerar homosexuella män i Tarija i arbetet för hbtq-personers rättigheter. Organisationen är också en av de grupper som Svalorna Latinamerikas program ”Juntas y juntos” jobbar med.

Han fortsätter.

– Det är viktigt att vara medveten om att även om man är i samma säng utan kläder och säger nej så måste det respekteras, annars gör den andra personen våld på mina rättigheter.

Efter workshopen är det dags för grundaren till sexualpolitiska organisationen Igual, advokaten Martin Vidaurre Vaca, att prata. Martins del av kvällen handlar om de juridiska inskränkningar som gjorts i lagen om könsidentitet i Bolivia. En lag som funnits sedan 2016 men som sedan 2017 omfattas av restriktioner. Stundtals är stämningen intensiv och många vill komma till tals samtidigt.

-Vi måste stå upp för varandra, säger Erick Castellón efter samtalet. Vi behöver stå enade i arbetet för en bättre framtid för oss alla.

 

Anna Bokinge, praktikant, Bolivia 

Bolivia: Radioprogrammet som gör skillnad

Varje onsdag mellan kl. 16:00 och 17:00 hörs ungdomars röster på radiokanalen 100,5 FM i programmet Detrás de las paredes (Bakom väggarna). De tänker nämligen inte vara tysta om de problem som de upplever att deras kommun Copacabana har, utan vill vara med i kampen för en bättre framtid. Programmet behandlar teman så som våld mot kvinnor, nedskräpning samt om att festa och dricka alkohol i ung ålder. Det är ungdomarna själva som bestämmer programmets innehåll varje vecka.

Radioprogrammet är en liten del av vår samarbetsorganisation Aguayos inspirerande arbete med ungdomar för att minska våldet mot kvinnor runt om i Bolivia. De arbetar med konst som verktyg i alla dess former och tror på ungdomarnas egen handlingskraft.

– Detta är problem som vi dessvärre upplever dagligen här i Copacabana. Det är viktigt att sprida kunskap om våld mot kvinnor i radio eftersom det är få personer som känner till de rådande lagarna och den hjälp som finns att få för den som blivit utsatt. Vi upplyser lyssnarna om deras rättigheter, säger Ericka Condori, 17 år.

Inspelning av ungdomarnas radioprogram i full gång med mig som veckans gäst. Här diskuterades skillnader och likheter mellan hur det är att vara ungdom i Sverige samt Bolivia. Foto: Noel Meruvia

Inspelning av ungdomarnas radioprogram i full gång med mig som veckans gäst. Här diskuterades skillnader och likheter mellan hur det är att vara ungdom i Sverige samt Bolivia. Foto: Noel Meruvia

Många av ungdomarna har varit med i Aguayos ungdomsgrupper sedan de var små och har formats därefter.

– Jag har blivit bättre på att uttrycka mig och har utökat mitt ordförråd samt lärt mig nya termer. Jag visste till exempel inte vad psykiskt våld var tidigare, menar Kenny Elias, 15 år.

– Jag är inte längre lika blyg och är mer bekväm i sociala sammanhang. Jag längtar redan till nästa inspelning, säger Juan Lugan, 13 år, med ett leende på läpparna.

Filippa Lirvall, praktikant, Bolivia

Bolivia: Stödgruppen för att stärka självförtroendet

Red Ada, en av Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetsorganisationer,  arbetar med olika målgrupper i El Alto samt Jesus de Machacha och anordnar bland annat en stödgrupp Grupo de Autoapoyo som sedan några veckor tillbaka haft träffar en gång i veckan i området Villa Mercedes.

Ämnen som berörs är självkänsla, självförtroende samt säkerhet i vardagen. Träffarna fungerar som stöd till kvinnor för att stärka sina självförtroenden och på så vis tackla eventuella svårigheter i hemmet och vardagslivet i allmänhet. I programmet Juntas y Juntos, där Red Ada och Svalorna LA samarbetar, deltar yngre elever på skolan och dessa träffar är tänkta att fungera som en möjlighet för deras mammor att diskutera våld, självkänsla och trygghet – något som de, enligt Aracelly Aranda på Red Ada, inte vanligtvis gör i vardagen.

På bilden syns Katerine ifrån Red Ada (till höger) som inleder dagens samtal. Alla kvinnor fick inleda dagens session med att berätta hur de upplevt tiden sedan den senaste träffen. Foto: Buster Hellertz

På bilden syns Katerine Campus ifrån Red Ada (till höger) som inleder dagens samtal. Alla kvinnor fick inleda dagens session med att berätta hur de upplevt tiden sedan den senaste träffen. Foto: Buster Hellertz

Våld i hemmet riktat mot kvinnor är dessvärre vanligt förekommande i El Alto säger Katerine Campus ifrån Red Ada och flertalet av kvinnorna berättar att de upplever träffarna som avslappnande men också givande när det gäller stärkandet av deras självförtroende.

På bilden syns Silvia Condori som var en av dagens deltagare. Foto: Buster Hellertz

På bilden syns Silvia Condori som var en av dagens deltagare. Foto: Buster Hellertz

– Träffarna här på Grupo De Autoapoyo är mycket trevliga och givande då vi pratar om problem och utbyter erfarenheter. Mest av allt så har det stärkt mitt självförtroende, fortsätter Silvia Condori.

Erminia Herrera med hennes sovande son. Foto: Buster Hellertz.

Erminia Herrera med hennes sovande son. Foto: Buster Hellertz.

– De här träffarna har varit väldigt bra och viktiga för mig då de har hjälpt mig att övervinna rädslor och mest av allt stärkt min självkänsla. Det är enklare att prata med min make nuförtiden och jag låter honom inte längre säga till mig vad jag inte kan göra, säger Erminia Herrera.

 

Buster Hellertz, praktikant, Bolivia.

 

 

 

 

 

 

Bolivia: Ecam- för ett samhälle fritt från våld!

Ecam har sitt säte i Tarija i södra Bolivia och arbetar med mänskliga och politiska rättigheter i sitt lokala samhälle och har samarbetat med Svalorna Latinamerika sedan 2016. Det är en feministisk organisation som arbetar mot patriarkalt våld på gatorna, i hemmet men också på en politisk nivå.


Text och video: Anna Bokinge, organisationspraktikant, Bolivia 

Bolivia: Skolelever framställer gatukonst i utbildningssyfte

Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetsorganisationen Chasqui befinner sig på skolan Villandrani i utkanten av staden El Alto där det idag skapas väggmålningar vid skolans entré. Uppe på 4150 meters höjd skiner solen starkt på ungdomarna som innehar en aktiv roll i arbetsprocessen.

– Utifrån budskapet om att ta hand om miljön så har jag designat illustrationen som vi idag avbildar. Det som jag gillar mest med arbetet är att få måla med starka färger, säger Mónica Mamani Mamani, 18 år.

Tillsammans med sina klasskamrater så sätter Mónica Mamani Mamani färg på skolans väggar. Foto: Agnes von Unge

Tillsammans med sina klasskamrater så sätter Mónica Mamani Mamani färg på skolans väggar. Foto: Agnes von Unge

Några meter längre bort målas ännu en fasad av en grupp skolelever. Dagens projekt ingår inom ramen för Svalorna LAs program ”Juntas y juntos cambiando nuestra realidad” där ett av målen är att ungdomarna socialt bidrar till en hållbar utveckling som värnar om miljön och även hjälper till att sprida information om sina rättigheter.

– Det vi skapar idag är viktigt eftersom det handlar om en bild som stannar kvar på skolans väggar och som barn kommer att se dagligen. De kommer att kunna reflektera en extra gång innan de skräpar ner i miljön. Det fina med att måla för allmänheten är att fler personer kan vara en del av det, säger Dominique Limachi Arratia, 17 år.

Elever på skolan Villandrani i El Alto arbetar med sin väggmålning. Foto: Agnes von Unge

Elever på skolan Villandrani i El Alto arbetar med sin väggmålning. Foto: Agnes von Unge

Gatukonst är inte något ovanligt att skåda på skolgårdar i El Alto i Bolivia nuförtiden. Oftast bär målningarna just ett budskap till allmänheten. Ana María Chipana Quispe som är rektor på skolan anser att det är en nödvändighet i utbildningssyfte:

– Som en utbildningsenhet vill vi nå ut till samhället med direkta meddelanden. Vi vill vädja förebyggande om att vara mån om hälsa och miljö. Eleverna spelar en viktig roll i arbetet då de har en direkt kontakt med gemenskapen. Det är något som motiverar ungdomarna och främjar deras kreativitet.

Agnes von Unge, praktikant, Bolivia

Peru: ”Utvärderingen är viktig för att vi ska se var vi är”

Samarbetsorganisationerna i landsbygdsutvecklingsprogrammet El Programa Desarollo Rural III (PDR), El Taller och Ceder höll tillsammans med Svalorna Latinamerika (LA)  i slutet av augusti ett möte i staden Arequipa i Peru, för att utvärdera årets första sex månader.

Roberto Velarde, som är del av samarbetsorganisationen Ceders fältteam, förbereder sig för att presentera organisationens aktiviteter och resultat. Foto: Sara Erlandsson

Roberto Velarde, som är del av samarbetsorganisationen Ceders fältteam, förbereder sig för att presentera organisationens aktiviteter och resultat. Foto: Sara Erlandsson

Syftet med mötet var att  de olika samarbetsparterna tillsammans skulle kunna utvärdera programmets handlingsplan, följa upp de förväntade resultaten och se huruvida de har lyckats eller inte. Samt ge samarbetsparterna möjlighet att komma med idéer för att förbättra arbetet.

-Utvärderingen är viktig för att vi ska se var vi är, vad vi gör bra och vad vi gör mindre bra. För att sedan kunna förändra det som inte går så bra, säger Elizabeth Ramos administrationsansvarig på Svalorna LA i Peru.

Dagens första gruppövning.  Foto: Sara Erlandsson

Dagens första gruppövning.  Foto: Sara Erlandsson

För att göra detta på bästa sätt blandades föreläsningar av medlemmarna i de olika organisationerna med gruppdiskussioner och skapande av översiktskartor. De ämnen som de riktade in sig på var matsäkerhet, jämställdhet, anpassning till klimatförändringarna samt kvinnors och ungas ekonomiska oberoende på landsbygden.

– Under mötena är det viktigt att alla deltar aktivt för vi är alla här för att lära av varandra. Samarbete är bästa sättet att nå målen, säger Mari Carmen, sociolog, agronom och specialist inom hållbar utveckling, som höll i mötet.

Sara Erlandsson, praktikant, Peru

Bolivia: Unga som budbärare i arbetet mot människohandel

4016 m över havet i staden El Alto ligger Centro de Comunicación Cultural Chasqui, en av Svalorna Latinamerikas sju samarbetsorganisationer inom programmet “Juntas y Juntos Cambiando Nuestra Realidad” (Juntas y Juntos). Organisationen grundades 1988 och tog namnet Chasqui som härstammar från Inkaimperiet och betyder budbärare. Målet med Chasquis arbete är att stärka barn och ungdomars självkänsla och ledarskapsförmåga för att de ska kunna ta en aktiv roll i den lokala utvecklingen och i uppfyllandet av sina rättigheter.

Idag är vi ute på en av de två skolor  i utkanten av El Alto där programmet Juntas y Juntos arbetar.

– Det är super när Chasqui kommer hit och vi får jobba med dessa ämnen. Det är viktigt att vi känner till våra mänskliga rättigheter så att ingen kan behandla oss illa, säger Mari Cotila, 13 år.

