Välkommen till praktikantbloggen!

Praktikanter vt17
I den här bloggen får du en chans att läsa om våra erfarenheter från Peru, Bolivia och Nicaragua.
Från vänster på bilden: Timmy, Isa, Sandra, Eva, Mikaela och Daniel.

Var befinner sig praktikanterna?
Från Peru hittar du inlägg skrivna av Timmy och Daniel.
Från Bolivia hittar du inlägg skrivna av Isa och Eva.
Från Nicaragua hittar du inlägg skrivna av Sandra och Mikaela.

Nicaragua: ”Allt ni hör på gatan är inte sant”

63 % av tonårsflickorna i Nicaragua har sin första sexuella relation innan de har fyllt 18 år. Av dessa blir en hög andel gravida, enligt studier som presenterats i den nationella tidningen La Prensa. Det talas sällan om sexualitet i det nicaraguanska samhället eftersom det är ett stort tabu. Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco arbetar med att förebygga barnsexhandeln och ser sig själva som en komplementär kunskapsplattform i Telica.

Syftet med dagens workshop är att reflektera om myter och verkligheter kring preventivmedel, vilket är ett försök till att fylla den här kunskapsluckan.

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica13 - SB

Skolungdomarna sitter bänkade framför en film som handlar om myter kring preventivmedel. Foto: Sandra Broborn

– Att människor använder preventivmedel är inget nytt, utan det har funnits i många hundra år, där metoderna anpassats och utvecklats efter sin tidsanda. Dock har det utvecklas många myter kring temat, säger Ivette för att starta dagens workshop.

Myter uppstår som en effekt av att vilja förklara och lösa mänskliga problem utan att ha ”rätt” information. Ungdomarna delar med sig av vad de har hört av vänner, kusiner och andra bekanta. Det är först trevande eftersom ämnen generar skamkänslor. Men när en börjar berätta hänger resten på och många myter avslöjas: Att dricka limejuice är t.ex ett sätt att skjuta upp mensen, eller att första samlaget inte gör kvinnan gravid.

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica8 - SB

De olika påståendena och olika preventivmedel. Foto: Sandra Broborn

Vi sitter i en ring på golvet där var och en får ta varsitt färgglatt kort med ett påstående på och läsa upp för resten. ”Att använda kondom minskar den sexuella njutningen”, läser en av ungdomarna i gänget upp. Är det en myt eller är det en verklighet?

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica10 - SB

I full färd med att trä på kondomen på handen, vilket är lättare sagt än gjort. Foto: Sandra Broborn

Jennifer Calvo får i uppgift att bekanta sig med kondomen och visa för de andra hur den används och sedan trä på den på sin hand. Syftet med den här övningen är att ungdomarna ska ta reda på om Jennifer som har kondomen på handen kan känna någon beröring. Den kondomklädda handen vandrar runt i rummet så att alla ska kunna känna på handen. När alla har känt har Jennifer bestämt sig, hon kände allas beröring. Och vi kunde en gång för alla konstatera att det här var en myt och att kondomen är det säkraste preventivmedlet för både män och kvinnor.

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica12 - SB

– Den här möjligheten av att sitta här idag och ta kål på myter är jätteviktig för att ni ska få konkret information så att ni ska kunna leva ett fritt och härligt sexuellt liv, avslutar Ivette.

Sandra Broborn, Infopraktikant, Nicaragua

Peru: Lanseringen av programmet fortsätter!

DSC_0048

Att ta sig till Unro tar ca 4 timmar, så man måste börja tidigt. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

Klockan är sex på morgonen, och vi har precis stigit ut ur bilen. Solen har ännu inte börjat klättra sig över de höga bergen i Castilla Media, vilket gör det ganska kallt. Vi skall snart börja vår fyra timmar långa vandring till den lilla avskärmade byn Unro, där 13 familjer bor. Vi ska gå dit, för lansera den nya fasen av PDR och för att ta reda på vilka förhoppningar målgruppen har på oss. Vi får hjälp att hitta av en av invånarna, Celestino Huamani Corahua, som ofta måste ta denna vägen för att komma till de större byarna längre ner i dalen.