Eleverna i högstadieklass 1 på Unidad Educativa Villandrani arbetar med de grundläggande koncepten inom människohandel. Foto: Caroline Björkdahl

Eleverna i högstadieklass 1 på Unidad Educativa Villandrani arbetar med de grundläggande koncepten inom människohandel. Foto: Caroline Björkdahl

På bordet framför henne ligger ett papper med ordet “trata” (människohandel) på, vilket är temat för dagens workshop och ett utbrett problem i Bolivia. Barn och unga, speciellt flickor och ursprungsfolk, är de som löper störst risk att falla offer.

– Här i El Alto följer de flesta sina barn dit de ska, även när de är äldre, för det är inte ovanligt att barn och ungdomar har försvunnit då de bara skulle ut till affären, berättar Adela Cruz Quispe som är chef på Chasqui.

I dagens workshop blir deltagarna introducerade för de grundläggande koncept som de kommer jobba vidare med under programmet. Det visar sig att många har tankar och kunskaper kring ämnet och ser fram emot att lära sig mer.

– Jag tycker det är viktigt att vi lär oss om detta så att vi kan ta hand om oss själva och också dela vidare informationen till andra barn och unga, säger Eliana Cori, 13 år.

Och just det, om att själv bli en budbärare och sprida vidare sina kunskaper är grundpelaren i Chasquis arbete.

Caroline Björkdahl, programpraktikant Bolivia

Peru: Att kunna påverka på lokal nivå

En viktig del i landsbygdsutvecklingsprogrammets arbete som Svalorna Latinamerika (LA) bedriver med sina samarbetsorganisationer är att utbilda och träna deltagarna så att de aktivt kan delta i de lokala politiska processerna, delta på möten och uttrycka sina åsikter, ställa krav på lokala myndigheter etc.

Bufgetförhandlingsmöte "presupuesto participativo" i Machahuay. PDRs fältteam JuanaLobatón faciliterar möten och främjar dialogen mellan deltagarna och myndigheter.

Bufgetförhandlingsmöte ”presupuesto participativo” i Machahuay. PDRs fältteam JuanaLobatón faciliterar möten och främjar dialogen mellan deltagarna och myndigheter. Foto: Agnes Lansrot

Under maj och juni månad hålls möten där befolkningen kan delta och påverka vad en del av de lokala myndigheternas budget ska gå till. Trots att dessa möten är öppna för alla som vill delta är det ofta en begränsad skara personer som kommer på mötena och det är inte alla som deltar aktivt genom att uttrycka sina åsikter.

Förhoppningen är att fler och fler personer ska delta under dessa möten för att ha möjlighet att påverka. I vissa fall kan landsbygdsutvecklingsprogrammet ställa upp och hjälpa till att underlätta dessa möten. För de som bor långt bort från möteslokalen anordnas transport, eftersom det inte finns någon kollektivtrafik för att ta sig fram.

Genomgång av hur budgetmötena "presupuseto partcipativo" fungerar.

Genomgång av hur budgetmötena ”presupuseto partcipativo” fungerar. Foto: Agnes Lansrot

Inför dessa möten anordnas ofta workshops, och möten där befolkningen kan gå samman och diskutera vad som är viktiga frågor för dem så att de sedan kan stå mer enade och arbeta tillsammans för en eller ett fåtal saker. På så vis är det större chans att deras röster blir hörda.

”Ju fler som står bakom samma förslag desto större chans är det att ni får igenom det”, säger Veronica Quenta, antropolog i programmets fältteam, under en workshop i Pampacolca.

Veronica Quenta går igenom processen för att påverka politiska beslut. Pampacolca, Castilla Media

Veronica Quenta går igenom processen för att påverka politiska beslut. Pampacolca, Castilla Media. Foto: Roberta Muñoz

Programmets fältteams sociala expert går också igenom hur systemet fungerar och vad som kan vara bra att tänka på.  Programmet jobbar löpande med att stärka befolkningens deltagande och håller utbildningar och workshops för att personer som annars inte skulle vågat tala inför myndigheter vågar göra sina röster hörda. Victoria Olinda Carpio Taco har deltagit i programmets arbete i Machahuay där hon är bosatt ända sedan de började arbeta i området:

”Jag har lärt mig jättemycket av de olika utbildningarna och workshops som PDR [programmet] håller, jag har lärt mig att prata och uttrycka mina åsikter inför en grupp människor. Jag har också lärt mig att våra politiker är våra representanter som måste lyssna på våra åsikter.”

Agnes Lansrot, programpraktikant, Peru

Peru: Att arbeta i förening

Det är viktigt att jobba i en fungerande organisation och det praktiska arbetet med avokadoodling, marsvinsuppfödning som Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer jobbar med i Peru sker i föreningar där de sociala och organisatoriska delarna är centrala. Det är ofta inom föreningarna som bildas som många får möjlighet att utveckla sina färdigheter genom ansvarsuppdrag som ordförande, sekreterare eller kassör.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Landsbyggdsutvecklingsprogrammets (PDR) fältteam består alltid av en person med ett större övergripande ansvar för den produktiva delen och en person med större ansvar för den sociala. När en grupp personer väljer att bilda en förening för att gå samman i en aktivitet får de inte bara stöd i det tekniska utan även i att organisera sig, stöd i att lösa eventuella konflikter som kan uppstå eller att reda ut oklarheter i de olika förtroendevalda personernas roller. Det är väldigt viktigt att allt detta fungerar bra för att kunna arbeta tillsammans.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

”När det är pengar inblandade uppstår alltid konflikter, därför är det viktigt att alla utför sina uppgifter och att alla undantag nedtecknas.” Veronica Quenta antropolog i PDRs fältteam och specialist inom det sociala området i Tipan.

När en styrelse ska väljas håller alla medlemmar i föreningen ett möte men innan de beslutar om en styrelse diskuteras och klarläggs varje styrelseposts roll, därefter kan medlemmarna nominera varandra och rösta. Föreningarna för protokoll över möten och arbetsdagarna där närvaron alltid dokumenteras. Det är viktigt att alla som är medlemmar i föreningen deltar i aktiviteterna, tar del av informationen och samarbetar annars uppstår lätt konflikter. Ofta har varje förening tillsammans satt upp regler för vad som händer när någon uteblir från sina ansvarsområden så som att vattna i växthuset, delta på möten etc.

Bevatnningsschema avokadoodolarföreningen i Yato.

Bevattningsschema avokado-odlarföreningen i Yato.

På så vis kan arbetet fördelas lika och när föreningen sedan börjar få inkomster från försäljning av det de producerar eller ska dela upp växterna de drivit upp i växthuset kan de fördelas rättvist.

Text och bild: Agnes Lansrot

Peru: Marsvinsuppfödning i Castilla Media

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Vi går ned mot huset där marsvinen bor och när vi kommer in börjar Milan Vazquez Huayna ta fram mat att dela ut, hela huset fylls med glada marsvinsrop när de får syn på maten.

– Mitt mål är att nå 1 000 marsvin berättar Milan, först då är det verkligen lönsamt.

– Jag började delta i PDRs aktiviteter för flera år sedan, då hade jag fortfarande inget av detta. Jag gick på utbildningarna i marsvinsuppfödning och steg för steg började jag bygga upp det här. Jag tror att det är viktigt att först utbilda sig och ha kunskap för att sedan kunna investera i något.

IMG_4143

Milan har nu en helt egen byggnad till marsvinen som är väl ventilerad där han kan dela upp de minsta marsvinen från de större osv.  Det finns ingen marsvinsodlarförening i området, men Milan har deltagit i PDRs utbildningar och får numera främst stöd i form av teknisk assistens vilket alltid sker på individnivå. Tillsammans har Milan och Roberto, PDRs ingenjör i fält, tagit fram ett vattensystem där marsvinen kan dricka vatten från små munstycken. På så vis kan de dricka rent vatten när de vill.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

I Castilla Media är det ovanligt att de yngre stannar kvar när de avslutat skolan, majoriteten av befolkningen är äldre då de yngre ofta flyttar in till städerna för att studera eller arbeta. Arbetsmöjligheterna är begränsade i området men Milan har bestämt sig för att bo kvar, skaffa familj och satsa på marsvinsuppfödningen utöver sina andra jordbruksaktiviteter.

– Det saknas utbildningsmöjligheter här i området. De unga som flyttar iväg för att studera kommer inte tillbaka. Om det fanns ett teknologiskt institut här skulle fler bli kvar i området, säger Milan.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

– Jag tillhör inte någon förening istället deltar jag i PDRs aktiviteter som oberoende marsvinsuppfödare. Mina grannar har inte varit intresserade av att delta i PDRs arbete tidigare, men nu när de ser resultaten av mitt arbete börjar de bli intresserade.

Agnes Lansrot, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Tillsammans i kampen mot våld och för främjandet av barns rättigheter

Idag är det dags för möte med Alianza Global i staden Jinotega i Nicaragua. Alianza Global är ett samarbete mellan ett antal organisationer från olika delar av Nicaragua som alla arbetar mot samma mål – att motverka barnsexhandel i landet. Syftet med samarbetet är att ge organisationerna en möjlighet att utbyta kunskaper, erfarenheter och arbetsmetoder. Representanter från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer Mary Barreda, Proyecto Miriam, Apeadeco och Club Infantil deltar i dagens möte.

2.

På mötet med Alianza Global deltar flera olika organisationer i Nicaragua som arbetar mot barnsexhandel.

Det är tydligt att samtliga deltagare uppskattar mötet och känner varandra sedan tidigare.

– Arbetet mot våld och övergrepp på barn är väldigt tufft, och ibland kan allting kännas hopplöst. Då är det otroligt betydelsefullt att få träffa och prata med personer från andra organisationer som arbetar med samma sak. Det är viktigt att veta att man inte är ensam i den här kampen, berättar Osvaldo Guiterrez, en av mötets deltagare.

Dagens mötesledare, Fátima Averruz från Svalorna LA:s samarbetsorganisation Club Infantil ber deltagarna att skriva ner såväl positiva som negativa aspekter vad gäller situationen för barn och kvinnor på både nationell och lokal nivå i Nicaragua.

När alla är klara sätts papperslapparna upp på en tavla. De problem som tagits upp av de flesta organisationer är våld mot kvinnor, ”femicidios” (”mord på kvinnor”), ungdomsgraviditeter, barnarbete, miljöproblem, sexuella övergrepp, risker med sociala medier, risker kopplade till skolmiljön, samt barnsexhandel.

Bland de positiva aspekterna som tagits upp nämns till exempel de framgångar som har skett i arbetet för jämställdhet samt organisering av män som arbetar mot våld mot kvinnor. Mötet fortsätter med att deltagarna reflekterar över dessa frågor och hur de kan arbeta vidare för att stoppa våldet och främja barns rättigheter.

1.

Mötesdeltagarna ombeds anteckna positiva och negativa sidor av den nationella och lokala kontexten i landet.

– Ibland känns det tufft att se alla problem på det här sättet, med tanke på hur mycket vi arbetar varje dag för att uppnå en förändring. Men kontexten som vi kan se framför oss på tavlan motiverar oss att fortsätta kämpa och det är viktigt att komma ihåg att vi kämpar tillsammans! säger Celina Lira, Svalorna LA:s landrepresentant.

Sara Borrás, programpraktikant Nicaragua

Peru: Inspirerande matlagningskurser i Tipan

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarollo Rural) i Castilla Media arbetar med hållbar utveckling och teman som matsuveränitet,  försörjning, matsäkerhet och rätten till mat.

Matsäkerhet eller ”seguridad alimentaria” innebär att samtliga medlemmar i en familj eller i en hel befolkning ska ha tillgång till näringsrik mat.