DSC_0094

Utan Celestinos hjälp hade det inte varit lika lätt att hitta till Unro, som är ligger gömt bland bergen. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

 

Det är sen förmiddag när vi kommer fram till Unro. Det är platser som denna, isolerade och svåråtkomliga, som verkligen behöver det stöd som vårt utvecklingsprogram erbjuder. En av invånarna, Aydee Corahua Corahua, svarar på frågan gällande de största behoven i området: ”Det saknas fortfarande saker som ljus, elektricitet och vatten – det är något som vi skulle behöva.” Just eftersom sådan grundläggande infrastruktur saknas, blir området extra utsatt.

DSC_0101

Emblemet ovanför porten till den lokala skolan, där mötet hölls.

DSC_0123 (2)

Medarbetaren Irma Timoná Taboana från organisationen Ceder förklarar vad programmet PDR går ut på, och hur de kan dra nytta av det. Det var stor uppslutning, och deltagarna var väldigt nyfikna på programmet.

Mötet inleds och vår medarbetare Irma från Ceder går igenom de grundläggande delarna i PDR. Hon berättar om hur det inte bara handlar om att hjälpa till med deras jordbruk, men också ge de viktiga kunskaper gällande hur man organiserar sig för att stärka sina rättigheter och på så sätt förbättra sina levnadsvillkor. Också maskulinitetsnormer lyfts som ett problem, där män ofta anser sig behöva kontrollera både sina känslor och familjen. ”En man är inte mindre av en man för att han hjälper till med att laga mat och andra hushållssysslor om hans fru har mycket att göra – tvärtom, gör det honom till mer av en man” säger hon.

Efter att ha introducerat programmet tar Roberto över, där han frågar vilken typ av hjälp som efterfrågas. Främst verkar det efterfrågas att bättre och effektivare sätt att odla och avla sina djur – något som kanske kan bli ett huvudsakligt fokus för Unro i framtiden.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

DSC_0125 (2)

Medarbetaren Roberto Velarde García från Ceder skriver upp alla de förhoppningar och förväntningar som deltagarna har på programmet i framtiden.

Bolivia: För ett Tarija utan patriarkalt våld!

“Du måste känna ilska för att ha en orsak till ditt engagemang. Vi har alla personliga orsaker till varför vi tror på mänskliga rättigheter. Ändå ser jag att vad ni skrivit på era lappar har en gemensam grundorsak: Patriarkatet.”

20170612_095925

Lupe Perez från Colectivo Rebeldía håller i workshop tillsammans med ECAM i Tarija. Rummet är del av ECAM:s lokaler. Foto Eva Vargas

Lupe Perez är del av organisationen Colectivo Rebeldía i Santa Cruz. Hon har i många år arbetet med kvinnors rättigheter och är uttalad feminist. Hon berättar varför det är viktigt att våga bära etiketten feminism.

”Patriarkatet är ett stort, läskigt monster, när du hugger av huvudet på det så växer två nya fram. Vi som jobbar för jämlikhet, mänskliga, kvinnliga och sexuella rättigheter måste veta att kampen inte är lätt. Vi kommer att få höra att vi har fel, ordet feminist har blivit så stigmatiserat här, det har blivit samma som hat mot män när det egentligen betyder att du jobbar för jämlikhet och inte tål diskriminering!”

20170612_133334

Lupe Perez kallar sig för kaotisk aktivist eftersom hon inte bara stödjer kvinnors rättigheter utan även andra mänskliga rättigheter på nätet. Foto: Eva Vargas

Organisationen ECAM verkar i Tarija för sexuella rättigheter. De har bjudit in Lupe Peres och Libert Borys från Colectivo Rebeldía för att tillsammans ha en två dagars workshop om politisk aktivism i sociala media. Båda organisationerna samarbetar med Svalorna Latinamerika i maskulinitetsprojektet som drivs från La Paz, och de båda kommer 2018 att ingå i det nya programmet.

”Vi kan alltid bli bättre och lära oss mer om hur vi kan påverka politiskt genom internet, och vi kan också dela med oss av vad vi redan lyckats med” säger Libert och frågar sedan; ”Är internet machistiskt? Kan det bli feministiskt?”

20170612_101720

Libert Borys förklarar hur vi kan använda sociala medier till politisk aktivism till förmån för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Foto: Eva Vargas

Under workshopen får deltagarna lära sig mer om vad skillnaden är på politisk påverkan och social påverkan. Den första vill påverka lagförslag, lagändringar eller något som har med landets, regionens eller stadens lagar att göra. Det andra är en generell social påverkan, alltså att människor ska få reda på vad sexuella rättigheter är eller att påvisa olika samhällsproblem.

20170612_131722

Deltagarna får skapa ett problemområde och en målsättning, inom SRHR, som de kan jobba med genom sociala medier. Foto: Eva Vargas

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Förenade i en gemensam röst

På skolan Simón Bolívar i distrikt 8, el Alto finns en grupp som kallas ”unidos y unidas por una sola voz” – “förenade i en gemensam röst”. Denna grupp är en av Red Adas yngsta ungdomsgrupper, men sin gemensamma röst har de redan börjat använda för fullt.

IMG_4128

Gruppen, som startades 2016, består av 35 tonåringar från samma skola. Foto: Isa Lundqvist

Årets stora evenemang är klassrumspresentationerna där ungdomarna sprider vidare vad de lärt sig i programmet Suma Thakhi II, och idag står totalt åtta grupper på tur. Jhelen Mayzo, en av ungdomarna som ska prata, berättar:

‒ Tack vare Red Ada och de workshops vi hade förra året började jag reflektera mer, och jag fick reda på vad som är bra och dåligt. Det är därför vi ger presentationer för varje årskurs, för att de också ska få information.

IMG_4334

En del av presentationerna är att visa Red Adas informativa videos. Supermacho är ett populärt val när maskuliniteter står på agendan. Foto: Isa Lundqvist

IMG_4364

Efter videon följer diskussioner i grupp, med syfte att få publiken att reflektera. Här klurar ungdomarna på vad som kännetecknar ”supermacho-män”. Foto: Isa Lundqvist

Att prata om våld, maskuliniteter och sexuella rättigheter i skolor kan ibland vara obekvämt, men behovet är trots allt stort. Nayeli Rojas förklarar varför klassrumsbesöken spelar en så viktig roll.

‒ Idag kan vilken trettonåring tjej som helst bli gravid för att varken hon eller killarna har information. Föräldrarna är sällan till hjälp, för frågar vi dem om sex blir de förskräckta och byter samtalsämnen. Våra mammor och pappor borde prata mer om sådana saker, men vårt mål är att varje ungdom oavsett ska ha den här informationen.

IMG_4232

16-åriga Nayeli informerar en av dagens grupper om våld och maskuliniteter. Foto: Isa Lundqvist

Förutom skolbesöken har gruppen i år även börjat sända radio. Varje vecka har de ett liveprogram där de diskuterar allt från mobbning till varför det är viktigt att prata om sexuella rättigheter i skolan. Innehållet styr de själva.

‒ Sedan vi började på Red Ada har vi reflekterat, fortsätter att reflekta, och får de som lyssnar där i radiovågorna att reflektera, förklarar Lizeth Marca.

IMG_8950

Varje fredag klockan två sänder ungomarna liveradio med olika teman. Foto: Isa Lundqvist

Vare sig det gäller klassrumsbesök eller radio är målet tydligt – att alltid att sprida den kunskap som de fått med sig. Aracendi Callejas, 16 år, sammanfattar:

‒  Vår förhoppning är att nå en hop av människor. Vi vill att de hör oss och att informationen hjälper dem, för att tala till vinden gör ingen nytta. Hoppas vi lyckas!