Med hjälp av kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta håller programmet utbildningar om matsäkerhet och hur hälsosam och näringsrik mat kan bidra till en sund och aktiv livsstil.

Kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta förklarar vad olika grönsaker är bra för. Foto: Agnes Lansrot

Kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta förklarar vad olika grönsaker är bra för.
Foto: Agnes Lansrot

Vi befinner oss i Tipan i Castilla Media, lokalen börjar så småningom fyllas med invånarna från bygden och kranskommunerna Yacmes, Yato, Chupacra och Tagre.

Ikväll ska vikten av varierad kost och att använda lokalt odlade grönsaker diskuteras. Dessutom ska kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta visa hur man förbereder goda och smakrika sallader. På tidigare kurser har Zoyla tillsammans med deltagarna bland annat tillagat näringsrika pajer.

– Många gånger vill vi vuxna att barnen ska äta grönsaker som vi vuxna själva inte äter. Om vi inte äter grönsakerna hur kan vi förvänta oss att våra barn ska äta det?  Vi måste använda oss av fler grönsaker och variera dessa i vår matlagning. Dessutom bör vi använda de grönsaker som vi själva odlar, berättar Zoyla för deltagarna.

Foto: Agnes Lansrot

Foto: Agnes Lansrot

Deltagarna hjälps åt att hacka och skala grönsaker.  Alla är överens om att allt smakar jättegott och att det är lätt att tillreda de olika salladerna. De känner sig inspirerade att testa nya grönsaker och sallader.

Avslutningsvis så fick alla deltagare hem en broschyr med alla recept från kvällens sallader så att de kan göra salladen åt sig själva och till sina barn.

 

Roberta Muñoz Aranda, Praktikant 

Nicaragua: ”Det finns inga skillnader – alla barn har samma rätt till utbildning”

Apeadeco är på oannonserat besök i skolan Máximo Jeréz i La Quimera, Telica. Lärarna blir glada av vårt besök och berättar att barnen snart är tillbaka från sin rast. Vi ska prata med barnen om programmet Dedenan som arbetar förebyggande mot barnsexhandel.

Under rasten noterar jag att några av barnen bär skoluniform – vit tröja eller skjorta med mörkblåa byxor för killar eller mörkblå kjol för tjejer – medan andra inte gör det.

”Anledningen till att vissa av barnen inte bär skoluniform är att alla föräldrar inte har råd” säger Cecilia del Socorro Rojas som är lärare på skolan.

KOPIA N 180405 Skolbarn i La Quimera, Telica 1 - CPP

Skolbarn i skolan Máximo Jerez i La Quimera står i kön till vattenkranen på skolgården. Några av barnen bär skoluniform, andra inte. Foto: Cecilia Palacios Persson

Egentligen är det obligatoriskt att bära skoluniform i Nicaragua, som också är som en symbol för skolan. Ibland har föräldrarna inte råd att köpa någon skoluniform, eller så har de bara råd att köpa en uppsättning som självklart måste tvättas emellanåt. Därför måste barnen vissa dagar ha på sig vanliga kläder i skolan.

”Men det spelar ingen roll, för varken lärare eller elever. Utbildning är till för alla och därför är alla barn välkomna att delta i skolan, oavsett om de har skoluniform eller inte” säger Cecilia.

Skolan Máximo Jerez i La Quimera, Telica. Foto: Cecilia Palacios Persson

Skolan Máximo Jerez i La Quimera, Telica.
Foto: Cecilia Palacios Persson

Cecilia fortsätter att berätta om varför hon uppskattar de gånger som Apeadeco är där på besök.

”Apeadecos arbete för att stärka barns rättigheter och motverka barnsexhandel är jätteviktigt. Det ger barnen större kunskap och medvetenhet om situationer som de i annat fall kanske hade uppfattat som vanliga eller normala, trots att de i själva verket är farliga. Barnen har stor nytta av det som de lär sig av Apeadeco och får därigenom ett ökat skydd”.

Läraren Cecilia del Socorro på skolan Máximo Jerez i La Quimera, Telica. Foto: Cecilia Palacios Persson

Läraren Cecilia del Socorro.
Foto: Cecilia Palacios Persson

”Vi ser gärna ett fortsatt samarbete med Apeadeco för att barnen ska kunna fortsätta utvecklas. Det finns inga skillnader – alla barn är lika mycket värda och har samma rätt till utbildning” säger Cecilia.

Cecilia Palacios Persson, programpraktikant, Nicaragua

Peru: ”Vi är väldigt exalterade över att börja odla”

Landsbygdsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural)  har efter ett år lyckats få ett tiotal av invånarna från Yato respektive Chupacra att vilja delta i programmet. Invånarna har själva pratat med sina grannar och fler och fler har blivit taggade på att gå med i de nystartade föreningarna.

Första steget i processen är att bygga upp föreningarnas växthus, detta sker genom så kallat ”faena”, det vill säga samarbete.

I båda kommunerna har deltagarna tillsammans jobbat hårt för att bygga klart växthusen.

I växthusen ska tusentals avokadoplantor odlas för att sedan säljas vidare eller planteras ut.

Tanken är att växthusen ska bidra till en hållbar försörjning. Genom att deltagarna själva bygger växthuset nu lär de sig tekniken, och kan därför bygga fler växthus också när landsbygdsutvecklingsprogrammet inte längre är på plats.

Veronica Quenta Cuevas samtalar med medlemarna Rene och Sebastiana innan det är dags att börja med "la faena". Foto: Roberta Muñoz Aranda

Veronica Quenta Cuevas samtalar med medlemarna Rene och Sebastiana innan det är dags att börja med ”la faena”.
Foto: Roberta Muñoz Aranda

– Vi har hittills bara stolparna till växthuset men idag ska vi sy ihop nätet och fixa med ståltråd.  Därefter se till att nätet är på plats, det ska vi göra genom att sy och lägga till sand på kanterna. Vi vill få detta gjort så vi kan börja plantera en massa. Vi är väldigt exalterade på att börja odla! berättar deltagaren Rene Flores från Chupacra.

En förebild på växthuset

En före-bild på växthuset. Foto: Roberta Muñoz Aranda

 

Deltagarna mäter hur mycket när de behöver. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Deltagarna mäter hur mycket nät de behöver. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Dags att sy ihop näten. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Dags att sy ihop näten.
Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Efter timmar av hårt arbete är växthuset äntligen klart. Nästa ”faena” kommer vara att ha dit sand och sen kan äntligen planteringen av avokadokärnor påbörjas!

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant Peru

Nicaragua: ”Alla lever inte en exemplarisk verklighet”

Svalorna Latinamerikas fyra samarbetsorganisationer i Nicaragua arbetar alla förebyggande mot barnsexhandel i dom fyra städerna Esteli, Jinotega, Telica och León. Inför programmets tredje fas gjordes baslinjestudier i de olika områdena med syfte att synliggöra befolkningens kunskap kring temat barnsexhandel.

Svalorna Latinamerikas programpraktikant Sara Borrás och Aurora Gonzales sitter på Mary Barredas kontor och går igenom enkäter inför baslinjestudien i León. Foto: Cecilia Palacios Persson

Svalorna Latinamerikas programpraktikant Sara Borrás sitter tillsammans med kollegan Aurora Gonzales på Mary Barredas kontor och går igenom enkäter inför baslinjestudien i León. Foto: Cecilia Palacios Persson

Studierna bestod av både möten med fokusgrupper samt enkäter som fylldes i av både barn, ungdomar och vuxna i områdena där programmet verkar. Resultaten visar att det finns stora kunskapsluckor vad gäller sexuella förövare. En klar majoritet av alla vuxna deltagare ansåg att sexuella förövare som förgriper sig på minderåriga är mentalt sjuka. Dessutom uttryckte majoriteten av alla barn och ungdomar att sexuella förövare alltid är okända för offret.

Andra resultat som framkom i studien visar hur starkt präglad machokulturen är i samhället då ojämställdhet mellan könen ansågs som naturligt, utan vidare reflektion.

De flesta av de vuxna var medvetna om olika riskfaktorer för att barn och ungdomar ska hamna i barnsexhandel, så som drogberoende, tonårsgraviditeter, våld inom familjen samt psykiska problem. De vuxna deltagarna hade generellt sett mer kunskap om barnsexhandel än de yngre deltagarna. Detta kan verka självklart, men analys av resultaten visar även att barnsexhandel är ett tema som anses tabubelagt och som barnen och ungdomarna inte får kunskap om. Denna okunskap bidrar till att fler barn faller offer för barnsexhandel.

Teamet på Apeadeco, samt konsulten Jeanette Velásquez under utvärderingsmötet för baslinjestudien. Foto: Cecilia Palacios Persson

Teamet på Apeadeco, samt konsulten Jeanette Velásquez under utvärderingmötet för baslinjestudien. Foto: Cecilia Palacios Persson

– Resultaten som framkommit visar utgångsläget för vårt framtida arbete inom programmet. Det blir extra viktigt att arbeta med identitet, självkänsla, genusroller och jämställdhet, säger Norvin Campos Ramos, medarbetare på Apeadeco.

För att sammanställa resultaten av baslinjestudierna objektivt har en utomstående konsult, Jeanette Velásquez. Hennes analys visas tydligt att en stor andel av deltagarna svarat utifrån en idealbild och inte från sin existerande verklighet.

– Alla lever inte en exemplarisk verklighet med bra relationer, men folk är rädda för att berätta sanningen, beskriver Jeanette under utvärderingsmötet.

Cecilia Palacios Persson, programpraktikant i Nicaragua

Peru: ”Vi ger inte bort fisk, vi lär ut hur man fiskar”

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR i Peru arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv. Detta innebär att fokus ligger på att stötta och utbilda befolkningen i att själva kunna skapa förutsättningar för egen försörjning och sin egna ekonomiska utveckling. Alltid med ett stort fokus på rättigheter och integritet.

Rent praktiskt består arbetet till stor del av workshops och utbildningar. En annan viktig del av arbetet är uppföljning och individuell handledning. Den kan bestå av att en expert anlitas och kommer ut och håller i en workshop, att PDR:s fältteam kommer och tittar på nyplanterade avokadoträd eller går igenom kostnader och affärsplaner. Många jordbrukare i området odlar och säljer nämligen sina produkter utan att räkna ut sina exakta produktionskostnader och säljer sedan därför produkten alldeles för billigt för att kunna gå med vinst. Därför är arbetet med kostnadsberäkningarna viktiga.

Irma Timaná, fältteamet i Machaguay och Viracos sociolog, beskriver denna metod som att istället för att ge bort fisk till någon så att den kan äta, lär de ut hur personen fiskar sin egen fisk och på så vis kan fortsätta att försörja sig själv.  ”Vi ger inte bort fisk. Vi lär ut hur man fiskar”.

Biodlarföreningen "Asociación agropecuaria del vallecito de Yacmes" bygger om ställningen till bikuporna.

Biodlarföreningen ”Asociación agropecuaria del vallecito de Yacmes” bygger om ställningen till bikuporna. Foto: Claudio Quispe

Den här dagen är vi i Yacmes som ligger en liten bit utanför Tipan i Castilla Media, biodlarföreningen ”Asociación agropecuaria del Vallecito de Yacmes” ska tillsammans bygga om konstruktionen som bikuporna står på. Fältteamets antropolog Veronica Quenta och ingenjör Eloy Miranda Ramos är på plats för att stötta arbetet. ”Den upphöjda konstruktionen är till för att myrorna inte ska kunna ta sig upp till bikuporna och invadera. På det här sättet är de bättre skyddade.” berättar Eloy.