 

Nicaragua: Sexualitet är inte bara sexuella relationer mellan män och kvinnor

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadecos huvudmål med sitt arbete med ungdomar och föräldrar är att förebygga barnsexhandel. I förebyggandearbetet är det av största vikt att diskutera värderingar och ge ungdomar och föräldrar verktyg för att få mer inflytande över sina liv och minimera riskerna för att råka ut för våldsamma situationer. Ett av utvecklingsprogrammets delmål rör sexualitet: att barn och ungdomar erkänner sin sexualitet som sin rättighet baserad på jämställdhet och respekt för sin integritet och som en integral del i sina jag.

Inne på Esquipulasskolan har en grupp elever samlats för att ta del av dagens workshop om sexuella och reproduktiva rättigheter med Apeadeco, trots att de har slutat för dagen. Workshopen erbjuder ett viktigt samtalsrum eftersom ungdomar i Nicaragua i regel inte talar om sex och samlevnad med sina föräldrar och den vanliga utbildningen i skolan är bristfällig.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica9 - SB

Trötta och förväntansfulla elever inväntar dagens aktivitet. Foto: Sandra Broborn

Nadia Mendoza, socialarbetare på Apeadeco, tar till orda och instruerar ungdomarna i uppvärmningsaktiviteten. De förväntas dela in sig i par och ”mata” varandra med varsin klubba. Överallt i salen hörs kvävande skratt.

– Tänk er att ni är på en strand och känner vågorna slå mot era kroppar, fyller kollegan Ivette Betancourt i, som ett sätt att försöka lugna ned den stimmiga gruppen.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica - SB

Klubbnjutning på ingång mellan ett av paren med syfte att stimulera munnen som en del av sexualiteten. Foto: Sandra Broborn

Kan ni se något samband mellan den här aktiviteten och sexuella och reproduktiva rättigheter? Frågar Ivette ungdomarna när alla har lugnat ned sig och satt sig tillrätta i stolarna igen.

Mummel hörs runtom i salen men inget konkret svar yttras. Det lirkas vidare på varför alla var så skrattiga och tillslut säger en av tjejerna: ”Ja. Det är ju som en puss typ”.

På golvet står ’nyfikenhetslådan’. Där ska ungdomarna lägga två anonyma lappar kring frågor som har med sexuella och reproduktiva rättigheter att göra. Målet är att ta reda på deras kunskap men framförallt för att ge ett utrymme till diskussion eftersom det i de flesta nicaraguanska hem är ett tema som sällan talas om.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica6 - SB

Foto: Sandra Broborn

Att sexualitet inte bara är sexuella relationer mellan män och kvinnor står klart vid aktivitetens slut. Ivette står vid tavlan och återkopplar till uppvärmningsaktiviteten. Sexualitet är något vi föds och dör med. Det är alltså allt som vi är, som vi känner och gör och baseras på vårt kön, men inbegriper även genus.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica8 - SB

– Att ”mata” varandra med klubbor är en del av vår sexualitet eftersom det handlar om att vi delar njutning. När jag står i duschen och tvättar mig t.ex, är det en form av auto-njutning, avslutar Ivette.

Sandra Broborn, Infopraktikant, Nicaragua

Bolivia: ”En stund som handlar om mig”

Det är torsdag och klockan är fem. Dörren mellan kontoren och arbetsrummet stängs, lamporna släcks. Sex tjejer och två kvinnor träder in i ett tryggt utrymme för att prata om sig själva i årets första självhjälpsgrupp på Red Ada.

20170518_EV grupo de autoapoyo Red Ada

För att stämningen skall vara trygg under självhjälpsgrupperna tänds ljus och rökelser i rummet. Foto: Eva Vargas

7 av 10 kvinnor i Bolivia utsätts för våld och var fjärde dag mördas en kvinna för att hon är kvinna, det kallas feminicidio i Latinamerika. Många killar och män tvingas upprätthålla ett mansideal som skadar både dem själva och sin omgivning, om de inte gör det är blir det snabbt utsatta för mobbning i form av förolämpningar eller fysiskt våld. Red Ada har därför skapat två självhjälpsgrupper, en för killar och en för tjejer, där ungdomarna skall kunna prata ut om sina erfarenheter kring våld och machokulturen.

20170412_EV. Gruppen Wayna Ajayu i Albor (19)

Ungdomsgruppen Wayna Ajayu övar på sin teater. På bilden kan vi se Leslie Alizon Calle Quisbet som spelar en ung kvinna som blivit utsatt för trafficking. Personen på bilden är inte med i självhjälpsgruppen. Foto: Eva Vargas

– Jag har en del att göra, mycket på universitet, hjälpa till hemma, hinna med extra aktiviteter och det är svårt att ge mig själv tid. Tid för att stärka mig. Det är därför jag kommit hit, så jag kan få en stund som handlar om mig, säger en av tjejerna i självhjälpsgruppen som önskar att vara anonym.

20170519_EV. Människor på väg till sina olika dagsaktiviteter ex jobb, universitet osv

Människor på väg till sina jobb, universitet eller andra aktiviteter de har i vardagen. Många kvinnor jobbar, tar hand om hushåll, barn och kanske studerar, därför saknar de stunder för att bara vara. Foto: Eva Vargas

20170512_EV. MInne i profil pa RED ADA

Likaså behöver män plattformar för att kunna prata om sig själva och deras känslor. Många män vet inte var de kan få stöd för sina funderingar kring könsstereotyper som sällan verkar passa. Foto: Eva Vargas

Självhjälpsgruppen är utformad på så vis att en och samma grupp tjejer och killar träffas under fem kvällar för att prata om sina erfarenheter inom fem olika teman. Fram tills dagens datum har två möten hållits. Gruppledaren finns till för att presentera temat och sätta igång diskussionen, sedan är målet att gruppen själva ska få lov att prata och stärka sig.

Killgruppens ledare, Cristobal Fuentes berättar varför det är en viktig plattform för killar.
– Vi killar träffas ofta i miljöer som barer eller fester där vi pratar om saker som fotboll eller tjejer, men vi har sällan möten där vi pratar om oss och våra känslor. Jag tror det är viktigt att skapa broderskap inom andra sorters maskuliniteter. Vi måste börja prata om mäns våld. Är det vi? Vad kan vi göra för att förändra oss? Hur kan vi hjälpa varandra på ett positivt sätt?

20170512_IL. Cristobal Fuentes. RED ADA. Hár är han pa ett av organisationes ungdomsmöten

Cristobal Fuentes gör fredstecknet. Han är ledare för killarnas självhjälpsgrupp på Red Ada. Foto: Isa Lundqvist

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Peru: Tydlighet i den lokala föreningens ekonomi

Det är viktigt att ha tydlighet i räkenskaperna av många anledningar: det bidrar till att ge översikt gällande hur inkomsterna och utgifterna är fördelade i de olika aktiviteter som utförs. Det hjälper samtidigt oss och våra lokala samarbetsorganisationer att mäta hur effektivt vårt landsbygdsutvecklingprogram har varit i att uppnå sina mål.

DSC_0014

Vi fick möjlighet att träffa och prata med Angela Hermina Rodriguez, en av medlemmarna i den lokala föreningen för producenter.

Tillsammans med vår samarbetsorganisation Ceder gjorde vi ett besök hos den lokala föreningen för producenter i Machaguay, Peru. Även om det var mörkt och kallt på plats, och det tog ett bra tag, så lyckades vi hjälpa till att skapa mer tydlighet i räkenskaperna hos den lokala föreningen, och instifta ett nytt och förbättrat system.

Tillsammans med medarbetarna Roberto Velarde García och Irma Timoná Taboana träffade vi Angela Hermina Rodriguez Huayana, en medlem i föreningen. Uppgiften låg i att utforma ett systematiskt sätt att bokföra inkomster, utgifter och saldon för att göra det lättare att hålla koll på ekonomin. Det blev tydligt att några av de största inkomstkällorna för föreningen varit att delta i olika evenemang där man sålt lokalproducerad honung och pollen; något som man därför kanske borde satsa mer på i framtiden.