PDRs fältteam deltar under bygget av ny ställning till bikuporna.

PDRs fältteam deltar under bygget av ny ställning till bikuporna. Foto: Roberta Muñoz

 

Agnes Lansrot Programpraktikant Peru

Peru: Utbildningsdag i Tipan och Yacmes

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) arbetar med hållbar utveckling och med ett rättighetsperspektiv. I programmets arbetsmetod ingår att anordna utbildningar med specialister inom jordbruk, jämställdhet, ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter.

Idag ska ekonomen Mauricio Pacheco hålla utbildningar i samhället Tipan och i det lilla samhället Yacmes. Han ska lära deltagarna hur man räknar ut kostnaden för produktionen av varorna (avokadoodling, marsvinuppfödning och honung).

Mauricio Pacheco startar utbildningen med att be alla ta fram sina anteckningsblock, pennor och miniräknare.

– Man lär sig bättre och snabbare när man själv räknar ut allt och när man skriver ned allting på papper, säger han till deltagarna.

Deltagarna antecknar allt under dagens utbildning. Foto: Josué Flores Silva

Deltagarna antecknar allt under dagens utbildning. Foto: Josué Flores Silva

Mauricio är mån om att alla deltagare ska vara aktiva och interagera i utbildningen. Han börjar med att fråga deltagarna varför det är viktigt att ha allt nedskrivet och att ta reda på hur mycket produktionen kostar.

– För att veta ifall det är värt att producera varorna eller inte och för att få reda på om vi går med förlust eller vinst när vi ska sälja produkterna vidare, svarar deltagaren Teresa Acuña Sanchez från Yacmes.

Mauricio Pacheco undervisar i "Plan de costos productivo". Foto: Roberta Muñoz Aranda

Mauricio Pacheco undervisar i ”Plan de costos productivo”. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Därefter går de steg för steg över vilka utgifter som gäller för marsvinuppfödning, avokadoodling och bioodling. Som sista delmoment så delas deltagarna in i smågrupper där de ska lösa olika matteproblem tillsammans.

I slutet av utbildningen känner alla deltagare att de har fått nya kunskaper och de får även med sig uträkningarna på papper, ifall de vill förmedla de nya kunskaperna till sina nära och kära.

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant, Peru

 

Nicaragua: Kvinnomorden fortsätter att öka

Femicidios är sorgligt nog ett utbrett och välkänt fenomen i Nicaragua som betyder kvinnomord. Femicidios är ett hatbrott, ett mord på en kvinna eller flicka på grund av hennes kön. Under februari månad skedde hela fem femicidios i Nicaragua, där det yngsta offret endast var tolv år gammal. Sexuellt utnyttjande, våldtäkt och upprepat våld är vanligt förekommande för dessa typ av brott.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Nadia Mendoza, medarbetare på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco är upprörd över den senaste månadens händelser.

– Vi på Apeadeco arbetar förebyggande mot dessa typer av händelser genom våra workshops där vi tar upp maskulinitetsnormer och vilken effekt dessa får i samhället. På så sätt kan vi förhindra att det sker fler femicidios i Nicaragua, berättar Nadia.

Nadia menar att svårigheten ligger i att engagera killar i dessa frågor. Generellt sett avfärdar pojkar och män sitt deltagande, då de anser att detta inte rör dem, utan flickor och kvinnor. Män och kvinnors olika roller är tydliga i samhället, där kvinnans roll som mamma är i fokus då hon är ansvarig över barnens utveckling och deras aktiviteter medan mannen ska arbeta utanför hemmet med minimal inblick i barnens dagliga liv.

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Många kvinnor lever i förhållanden med mycket våld hemma, och har svårt att ta sig ur dessa relationer. Mannen hotar ofta med att döda kvinnan och göra barnen illa om hon lämnar honom, vilket kan göra att hon stannar kvar i förhållandet på grund av att hon fruktar för sitt, och sina barns, liv.

– För att femicidios ska upphöra så måste även machismo att upphöra, säger Nadia bestämt.

"No hay excusas", "Det finns inga ursäkter", våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

”No hay excusas”, ”Det finns inga ursäkter”, våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

Cecilia Palacios Persson, Programpraktikant i Nicaragua.

Peru: Från växthus till jord

Ett av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) huvudsakliga mål är att skapa säkra försörjningstillfällen och större inkomster för kvinnor och unga i området.  Detta sker bland annat genom att PDR bistår med olika slags utbildningar av experter.

– Förra året hade vi utbildning för deltagarna i programmet om hur man skriver en affärsplan. Dessutom byggde vi växthus och började med biodling. Nu är det dags för nästa steg, att se till att plantorna växer i jorden. Nu i början ska plantorna vattnas en gång i veckan. Vi ska besöka alla deltagares avokadoodling, berättar Veronica Quenta.

Veronica Quenta har tillsammans med Eloy Miranda Ramos, arbetat med PDR i Castilla Media sedan juli förra året. En del av deras arbetsuppgifter är att hjälpa deltagarna med det tekniska men även att vara ett stöd för dem fram till programmets slut år 2021.

Vi befinner oss i kommunen Tipan för att få reda på hur utvecklingen av avokadoodlingen går.

Från att varit i växthuset så har plantorna hunnit växa till sig. Och dem är nu planterade i jordmark runt om Tipan. Sammanlagt är det 13 personer som deltar i avokadoodlingen och varje person har ca 100-200 plantor var.

Från att varit i växthuset så har plantorna hunnit växa till sig. Och de är nu planterade i jord runt om Tipan. Sammanlagt är det 13 personer som deltar i avokadoodlingen och varje person har ca 100-200 plantor var. Foto: Roberta Muñoz Aranda

– Enligt våra uträkningar så ska de gå plus efter andra året. Första året så får deltagarna tillbaka pengarna som har investeras och året därpå så ska varje avokadoträd producera 20 kilo avokado per träd, träden skördas en gång om året. berättar Veronica Quenta.

Tanken är att avokadoförsäljningen ska vara en extra inkomst för varje familj. Allt hårt arbete är nu i början, men längre fram så minskas arbetet. Och då behövs det bara plockas avokados till försäljning.

Bland alla kaktus så odlas det nu avokado. Veronica Quenta för anteckningar om hur utvecklingen för odlingen går. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Bland alla kaktus så odlas det nu avokado. Veronica Quenta för anteckningar om hur utvecklingen för odlingen går. Foto: Roberta Muñoz Aranda

 

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant Peru

Nytt år, nya mål!

Solen skiner utanför men i mötesrummet är det mörkt och kallt. Mötesdeltagarna som kommer in genom dörren har tjocka tröjor på sig. Det är fortfarande sommar i Machaguay (Castilla Media, Peru) men höjden på 3 150 meter över havet gör att det är ganska kyligt.

Möte i macthaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Möte i Machaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Efter sommarledigheterna återupptas nu aktiviteterna i de fem områdena i regionen Castilla Media där PDR (Programma de Desarollo Rural) arbetar. Här i Machaguay drar fältteamets sociolog Irma Timaná igång mötet där årets programaktiviteter och mål presenteras. De aktiviteter som påbörjades under förra året ska nu fortsätta och kunskaper fördjupas, så att de kan föras vidare och komma till användning även den dag PDR inte längre är kvar i området.

Irma berättar om mål och allt arbete som kommer att genomföras men poängterar också:
– Det är viktigt att alla deltar så att vi tillsammans kan uppnå målen. Om en person går själv och pratar med lokalpolitikerna är det troligt att de inte lyssnar, men om vi går ihop, tio eller till och med femtio personer så kan de inte undvika att lyssna.

Sedan börjar planeringen för uppstartsmöten av olika aktiviteter för varje förening som har bildats i området under förra året. Här finns en kvinnoförening, en förening för äldre personer och många fler föreningar. Separata möten i varje mindre område planeras också in, eftersom många deltagare i programmet har svårt att ta sig till Machaguay utan transport. Att gå till fots kan ta mer än en timme.

Det här året kommer PDR att utbilda utvalda kvinnor och ungdomar i de fem områdena Viraco, Machaguay, Tipan, Pampacolca och Uñón i marsvinsuppfödning, biodling, ekologisk odling av olika frukt och grönsaker och andra aktiviteter som deltagarna i programmet ägnar sig åt. Kvinnorna och ungdomarna som utbildas, ska sedan i sin tur utbilda andra boende i området och finnas som ett stöd när PDR:s personal inte är på plats.

Agnes Lansrot, praktikant, Peru

Nicaragua: Peppade barn i Antenor Sandino

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Mary Barreda arbetar förebyggande mot barnsexhandel, bland annat genom aktiviteter med barn och ungdomar. Idag besöker vi förorten Antenor Sandino, där programaktiviteter kommer att hålla till från och med mars. Solen står högt på himlen och på gatorna kan man se barn som är på väg hem från skolan, ungdomar som spelar fotboll och föräldrar som sopar bort dammet från verandan.

Dagens uppgift är att informera om programmet, och att erbjuda barn och ungdomar möjligheten att delta. Var vi än knackar på blir vi inbjudna, eller så sätter vi oss på plaststolar framför huset och pratar med familjerna. Barnen nickar ivrigt när vi berättar om aktiviteterna, medan föräldrarna lyssnar noga till all information innan de tar sitt beslut. Det är tydligt att det är viktigt för föräldrarna att aktiviteterna inte på något sätt står i vägen för barnens skolgång.

– En av våra huvudprinciper är att skolan alltid ska komma i första hand. Skolelever i Nicaragua har lektioner antingen under för- eller eftermiddagen. Om barnen har lektioner på förmiddagen, kommer aktiviteterna att vara på eftermiddagen – och vice versa, berättar Norella Vega, medarbetare på Mary Barreda.

Medarbetarna Aurora och Norella informerar en familjemedlem om programmet.

Medarbetarna Aurora González och Norella Vega informerar om programmet. Foto: Sara Borrás

En del av programmet består av att arbeta med familjemedlemmar till barnen.

– Vi tycker det är jätteviktigt att även arbeta med barnens familjemedlemmar. Eftersom de flesta arbetar långa dagar, studerar eller tar hand om mindre barn i huset har vi valt att endast ha två familjeträffar per månad och att hålla till i områdets skola för att de inte ska behöva åka långt, berättar Aurora González, som även hon arbetar på Mary Barreda.

Totalt ska gruppen bestå av 30 barn och ungdomar. Det är uppenbart att det finns ett enormt intresse av att delta i programmet, för efter två timmar har vi redan en lista med 24 personer som är intresserade. Det är snart middagsdags, och vi bestämmer oss för att fortsätta nästa dag.

Sara Borrás, programpraktikant i Nicaragua.  

Nicaragua: Att göra sin röst hörd

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco håller till i västra Nicaragua i en liten stad vid namn Telica. Organisationen arbetar förebyggande mot barnsexhandel och har tidigare främst arbetat i urbana områden men breddar nu sin vy till mer lantliga delar av Telica.

Skillnaden mellan att arbeta i rurala områden istället för urbana ser Nadia Mendoza, medarbetare på Apeadeco, som positivt.

– Dessa områden är särskilt utsatta med mycket våldsbrott. Polisen hinner inte alltid dit i tid då dessa områden ligger långt utanför stadens centrum. Detta gör att det känns extra viktigt att arbeta här, berättar hon.

Dessutom menar Nadia att barn och ungdomar i urbana Telica har mer tillgång till olika saker såsom internet, caféer och parker vilket de rurala områdena saknar. Detta bidrar till att barn i de rurala områdena uppskattar och deltar mer i programaktiviteterna, då det inte erbjuds särskilt mycket andra aktiviteter i deras område.