DSC_0019

Som bas för bokföringen användes gamla poster som skrivits upp på stora pappersark. På bilden: Roberto Velarde García, Irma Timoná Taboana och Angela Hermina Rodriguez Huayana

DSC_0035

Ordförande Rocio Glendy Zuniga Minaya för den lokala föreningen för producenter i Machaguay anslöt sig till mötet för att skapa bättre överblick i räkenskaperna.

Till grund användes vissa poster och kvitteringar som hade skapats tidigare, under många år. Tyvärr hade en del underlag försvunnit och en del missförstånd uppstått angående bokföringsprocessen.  Så småningom anslöt sig även Rocio Glendy Zuniga Minaya, ordförande, för organisationen för att hjälpa till.
– Vi har haft lite problem med bin som dött under regnperioden, konstaterar hon.

DSC_0022

– Det är viktigt att ni har koll på exakt vart pengarna tar vägen. Vi behöver så många detaljer som möjligt, förklarade Irma, samtidigt som de tillsammans gick igenom räkenskaperna. Irma förklarade också hela processen för att göra föreningen mer självständig i framtiden.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Nicaragua: Internationella dagen för solidaritet med personer med HIV/AIDS

Tillsammans med civilsamhällsorganisationer och hälsovårdsmyndigheten i León, anordnade Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda en marsch på Leóns gator på den Internationella dagen för solidaritet med personer med HIV/AIDS, den 17 maj.

DSC_0067

Cirka 300 personer deltog i solidaritetsmarschen för personer med HIV/AIDS. Bland dem fanns civilsamhällsorganisationer, regeringsinstitutioner, privatpersoner och läkarstudenter från Leóns Universitet. Foto: Mikaela Engwall

– Som en del av Svalorna LA:s program och som organisation är det viktigt för oss att främja solidaritet med människor med HIV/AIDS och stoppa stigmatiseringen och diskriminering av personer med sjukdomen, säger Mary Barredas president Rosa Maria Espinoza.

Konsekvenserna av diskriminering och stigmatisering är omfattande och ger upphov till en kränkning av HIV-smittades mänskliga rättigheter. Enligt UNAIDS globala HIV Stigma Index blir 1 av 8 personer som lever med HIV/AIDS nekade sjukvård på grund av sin sjukdom. (Källa: UNAIDS (2015) ”On the Fast-Track to end AIDS by 2030: Focus on location and population”)

– Stigmatiseringen av personer med HIV/AIDS grundar sig många gånger i bristande information. Stigma kan göra att färre vågar tala öppet om sin sjukdom och söka vård, vilket gör vidare överföring mer sannolik. Att skapa en tolerant och medveten atmosfär är därför nyckeln till att stoppa HIV-epidemin i Nicaragua, förklarar samordnare för dagen Fatima Pantoja från hälsovårdsmyndigheten i León.

Skärmavbild 2017-05-22 kl. 19.11.45

Melvin Carrión är positiv till att en attitydförändring är möjlig och menar att den här dagen är viktig att uppmärksamma för att synliggöra det stora stöd som finns för personer med HIV/AIDS. Foto: Mikaela Engwall

Melvin Carrión är på plats som representant för Organisationen för sexuell mångfald i León och lyfter vikten av att vi hjälps åt:

– För mig innebär solidaritet att vi tillsammans ser till att alla människor, oavsett sexualitet, positiv eller negativ diagnos, har precis samma rättigheter och möjligheter att utvecklas i livet.

Efter solidaritetsmarschen samlades deltagarna på torget i León. Här hade Mary Barreda ett tält uppställt med information om HIV/AIDS och hur vi skyddar oss mot sexuellt överförbara sjukdomar. Vid informationsbordet kunde besökarna ta för sig av informativa broschyrer och kondomer. Mary Barredas sjuksköterska fanns även på plats för att erbjuda gratis konsultation och HIV-test.

DSC_0105

Det kom fram många nyfikna till Mary Barredas bord där det erbjöds information, broschyrer och kondomer. På bilden informerar Frania Salmerón en av besökarna om hur HIV/AIDS smittar.

– Som organisation lägger vi tonvikten i vårt arbete på sårbara grupper och fokuserar på kvinnor och barn. Kvinnor löper större risk att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar i Nicaragua på grund av könsbaserat våld, exploatering och förtryck, säger Frania Salmerón, jurist på Mary Barreda.