Skolelever från området El Panal lyssnar på information om det kommande programmet. Foto: Ivette Betancourt

Skolelever från området El Panal lyssnar på information om det kommande programmet. Foto: Ivette Betancourt

Sex nya områden ingår i det nya utvecklingsprogrammet som precis startat, där arbetet riktar sig till skolelever i åldrarna 11–12 år. Dessa elever kommer att få möjlighet att delta under hela programperioden och berika sig med kunskap om bl.a. genus, barnsexhandel och könsroller. Aktiviteterna inom programmet kommer främst att äga rum på skolorna där eleverna studerar.

Den första kontakten med eleverna innebär att dessa ska få en överblick över programmets huvudtema samt en presentation av organisationen och dess medarbetare.

Nadia Mendoza, medarbetare på Apeadeco, håller i en presentation för det nya programdeltagarna i området El Panal. Foto: Ivette Betancourt

Nadia Mendoza, medarbetare på Apeadeco, håller i en presentation för det nya programdeltagarna i området El Panal. Foto: Ivette Betancourt

– Det är viktigt att ge de nya barnen utrymme för att känna tillit inför oss som organisation och vårt program. Vi vill att de ska känna att de har en plats för att göra sina röster hörda och där deras åsikter faktiskt räknas, berättar Nadia Mendoza.

Cecilia Palacios Persson, programpraktikant Nicaragua.

Bolivia: ”Jag har öppnat många homofobers ögon”

Fausto Rene Covarubias är 24 år gammal och identifierar sig själv som bisexuell. Han är medlem i Svalorna LA:s samarbetsorganisation CDC:s grupp ”Transbida”. Fausto kommer ihåg när han först introducerades till ämnen som mänskliga rättigheter och sexuella rättigheter via CDC. Han berättar att han genom att ha fått veta mer om dessa teman, också lärt sig mer om sig själv och om HBTQI.

– Organisationen CDC har gett mig information och sedan har jag informerat andra, säger Fausto. Jag har nu öppnat ögonen hos många homofober.

Fausto poserar på sista ungdomsmötet för programet Suma Thakhi II

Fausto poserar på sista ungdomsmötet inom programet Suma Thakhi II

Fausto menar att han har hjälpt många att se världen på ett annat sätt, även i sin egen familj, där han informerat sin pappa som enligt Fausto har en mer gammaldags syn på världen.

– Nu stöttar pappa mig.

Innan Faustos deltagande i utvecklingsprogrammet i Bolivia, var han blyg och hade problem med att prata inför andra. Genom programmet har han tränat på att prata inför folk. Det största förändringen enligt Fausto själv är dock kunskapen om mänskliga rättigheter och HBTQI som han fått. I framtiden vill Fausto fortsätta att utbilda andra, precis som han själv blev utbildad.
– Jag vill få andra att inse att homosexualitet inte är en sjukdom!

Fausto Covarubias och andra ungdommar diskuterar vad som innebär att vara ungdom i dagens Bolivia

Fausto Covarubias och andra ungdomar diskuterar vad det innebär att vara ungdom i dagens Bolivia

Daniela Rodriguez, programpraktikant, Bolivia

Bild: Hanna Anevik

Bolivia: Föräldrar mot homofobi

Decembersolen lyser genom de stora fönstren och värmer upp lägenheten som tillhör Maria del Carmen “Cacha” Jemio från La Paz, Bolivia. Cacha är ordförande för den ideella organisationen Fameli som startades i oktober 2016 för föräldrar och anhöriga till HBTQAI-personer.

 Det fanns ett stort behov av att skapa en plats där föräldrar kan känna sig mindre förvirrade och oroliga, där vi kan hjälpa varandra och skapa en medvetenhet i samhället för att hjälpa våra barn, berättar Maria del Carmen “Cacha” Jemio.

”Det fanns ett stort behov av att skapa en plats där föräldrar kan känna sig mindre förvirrade och oroliga, där vi kan hjälpa varandra och skapa en medvetenhet i samhället för att hjälpa våra barn i deras aktivism och i kampen för deras rättigheter”, berättar Maria del Carmen “Cacha” Jemio.     Foto: Hanna Anevik

Fameli (Familiares Mentes Libres = familjemedlemmar med öppna/fria sinnen) får bland annat stöd av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation CDC och uppstod från initiativet av en son vars mamma lidit på grund av hans sexuella läggning, delvis eftersom hon saknade kunskap om HBTQAI-frågor och inte hade någon att vända sig till.

Det sociala trycket och fördomarna i det bolivianska samhället sätter press på föräldrarna när deras barn kommer ut som homosexuell eller som transperson. Det ses som en sjukdom eller en synd, och Cacha berättar att för många föräldrar blir det ett trauma när deras barn kommer ut, just för att det är svårt att konfrontera dessa fördomar. Det är också svårt för barnen att kommunicera sin läggning överhuvudtaget för att de känner att de drar skam över hela familjen, förklarar Cacha.

Den största utmaningen är samhället. Det finns så många aggressiva och våldsamma attityder som vi måste kämpa mot, såsom homofobi och diskrimination som leder till mobbning, hatbrott och mord.

FAMELI deltar i en Pride-demonstration i centrala La Paz.

Fameli deltar i en Pride-demonstration i centrala La Paz. Foto: Maria del Carmen Jemio.

Fameli bjuder ofta in personer att tala om de ämnen de vill lära sig mer om – ofta sina barn som berättar utifrån egna erfarenheter. De deltar också i demonstrationer, mot homofobi och för gay pride.

Cacha uppmanar andra föräldrar till HBTQAI-personer att bryta barriärerna av fördomar.

Stötta era barn som ni skulle med vilket barn som helst. Det finns så många omständigheter i livet, det här är bara en av dem – inget mer.

 

Hanna Anevik, programpraktikant, Bolivia.

 

Peru: vi måste göra något nu!

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: höga höjder och ekologiska växthus

Svalorna Latinamerika gör skillnad! Men hur?
De senaste veckorna har det jobbats hårt i Castilla Media. Både samarbetsorganisationerna Ceder och El Taller, som driver landsbygdsutvecklingsprogrammet här, har satsat på olika typer av odling i växthus.

Växthus

Ett av de växthus som byggts senaste veckan i Castilla Media. Foto: Jhonny Talavera

Castilla Media är ett område med små samhällen och platser som skiljer sig mycket åt, både geografiskt och socialt. För invånarna i byn Tipan är växthusen ett sätt att skapa arbete där det tidigare inte funnits så mycket. Inez Vita Chahuayo, ordförande för jordbrukarkooperativet i Tipan, förklarar:
– Det finns inga jobb här! Det är ett så litet samhälle. Men det vi har som inte de andra har är ett lite varmare klimat, och det vill vi utnyttja, alla medlemmarna hoppas på större inkomster nu så att vi kan försörja våra familjer.

Inez

”Här kommer avokadoplantorna att frodas” säger Inez Vita Chahuayo. Foto: Laura Juarez

Växthusen sätts med gemensamma krafter upp på en dag och brukas helt utan bekämpningsmedel, vilket annars är väldigt vanligt i Peru. Det betyder att grödorna både blir billiga att odla och näringsrika. Avokadoplantor, jordgubbar och grönsaker som morötter och lök är de vanligaste grödorna deltagarna satsar på.

Avokado

Ett litet avokadoträd har börjat växa. Foto: Laura Juarez

Unro är det högst belägna samhället dit Svalorna LA:s program når, här är scenariot ett annat. Växthuset som byggts är till för att säkerställa familjernas tillgång till grönsaker, något som annars är extremt svårt att få tag på:
– Det är kargt och ofta frost, så hittills har vi fått köpa våra grönsaker i byn nedanför. Men det är inte alltid vi har råd med det, säger Diana Calachúa som bor i byn.

Växthusduk

Alla hjälps åt att sy ihop duken som ska bli tak och väggar till växthuset i samhället Unro. Foto: Laura Juarez

Andra som också tagit del av stödet är en grupp kvinnor i föreningen AMMA, Kvinnornas förening i byn Machahuay, som driver en liten restaurang.
– Snart kommer vi kunna gå runt bättre ekonomiskt! Med våra egna grönsaker blir maten vi serverar både billigare och nyttigare!, instämmer alla.

AMMA

Några av föreningen AMMA:s medlemmar i sitt nybyggda växthus. Foto: Laura Juarez

Programmet bidrar med en del av det material som behövs för att bygga växthusen, men framförallt med kunskap om hur man driver dem för att att de ska hålla i minst tio år till. Ett stort steg för många familjer i Castilla Media som kommer med olika förhoppningar: fler näringsämnen, godare mat, en säkrare inkomst och en större trygghet. Men för alla verkar en sak vara klar: utan programmet hade detta aldrig hänt!

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Slag och skrik är misshandel, inte uppfostran

Människor på gatorna stannar nyfiket upp. De ser sig omkring och tar upp mobilkameran för att fota och filma uppståndelsen. Cyklar, bilar, plakat, människor på styltor, musik, trumslagare, dansare och barn och vuxna utklädda i regnbågens alla färger tågar genom León. Det är Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Mary Barreda som firar sitt 28: årsjubileum genom att organisera en karneval, en manifestation mot våldsamma metoder för barnuppfostran. Budskapet är:

”Slag, skrik och förödmjukelser uppfostrar inte, det är misshandel och det är ett brott”.

Karnevaltåget Foto: Karin Carlsson

En del av karnevaltåget med en skylt med budskapet ”slag, skrik och förödmjukelser uppfostrar inte, det är misshandel och det är ett brott”. Foto: Karin Carlsson

Under karnevalen synliggjordes sätt att uppfostra barn utan våld. Detta för att uppmärksamma en enkät som Mary Barreda gjort med 688 personer ur programmet Dedenans målgrupp. I enkäten kom det fram att många familjer fortfarande använder sig av fysisk bestraffning istället för uppfostringsmetoder baserade på kärlek och respekt som exempelvis dialog, att lyssna på varandra, att ge råd och att sätta gränser genom att helt enkelt bara säga nej.

Några kvinnor marscherar i karnevaltåget Foto: Karin Carlsson

Några kvinnor som marscherar i demonstrationståget. Foto: Karin Carlsson

– Vi på Mary Barreda vill tacka alla barn och föräldrar som deltagit i marschen idag och som kämpar för att barn ska uppfostras med tydliga gränser, men utan straff, säger Rosa Maria Espinoza, ordförande för Mary Barreda och en av organisationens grundare, när hon talar på 23:e juli-torget i León där karnevaltåget avslutas.

Rosa María Espinoza tackar alla deltagare när karnevalen avslutas på 23:e juli-torget i León Foto: Karin Carlsson

Rosa María Espinoza tackar alla deltagare när karnevalen avslutas på 23:e juli-torget i León. Foto: Karin Carlsson

År 2014 infördes en lag i Nicaragua som förbjuder uppfostringsmetoder som innebär fysiskt och psykiskt våld mot barn. Våld som metod i barnuppfostran har dock använts i generationer och det är svårt att bryta gamla mönster. Både barn och vuxna kan berätta om när de blivit bestraffade av sina föräldrar, men i en undersökning som en annan av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer, Club Infantil, genomförde i augusti tyder svaren åtminstone på att barn idag får en mildare behandling än sina föräldrar och mor-och farföräldrar. Äldre generationer kan vittna om tortyrliknande bestraffningsmetoder som att bli brända med kokande olja och att behöva stå på knä på grus. Dagens barn bestraffas fortfarande, men mer med psykiskt våld än fysiskt enligt Club Infantils undersökning.

Barnuppfostran med våld är ett uttryck för det vuxencentrerade samhälle som Svalorna LA:s samarbetsorganisationer ser som en av de djupliggande orsakerna till barnsexhandel. Att se barn som objekt som inte har rätt att tycka till och bara ska lyda gör att de lättare kan utnyttjas av vuxna – både för att det är mer accepterat i samhället och för att barnen själva inte tror sig ha rätten att säga emot.

– För att förebygga barnsexhandel måste vi arbeta för att barnen ses som personer med rättigheter som inte får utsättas för vilken behandling som helst av vuxna och som själva vet vilka skyldigheter samhället har att skydda deras rättigheter, säger Diana Gonzalez, samordnare på Club Infantil.

Karnevaltåget närmar sig sin slutdestination Foto: Karin Carlsson

Karnevaltåget närmar sig sin slutdestination. Foto: Karin Carlsson

Dansare på styltor gick först i karnevaltåget Foto: Karin Carlsson

Dansare på styltor gick först i karnevaltåget.
Foto: Karin Carlsson

Karin Carlsson,
Programpraktikant i Nicaragua.

Peru: Erfarenhetsutbyte för hållbar utveckling

I Arequipas bussterminal samlades olika borgmästare tillsammans med andra ledare från de olika distrikten i regionen Castilla Media, för att under kvällen resa till staden Cusco. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR anordnade nämligen ett erfarenhetsutbyte med tjänstemän från olika kommuner i Cusco. Staden har kommit långt i att utveckla lokala verksamheter som stärkt den ekonomiska och sociala utvecklingen inom området. Exempel på sådana verksamheter är marsvinsuppfödning, återvinning, blomsterverksamheter och biodling. Därför har PDR bjudit in olika ledare från Castilla Media, tanken är att genom erfarenhetsutbytet kunna ta lärdom av svårigheter men även ta lärdom av framgångsrika strategier som gynnat den lokala utvecklingen.

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar om dem strategier som fått verksamheten att blomma ut. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar inför ledarna för CM om de strategier som fått verksamheten att blomma ut.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Ett av huvudmålen i landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR är att öka deltagandet hos kvinnor och unga i politiska utrymmen som säkerställer utövande av deras medborgerliga rättigheter i regionen Castilla Media. PDR kan ses som en plattform där ledarna får ta plats och stärka samarbetet mellan lokala myndigheter, kommuner, civilsamhället och privata sektorn. Praktiskt innebär det att PDR stärker självförtroende och förmågor genom att utbilda deltagarna och ledare för distrikten i ledarskap.

Under mötet ställdes många frågor, stämningen präglades av intensiva debatter och massa högljudda skratt. Irma Timana Taboada är sociolog och specialist inom PDR-teamet och hon brukar illustrera PDR metodiska arbetssätt på följande vis:

”Om du ger ditt barn fisk, kommer ditt barn att bli mätt den dagen, men om du lär ditt barn att fiska, kommer ditt barn att bli mätt under resten av sitt liv.”

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans borgmästare och andra ledare från CM. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans med borgmästare och andra ledare från CM.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Fokuset med erfarenhetsutbytet är att stärka ledarnas kunskaper om hur man säkerställer men även hur man förstärker ett samarbete och utbilda dem i hur man inkluderar alla för en hållbar utveckling inom sitt område. Irma förklarar:

– Det ligger i vårt intresse att stärka våra myndigheter så vi kan säkra kvinnornas deltagande i utvecklingsprocesser och stärka utrymmet för dem utöva sina medborgerliga rättigheter.

På bussresan hem fylldes många ledare av hoppfullhet att kunna genomföra en större samhällspåverkan.

Text & foto:  Jhonny Salvatore Talavera, praktikant, Peru

Bolivia: Programmet som formar ledare

– Jag har fått lära mig om mina sexuella rättigheter, samt om hur vi arbetar mot våld, homofobi och machismo. Jag har till och med blivit en ledare. Jag vet att programmet har förändrat mitt liv, min familjs liv, och många andras.

Så berättar Daniel Villarroel Mita från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Albor, om sitt deltagande i  Boliviaprogrammet Suma Thakhi II. Programmet avslutas under hösten för att lämna plats åt ett nytt arbete med början 2018, och att döma av de unga deltagarna har arbetet inte bara gett dem nya kunskaper om sina rättigheter – de har vuxit som personer och utvecklats som ledare.

– Jag har applicerat det jag lärt mig inom programmet även utanför organisationen, genom att jag kan ge råd, jag håller i workshops, och jag använder mina skådespelarförmågor när jag håller tal, berättar Daniel.

Deltagarna i Suma Thakhi II från programmets sista träff i september 2017. Foto: Hanna Anevik.

Deltagarna i Suma Thakhi II från programmets sista träff i september 2017. Foto: Hanna Anevik.

Under programmets sista träff fick deltagarna från de olika organisationerna chansen att utvärdera och analysera hur de har utvecklats både individuellt samt som grupp. Presentationerna under dagen visade att ungdomarna hade fått större självförtroende genom sitt deltagande, men också att de kunnat sprida vidare det de lärt sig till sina familjer. Daniel är en av dem:

– Jag har slutat att vara så blyg. Jag har också fått bättre verktyg att hantera många av de svårigheter jag möter, och fått stöd i familjeproblem – det har påverkat hela min omgivning.

- Programmet har lärt oss om en bättre samexistens (mellan könen) som kan vara mindre sexistisk och våldsam, berättar Daniel. På bilden syns Josue Santos Quispe och Pamela Vizcarra från Albor i en scen som framfördes under avslutningen av programmet Suma Thakhi II. Foto: Hanna Anevik

– Programmet har lärt oss om en bättre samexistens (mellan könen) som kan vara mindre sexistisk och våldsam, berättar Daniel. På bilden syns Josue Santos Quispe och Pamela Vizcarra från Albor i en scen som framfördes under avslutningen av programmet Suma Thakhi II. Foto: Hanna Anevik

Förutom sitt engagemang i Albors teatergrupper, har Daniel representerat organisationen i programmets ungdomsråd som bland annat arbetat med att planera olika träffar och events. På avslutningen för Suma Thakhi II är han konferencier. 

Daniel Villarroel Mita som en av kvällens konferencierer vid programmets avslutning. Foto: Hanna Anevik

Daniel Villarroel Mita som en av kvällens konferencierer vid programmets avslutning. Foto: Hanna Anevik

Daniel är säker på Albors framtid:

– Efter att programmet avslutas kommer vi att fortsätta med vårt arbete att sprida vidare det vi har lärt oss och hjälpa de unga i Bolivia att skapa ett bättre samhälle.

Hanna Anevik, praktikant, Bolivia.

Bolivia: Självhjälpsgrupper mot könsbaserat våld

År 2016 rapporterades runt 31 kvinnomord i La Paz och El Alto (Cuantasmas 2017), en oroande siffra. Detta trots de rättsliga åtgärder landets regering har vidtagit under de senaste åren, så som lag 348.

– Problemet ligger i hur man tillämpar denna lag. Det har pratats om center dit kvinnor borde gå för att få information och psykologisk hjälp, men det finns inte resurser. Om det ekonomiska och sociala stödet inte finns, kommer inte mycket hända, förklarar Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Lag 348 är inriktad på att ge kvinnor ett liv fritt från våld, bland annat specificeras att kvinnomord kommer att straffas med 30 år fängelsetid, det högsta straffet i Bolivia. Det var det bolivianska folket som krävde denna lag av regeringen till följd av de många brott mot kvinnor som har skedde, minns Gerardo.

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA håller i ett dokument om lagen 348, en stor framgång för kvinnorna i Bolivia; en lag som enligt många dock inte lever upp till dess förväntningar 

Svalorna LA:s samarbetsorganisation Red Ada har inom ramen för programmet Suma Thaki II skapat självhjälpsgrupper för unga kvinnor och unga män, med målet att förse deltagarna med verktyg för att förebygga könsbaserat våld. Självhjälpsgrupperna bygger på att deltagarna under ett antal möten får diskutera och prata om sina erfarenheter relaterade till våld, för att lära sig och hjälpa varandra hitta möjliga lösningar på detta stora samhällsproblem.

– Ibland är det själva samhället som döljer våldet, genom att ursäkta det med kulturella idéer som att mannen är den som dominerar och den som vet bäst, förklarar Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

I självhläpsgrupper skapas det lugn atmosfär där deltagarna kan känna sig trygga

Inom självhjälpsgrupperna skapas det lugna atmosfärer där deltagarna kan känna sig trygga för att prata om jobbiga situationer eller känslor

Dessutom lär sig ungdomarna att identifiera vad som är våld och att det inte nödvändigtvis behöver vara fysiskt, utan att det även kan vara psykiskt våld. Den största framgången med grupperna är att ungdomarna lär sig att bryta tystnaden kring de många våldsbrott de har upplevt, vilket är det första steget mot förändring.

Foto & text: Daniela Rodriguez, praktikant, Bolivia

Nicaragua: Sluta skuldbelägga offren!

Vad är barnsexhandel? Varför förekommer det? Vad blir konsekvenserna? Detta var några av frågorna som barnen på Club Infantil ställde när de organiserade en egen undersökning om uppfattningen om barnsexhandel i Jinotega.

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Club Infantil sätter stor vikt vid att barnen själva kan driva sin egen utveckling. Att barnen ska vara huvudpersoner och kan tala för sig själva är den röda tråden genom alla organisationens aktiviteter. Med det stöd som behövs från vuxna utvecklar barnen därför ofta sina egna aktiviteter på Club Infantil, gör egna presentationer och bestämmer själva hur de vill genomföra den samhällsförändring som organisationen arbetar för.

"Barnsexhandel är ett brott som bestraffas med fängelse" står det på anteckningsböckerna som barnen fått från Club Infantil. Foto: Karin Carlsson

”Inte till salu: Barnsexhandel är ett brott som bestraffas med fängelse” står det på anteckningsböckerna som barnen fått från Club Infantil. Foto: Karin Carlsson

På temat barnsexhandel i Jinotega skrev därför några av barnen tillsammans ihop en egen enkät med frågor om orsaker och konsekvenser av barnsexhandel, varför det förekommer och vad det går att göra för att minska dess förekomst. De frågade sedan föräldrar, vänner och lärare och möttes därefter i Club Infantils lokaler för att diskutera vad de kommit fram till i sin undersökning. Syftet var att ta reda på vilken kunskap och vilka fördomar om brottet som finns i samhället.

– Jag är glad över att ha fått prata med min mamma om barnsexhandel för hon har mycket kunskap om frågan. Jag tycker också om att förklara vad det är för mina vänner och berätta om det jag lär mig, säger Daniela Hernandez som deltar i aktiviteten.

Lourdes Bucardo som jobbar på Club Infantil skriver upp barnens enkätfrågor på tavlan Foto: Karin Carlsson

Lourdes Bucardo som jobbar på Club Infantil skriver upp barnens enkätfrågor på tavlan så att alla kan se.  Foto: Karin Carlsson

Enkätsvaren på frågan om vad som är orsaken till barnsexhandel varierar. Många gånger beskylls familjen eller barnen. Vissa av lärarna, vännerna och familjemedlemmarna som svarat på enkäten säger att det beror på att föräldrarna har dålig koll på sina barn, att barnen är ute sent på kvällarna eller klär sig på ett visst sätt. På så sätt skuldbeläggs de som fallit offer för brottet istället för förövarna. Detta är en vanlig uppfattning i samhället och inte bara bland de som svarat på enkäten.