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua

Peru: Programmet tar form

Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR har inlett sin tredje fas, med målgruppen kvinnor och unga, i de fem distrikten i regionen Castilla Media. Programmet kommer vara aktivt fram till och med 2021. Målet är att förbättra livskvalitén för familjer som befinner sig i fattigdom, med fokus på egenmakt med hänsyn till miljön och klimatförändringarna. Irma Timana var programkoordinator i den föregående fasen, och är ombord nu igen som specialist för den sociala biten ute i fält, kontakten med de lokala ledningarna, samt utvecklandet av förmågor hos målgruppen.

– Vi har lanserat programmet genom möten med de lokala myndigheterna, och då vi de närmaste fem åren kommer befinna oss i området och arbeta på plats, så är det viktigt att vi har ett gott samarbete med myndigheterna, och att de känner att de är delaktiga i arbetet, säger Irma.

Irma Timana presentarar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Irma Timana presenterar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Under mötena presenterades programmet och organisationerna bakom programmet; Svalorna Latinamerika som övergripande organisation, med Ceder och El Taller som samarbetsorganisationer, som utför själva arbetet i fält.

– Målgruppen är kvinnor och unga, men det förhindrar inte att män också får vara delaktiga, de är bara inte den huvudsakliga målgruppen. Nästa steg är att ha möten specifikt med de lokala organisationerna, och arbeta fram mer exakt hur arbetet ska se ut framöver, vilka teman de finner är av större vikt än andra, hur utvecklandet av förmågor ska gå till, etc, säger Irma.

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Det är alltså fortfarande en del organisatoriskt arbete kvar, men planen är att de faktiska aktiviteterna allteftersom ska börja komma igång mer och mer. I augusti varje år brukar det vara en stor marknad i Machaguay, ett av de fem distrikten i Castilla Media, och Irma säger att de har en tanke om att redan då ha med bönder inom programmet med möjlighet att sälja och marknadsföra sina produkter. Några exempel på framtida fokusområden som redan har samlats in av målgruppen är marsvinsuppfödning, odling av olika frukter, så som avokado, äpple och päron, men även textilier och bagerier.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Bolivia: Nu räcker det!

Inte en regnbåge skymtas. CDC:s ungdomar är alla klädda i svart, och i sina famnar bär de gravstenar med olika namn. Varinia, Carla, Luisa, Anonym. Plötsligt bryts tystnaden.”I Bolivia existerar det bara 60 registrerade fall av hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Emellertid finns det hundratals fall som aldrig registrerats.”

Filminspelning

Ungdomarna gör sig redo för att spela in sin informationsvideo. Foto: Isa Lundqvist

Den 17 maj 1990 bestämde sig världshälsoorganisationen WHO för att ta bort homosexualitet från sin internationella klassifikation av  sjukdomar och hälsoproblem. Till minne av detta utnämndes dagen år 2005 till den internationella dagen mot homofobi, numera även transfobi och bifobi. Det är inför detta som vår samarbetsorganisation CDC:s transaktivister har sin filminspelning. Poängen med videon är att skapa medvetenhet om dagen, och konceptet, koreografin och utförandet har ungdomarna själva ansvarat för.

Röstning hashtags

Efter förslag och omröstning valdes hashtagsen #MisDerechosNoCambianTusDerechos (mina rättigheter ändrar inte dina rättigheter) och #SuAmorNoDañaTuOdioSí (deras kärlek skadar inte, ditt hat gör det) för att sprida evenemanget. Foto: Isa Lundqvist

I marschen mot homo-, trans- och bifobi kommer inte bara transaktivistgruppen att delta, utan även CDC:s gamla och nya aktivister som i veckan arbetat fram skyltar och andra material. Dessutom kommer aktivister från Peru och Ecuador, nationella myndigheter, och andra som jobbar med HBTQ-frågor att medverka. Totalt beräknas ungefär 45 organisationer finnas representerade. En av de nya aktivisterna som tänker marschera den 17 maj är sjuttonåriga Alison Condori Lopez.