Barnen på Club Infantil vet att det finns risker med att gå ute själv sent till exempel, men de vet också att den främsta orsaken till att brottet barnsexhandel förekommer är att det finns förövare. Detta, samt straffrihet och tolerans från samhällets sida är enligt Club Infantil de främsta orsakerna till barnsexhandel. Även om fattigdom och social utsatthet såklart är riskfaktorer för att bli utsatt är det i slutändan alltid förövarens fel och aldrig offrens eller deras familjs. Detta är ett av budskapen som programmet Dedenan i Nicaragua arbetar hårt för att sprida. På så sätt kan vi minska skuldbeläggandet av brottsoffer och samhällets tolerans inför brottet.

Som vanligt tar barnen en lekpaus i mötet för att hålla koncentrationen uppe. Foto: Karin Carlsson

Som vanligt tar barnen en lekpaus i mötet för att hålla koncentrationen uppe. Foto: Karin Carlsson

Karin Carlsson,
Programpraktikant i Nicaragua

Peru: De livsviktiga bina

Solen står högt på himlen och det är varmt i de vita dräkterna. Det är ett öronbedövande surrande omkring oss. Nils Pinto Falcón, biodlare och tekniker inom livsmedelsindustri, lyfter locket på lådan och upprepar: – Var inte rädda!

Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru bidrar till att familjer får en säkrare försörjning och större inkomster. Detta till exempel genom att stötta med utbildning i olika typer av jordbruk. Idag är det biodling som står på schemat.

Nils visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker kuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media.

Nils Pinto visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker bikuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media. Foto: Jhonny Salvatore

Vi befinner oss på en avsats bland avokadoodlingar där en av deltagarna i programmet har fyra bikupor. Nils Pinto delar med sig av sina kunskaper och svarar på deltagarnas funderingar. När familjerna vet att deras arbete kommer löna sig och att de får stöd ifall det skulle bli några problem blir de också självsäkrare och vågar satsa på nya sätt att skaffa sig inkomster på.
En av deltagarna, Jessica Rabillo Romero, har endast en bikupa på sin mark, men honungen hon och hennes familj skördar räcker till att sälja till några av grannarna också:
– Vi vill gärna skaffa fler kupor för att kunna sälja och därför är det bra att vi får det här stödet idag. Om bina blir sjuka måste vi veta hur vi ska hjälpa dem.

Bin. Foto: Laura Juarez

Binas honung används både till egen konsumtion och till försäljning, beroende på de olika familjernas behov. Foto: Laura Juarez

Efter besöket är Nils nöjd med dagen:
– Idag var jag här och hjälpte till men målet är ju att deltagarna ska bli självständiga biodlare. Idag har jag hjälpt till men i framtiden är det upp till dem att dela kunskapen vidare.

Nils Pinto Falcón är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios.

Nils Pinto är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios! Foto: Laura Juarez

– Finns inte bina finns ingen frukt på avokadoträden, finns inte avokadoträden och deras blom finns inte bina! Honungen vi får på köpet har stor potential till att bli en säkrare inkomstkälla för familjerna här: alla hjälps åt helt enkelt! avslutar Nils.

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Vi måste organisera oss

I utkanten av den lilla bergsstaden Jinotega, bortom det sista kvarteret och efter ytterligare några kilometers resa längs slingriga grusvägar där vi möter fler kor och hästar än bilar, ligger restaurangen och konferenslokalen som är platsen för dagens journalistutbyte. Hit har kommunikatörer och journalister från både León, Estelí och Jinotega rest för att delta i ett erfarenhetsutbyte som organiserats av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer Club Infantil, Proyecto Miriam och Mary Barreda. Det är det andra utbytet som görs med journalistnätverket.

några av journalisterna från Estelí och Jinotega utanför lokalen Foto: Karin Carlsson

Några av journalisterna från Estelí och Jinotega tillsammans med personal från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer utanför lokalen Foto: Karin Carlsson

N 170928 Baile de Escoba -KC

Mötet börjar med en uppvärmningslek då alla dansar runt i rummet, hittar en partner när musiken stannar och intervjuar sin partner om vilka förväntningar de har på dagens möte. Foto: Karin Carlsson

De tre samarbetsorganisationerna har samarbeten med journalister för att kunna förändra medias sätt att rapportera om barnsexhandel. Det finns en tendens att media lägger fokus på offret, ibland på ett skuldbeläggande sätt där de skriver om offrets levnadssätt, klädstil och deras familjeförhållanden på ett sätt som nästan rättfärdigar brottet som begåtts mot dem och som cementerar fördomar. Många gånger lämnas också alldeles för mycket information ut om offrets namn, var de bor och vilka deras familj är på ett integritetskränkande sätt. Dessutom är det vanligt med ”sexationalism”, ett ord som beskriver att på ett sensationellt sätt försöka väcka uppmärksamhet, sälja tidningar eller få klick på nätet genom att beskriva i detalj vad offret utsatts för. Vad gjorde de mot dig”, ”hur många gånger?”, ”med hur många personer?”.

Carmen Flores från Svalorna Latinamerikas partnerorganisation Mary Barreda förklarar syftet med dagens möte Foto: Karin Carlsson

Carmen Flores från Svalorna Latinamerikas partnerorganisation Mary Barreda förklarar syftet med dagens möte
Foto: Karin Carlsson

Med Svalorna LA:s samarbetsorganisationers hjälp arbetar journalisterna från de tre olika städerna med att ändra medias sätt att rapportera om barnsexhandel och samarbetar för att kunna lära av varandra och bli starkare tillsammans.

– Som ni vet organiserar sig förövarna i nätverk för att begå brott. Då behöver vi också organisera oss för att bekämpa det, säger Lidia Moreno från Proyecto Miriam som är med och organiserar mötet.

På mötet utbyts erfarenheter om styrkor, svagheter och utmaningar som journalisterna möter i de respektive städerna. Dessutom ger alla förslag på möjliga samarbetsytor som kan underlätta deras arbete och göra alliansen starkare. Exempelvis föreslås att skapa en virtuell plattform och hålla kontakt via sociala medier för att dela information och tips med varandra.

 

Eyling och Ruth Rizo Oroe från Jinotega förbereder en presentation om styrkor, svagheter och utmaningar som journalister i Jinotega möter. Foto: Karin Carlsson

Eyling Zarantes och Ruth Rizo Oroe från Jinotega förbereder en presentation om styrkor, svagheter och utmaningar som journalister i Jinotega möter. Foto: Karin Carlsson

Teamet från Estelí jobbar med sin presentation Foto: Karin Carlsson

Teamet från Estelí jobbar med sin presentation
Foto: Karin Carlsson

Journalisterna från Leon och Carmen Flores från Mary Barreda förbereder sin presentation om styrkor, svagheter och utmaningar i arbetet som journalist i León Foto: Karin Carlsson

Journalisterna från Leon och Carmen Flores från Mary Barreda förbereder sin presentation om styrkor, svagheter och utmaningar i arbetet som journalist i León
Foto: Karin Carlsson

Slutligen får journalisterna råd om hur de kan rapportera om barnsexhandel utifrån ett mänskliga rättigheter-perspektiv. Istället för att fokusera på offret och det individuella fallet kan de skriva om människohandel som en större industri som bottnar i maktstrukturer (både kön och ålder), om att förövare ofta går straffria och om vilka myndigheter och organisationer som ska arbeta för att förebygga brottet för att sprida information om förebyggande av brottet och rehabilitering av offren.

-Det känns viktigt att veta att vi inte är ensamma i kampen mot barnsexhandel och att vi använder våra medier för att informera om brottet. Genom samarbetet som vi från Jinotega, Estelí och León har kan vi dela informationen med andra kommunikatörer också. Tack för idag och fortsätt att arbeta och kämpa! avslutar Lesther Castro Sobalvarro från Radio Estero Libre i Jinotega

Karin Carlsson,
Programpraktikant i Nicaragua

 

Peru: Den nya generationen skapar klimatsmarta lösningar

Perus landsbygd är drabbad av smältande glaciärer och klimatförändringar som påverkar jordbruket. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR (Programa de Desarollo Rural) arbetar med ungdomar i skolor för att stärka deras kunskaper om hållbar matsäkerhet och klimatanpassning för att förebygga sjukdomar och klimatförstöring.

Kommunen i Tipan, Peru anordnade en skoltävling där elever från alla distrikten i Castilla Media deltog. Skoltävlingen betonade betydelsen av hållbar utveckling i landet och att främja intresset och stärka utvecklandet av vetenskapliga och tekniska kompetenser i skolorna som ska skydda miljön. PDR arbetar med att förstärka medborgerliga rättigheter i skolorna i området. Klimatförändringarna är en av dessa. Genom att öka medvetenheten kring klimatpåverkan främjar PDR intresset hos ungdomarna. Vår samarbetsorganisation El Taller har länge jobbat med ungdomarna för att förbättra deras kunskaper om klimatförändringar.

Erika Medina Conde gick vidare i skoltävlingen och mitt i glädjeruset säger hon:

– PDR har gjort mig medveten om klimatutmaningarna som vi står inför och nu när jag är informerad kan jag dela den kunskapen med andra från min by. Nu när vi ser miljöförstöring kan vi lättare sätta stopp för det och upplysa andra om betydelsen av att värna om vår miljö.

 

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juares Sandqvist

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juarez Sandqvist

Skoltävlingen handlade om olika skolprojekt som ska vara hållbara inom olika grenar. Flera skolprojekt innefattade förbättrade miljövänliga jordbruksprojekt. En bättre ekologisk produkt kan säljas dyrare på marknaden och öka inkomstkällorna för familjerna på landsbygden. Ökade inkomster leder även till att invånarna köper mer grönsaker och frukter som förebygger sjukdomar som fetma och undernäring.

Josue Valdivia Medinas grupprojekt handlade om ekoturism och vill förbättra lokalbefolkningens levnadsvillkor genom ökade hållbara inkomster:

– Vi bör bli bättre på att använda dem resurser vi har i vårt lokalsamhälle, stärka våra inkomster samtidigt som vi tar hand om naturen och miljön. Eftersom det finns idag en större medvetenhet om att värna om miljön vill vi erbjuda ett hållbart alternativ. Genom ökade inkomster kan folket förbättra sina matvanor vilket är betydande för vårt område.

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juares Sandqvist

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juarez Sandqvist

 

Jurymedlemmarna samlades i lärarrummet efter tävlingens gång och en stolt anda präglade atmosfären. Många var imponerade av elevernas engagemang och nivån på alla klimatsmarta tekniska lösningarna som eleverna presenterat.

                                                     Jhonny Salvatore Talavera, programpraktikant, Peru

 

 

Nicaragua: Barn- och ungdomsperspektivet på de Globala Målen

Svalorna Latinamerika har precis initierat arbetet med Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling, både här i Sverige och i våra samarbeten internationellt. Svalorna LA tittar just nu på kopplingen mellan agendan och våra program. Som ett första steg har Svalorna LA valt att sprida kännedom och kunskap om Agenda 2030 med målet att öka delaktigheten.

Och för att nå de Globala Målen krävs att alla hjälper till - det gäller dig också!

Agenda 2030 och de 17 Globala Målen för hållbar utveckling. Bilden hämtad från FN-förbundet.

En av våra samarbetsorganisation, i Nicaragua, Mary Barreda har tillsammans med deras barn- och ungdomsgrupp som deltar i programmet för att förebygga barnsexhandel, anordnat en Workshop om de Globala Målen. Det kom fram otroligt fina och insiktsfulla exempel när barnen och ungdomarna reflekterade kring vad respektive mål betydde för dem.

N 040517 Taller ODS con NNA 3- ME

Stor som liten kan göra skillnad! På bilden ser ni en sammarbetsövning som gjordes i samband workshopen om de Globala Målen på Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda. Foto: Mikaela Engwall

När barnen och ungdomarna diskuterade Mål 10 – Minskad ojämlikhet – i och mellan länder lyfte de hur viktigt det var att deras röster hördes och räknades. Ett citat som en av våra kollegor myntade var ”Barnen är framtiden, men de är också samtiden” (Gladys Alejo på Red Ada). Det får vi inte glömma! Speciellt inte när Agenda 2030s ledord är ”leave-no-one-behind”.

I Nicaragua verkar alltså våra program för att förebygga barnsexhandel. Därigenom har vi identifierat en stark koppling till Mål 5 – Jämställdhet och dess delmål 5.2 – att avskaffa alla former av våld i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. Just barnarbete är en av riskfaktorerna för barnsexhandel, medan utbildning har visat sig vara en skyddsfaktor.

Utbildning

På bilden ritar barnen en teckning på vad Mål 4 – God utbildning till alla, innebär för dem. Foto: Mikaela Engwall

Vidare under workshopen om de Globala Målen med barn och ungdomar som deltar i vårt program för att förebygga barnsexhandel diskuterade vi förutsättningar för att gå i skolan med koppling till Mål 4 – god utbildning för alla.

Tatiana

Tatiana, 8 år, nämnde, när vi pratade om Mål 4 – god utbildning för alla, att de fick låna skolböckerna i stället för att köpa nya. Deras lärare hade sagt att det var viktigt att ta hand om dem väl så att de kunde användas av andra nästa år. På så sätt slipper hennes familj lägga ner pengar på böcker och färre träd behöver skövlas för att göra nya. Foto: Mikaela Engwall

Jose Alejandro, 16 år, berättade om sin situation. Han jobbar 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan, på marknaden för att försörja sig, sin 1-åriga son och sin familj. Trots den tuffa situationen, vill han ta tillvara på sin rättighet att studera. Han vidareutbildar sig på lördagar i förhoppningen om att det i framtiden ska leda till ett bättre jobb. Det kan kopplas till Mål 4 – god utbildning för alla och Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vulkaaan

Ivana, 16 år, nämnde att eltillförseln i León ibland är osäker. I Nicaragua blir det mörkt klockan 6 varje dag året runt och att det är på kvällen hon har tid att läsa sina läxor. Ingen el betyder ingen läxläsning på kvällen. Hon hade lärt sig om att vulkanerna i Nicaragua är en källa till förnyelsebar energi som används mer och mer. Hon hoppades på att eltillförseln, tack vare den nya tekniken, i framtiden skulle bli mer stabil och underlätta hennes kvällsstudier. Det kan kopplas till Mål 7 – Hållbar energi för alla. Foto: Mikaela Engwall

Svalorna Latinamerika jobbar aktivt med barnen, ungdomarna och deras familjer för att lyfta vikten av en god utbildning och skapa förutsättningar för att de får fortsätta sin utbildning.

Andra bidragande riskfaktorer för att barn ska hamna i barnsexhandel är när barn utsätts för våld. Svalorna Latinamerika verkar tillsammans med våra samarbetsorganisationer för att motverka våld genom att föra en dialog kring exempelvis barnuppfostran och barns rättigheter med barn och deras familjer. Det kan kopplas till Mål 3 – god hälsa och välmående.

N 040517 Taller ODS con NNA 2- ME

Christian, 14 år, tittar in i kameran medan de andra i hans grupp funderar över hur var och en kan koppla målen till sin vardag. Foto: Mikaela Engwall

Christian, 14 år, nämnde när vi pratade om Målet 16 – Fredliga och inkluderande samhällen att han vill bli polis. Han kände sig ignorerad av polisen och som framtida polis kommer han se till att lyssna på barn och ungdomar. Christian menar att polisen borde skydda barn och ungdomar så att de kan känna sig säkra i hemmet och skolan och inte utsättas för våld.

Det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är inriktat på att stärka barns och ungdomars förståelse av sina rättigheter och deras inflytande över sin egen utveckling. Programmet vill också stärka deras självkänsla genom att skapa skyddsnät i form av en vuxenvärld som upptäcker och motverkar sexuella utnyttjanden.

IMG_8346

Sedan 2012 har transportkooperativet Gavilán del Norte samarbetat med Svalorna Latinamerika genom Mary Barreda. Transportkooprerativets chef Ian Silva Cácers tycker att det är viktigt att ta sitt sociala ansvar för att värna om barns och ungdomars rättigheter, speciellt sedan han blev pappa. På bilden står han tillsammans med sina två söner. Foto: Mikaela Engwall

Målgruppen för det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är huvudsakligen barn och ungdomar, samt deras närmaste omgivning som föräldrar och lärare. Men vi vänder oss också till nyckelaktörer såsom taxichaufförer, hotell- och barägare samt ägare till internetcaféer för att de ska anmäla om de misstänker att någon form av övergrepp mot barn sker. Det har visat sig vara en effektiv strategi för att inte barnsexhandel ska normaliseras i samhället, utan istället anmälas. Det är också ett exempel på hur Mål 17 – Genomförande och partnerskap är superviktigt för att skapa ett tryggare samhälle för barn och ungdomar.

N 040517 Taller ODS con NNA 11- ME

När barnen och ungdomarna diskuterade sin vardag i Nicaragua och vad de kunde göra och gör för att minska sin klimatpåverkan lyfte de exempel som att inte smutsa ner naturen och inte hugga ner träd då de är viktiga för att binda vatten till jorden mot torka och renar luften från koldioxid. Foto: Mikaela Engwall

Tillsammans diskuterade vi Mål 6 – rent vatten och sanitet för alla. Att alltid stänga av kranen och vara sparsam med vatten var en självklarhet för många, då de lärt sig leva med vattenbristen under sommarhalvåret. Jazmina, 13 år, berättade att på landsbygden, utanför León där hon bodde, fanns bara vatten på morgnarna och inte varje dag. Därför samlade familjen vatten i tunnor som de sedan använda för att tvätta sig, tvätta kläder, laga mat och spola. För att växterna i trädgården skulle överleva torkan använde de sig av en upp-och-nervänd flaska med ett litet hål i.

N 040517 Taller ODS con NNA 10- ME

Barnen och ungdomarna tolkade Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald, med en teckning. Foto: Mikaela Engwall

Barnen och ungdomarna berättade vidare att när regnperioden kom var det vanligt med översvämningar. Eftersom många slänger soporna i utkanten av städerna förde regnet med sig soporna till floden och förorenade vattnet för människor och djur. Därför kände många av barnen att det var viktigt att slänga soporna i sopkorgarna istället. Det resonemanget kopplades under workshopen till Mål 14 – Hav och marina resurser.

soptippen

Bilden visar hur det kan se ut i utkanten av marknaden där sopor slängs. Foto: Mikaela Engwall

När vi kom in på Mål 3 – god hälsa och välmående pratade vi bland annat om att marknaden där barnen och ungdomarna som deltar i vårt program spenderar en stor del av sin tid. Sophanteringen på marknaden är bristfällig och flugor trivs bra i den varma fuktiga miljön. Många av barnen och ungdomarna drabbas någon gång per år av insektsburna sjukdomar och får då lov att stanna hemma från skolan. Barnen tog upp att de lärt sig att vara försiktiga med att äta mat där det har suttit flugor då de kan sprida sjukdomar.

Derek, 13 år, Ivana, 16 år, och Nelson, 17 år, läser upp dikten om att vi måste jobba tillsammans för att utrota fattigdomen. Foto: Mikaela Engwall

När vi diskuterade Mål 1 – ingen fattigdom såg barnen och ungdomarna i vårt pogram som blev tilldelad målet först lite fundersamma ut – det här målet är ju enormt! Vad kan vi göra? Efter att ha funderat lite presenterade en dikt som löd: ”si con la pobreza queremos terminar, luchemos todos para el mundo mejorar”. Om vi vill få ett stopp på fattigdomen måste vi kämpa TILLSAMMANS för att förbättra världen.

Det här är några exempel på hur vanor och små innovationer, en skolbok som tas väl omhand, skräp som kastas i papperskorgen, en avstängd kran, en upp-och-ned vänd pet-flaska i jorden, ett barn som vet sina rättigheter eller en vuxen som anmäler ett övergrepp mot ett barn, kan göra stor skillnad. För att nå de Globala Målen för hållbar utveckling måste vi jobba tillsammans. Alla små bidrag räknas, inte minst barn och ungdomars!

Vi lever i en värld där förutsättningarna ser väldigt olika ut. Kontexten för barn och ungdomar i Nicaragua skiljer sig från kontexten i Sverige. Trots det är otroligt intressant att se hur agendan faktiskt bygger broar mellan länder i from av ökad förståelse för varandras vardag men också identifierar likheter som finns i våra utmaningar och åtgärder.

Mikaela Engwall, fd programpraktikant, Nicaragua

Mikaela kommer att hålla i ett panelsamtal om de Globala Målen och mänskliga rättigheter på Bokmässan i Göteborg torsdagen den 28/9 kl. 10.40 på scenen på Internationella torget. Ni kan läsa mer om panelsamtalet här.

Bolivia: Teater mot sexism

Det är tidigt en fredagsmorgon i augusti, och en efter en trillar de in genom dörren – ungdomarna och deltagarna i Albors nystartade teatergrupp i Villa Adela, El Alto. Ungdomarna är i tidiga tonår upp till universitetsstudenter och ledaren för gruppen, Michael Gonzales, berättar att gruppen startades i juni i år. Eftersom gruppen är såpass ny, fokuserar han på grundläggande diskussioner och övningar runt de centrala teman Albor och Svalorna Latinamerikas program Suma Thakhi II står för, som sexuella rättigheter och anti-machismo.

– Målen med den här gruppen är att ungdomarna ska bli väl bekanta med alla teman och frågor vi talar om, och vi täcker både diskussioner och teater i gruppen så att de ska få teoretisk kunskap och verktyg som är nödvändiga för att konfrontera ett ganska sexistiskt samhälle, berättar Michael.

Första timman leder Michael och assisterande ledaren, Norka Canaviri Quezo, deltagarna i en kort uppvärmning innan det är dags för samarbetsövningar.

Michael 2
Deltagarna värmer upp inför morgonens teaterlektion. Foto: Hanna Anevik

Michael är en karismatisk ledare, med en kraftfull, teatralisk stämma som fångar de unga deltagarnas uppmärksamhet och lockar till många skratt. Han har dock stött på några utmaningar med konstformen:

– Att arbeta med teater i El Alto innebär att hantera sexistiska fördomar och att folk bara förväntar sig att se teater som får en att skratta. Albor framför teater med ett socialt innehåll.

Andra timman får grupperna en scen var att öva in och spela upp för resten av gruppen. Scenerna har bland annat machismo som tema. I en scen blir en 14-årig pojke pressad av sin far att välja ut en tjej att ligga med i en “Mercado del Amor” efter att pappan ryter till att det verkligen är dags för sonen att bli en man.

Michael 1
Michael och Norka tittar på när grupperna spelar upp sina scener. Foto: Hanna Anevik

– Albors arbete är viktigt för stadens ungdomar eftersom vi inte tycker att det är acceptabelt att de är oinformerade om frågor som sexualitet, våld, och machismo, förklarar Michael.

Hanna Anevik, programpraktikant, Bolivia