‒ Mänskliga rättigheter intresserar mig mycket, speciellt eftersom det finns mycket diskrimination i Bolivia.

Alison CDC

Alison förbereder sitt material inför demonstrationståget. Foto: Isa Lundqvist

Årets marsch blir en tyst demonstration med tända ljus. Till skillnad från Pride-festivalen är den 17 maj inte en dag för firande. Istället vill den minnas alla HBTQ-personer som fallit offer för hatbrott, och förebygga den homo-, trans- och bifobi som finns i samhället. Carla Guardia Pastrana, del av CDC:s arbetslag, förklarar:

‒ Det är ett sätt för oss alla att provocera samhället och säga att nu räcker det med homofobi, nu räcker det med transfobi. Vi vill ha ett land med jämlikhet, med jämställdhet, med respekt.

 

Peru: Det gröna fältet i öknen

Området Moquegua ligger flera timmar med bil från Arequipa, mer söderut i landet. Medan det i många andra delar av landet kan regna en hel del, så är det väldigt sällan det regnar i Moquegua. Det är ett ökenlandskap, omgivet av berg som på så många andra ställen i Peru.

Vår samarbetsorganisation El Taller har ett kontor i staden, och har olika jordbruksprojekt på gång runtom i området. Ett av dessa projekt som de övervakar ligger uppe bland bergen, en timmas färd från staden. Projektet handlar om avokadoodling i ett område som kallas ”Campo Verde”, vilket översätts till ”Gröna Fältet”.

– Jordbrukarna har vunnit medel för det här projektet, och det har redan dragits vattenledningar för att bevattningen ska fungera. Nu ska bara själva träden planteras, säger ingenjören Ricardo Manrique Herrera, som arbetar för El Taller och sköter kontakten med jordbrukarna och bidrar med sin jordbruksexpertis.

P 170406 Öken i Moquegua 1 - TB

Ricardo Manrique Herrera, till höger i bilden, övervakar avlastningen av hundratals avokadoplantor. Foto: Timmy Burchard

– Varför de valt att göra dessa plantager långt här ute i öknen vet jag inte, men inom fem år så kommer området bättre leva upp till sitt namn och vara mycket grönare, fortsätter Ricardo.

Han berättar vidare om att avokadoträden kommer trivas väl med den ständiga solen i öknen, så länge de får tillräckligt med vatten. Moquegua har länge varit känt för sina bra avokados, vilket mycket beror på den stora mängden sol i området. Projektet går alltså ut på att utöka avokadoodlingen på ett hållbart sätt, och ta tillvara på de förutsättningar som finns i området.

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

Svalorna Latinamerikas egna program, PDR III, har nyligen lanserats och har också fokus på hållbart jordbruk, och kommer vara aktivt i fem år.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Är alla lika inför lagen?

En händelse som just nu påverkar våra målgrupper i Peru är en aktuell lagändring som i högsta grad handlar om både våld mot HBTQ+  och Kvinnor. Den nationella kongressen har lagt fram rekommendationen att upphäva lagdekret 1323. Lagen handlar både om hatbrott riktade mot HBTQ+ personer, men också skärpt lagstiftning gällande våld mot kvinnor.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan. Foto: Daniel Sahle

En kort historia om lagdekretet:

Kongressen har röstat med 10 ledamöter att upphäva lagförordning 1323  och 6 ledamöter mot upphävandet. Denna förordning lagstiftar om HBTQ+ personers rättigheter att bli inkluderade i lagstiftningen gällande hatbrott. Detta innebär att en majoritet i kongressen nu röstat för att HBTQ-personer inte längre skall innefattas av lagen för hatbrott.

Enligt siffror från den peruanska organisationen ”Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú” har 157 personer mördats på grund av sin sexuella läggning mellan 2005 och 2016. Eftersom lagen har varit otillräcklig har man inte kunnat ge folk den upprättelse de förtjänar.

Många aktivister och intresseorganisationer har engagerat sig för att behålla lagen, och göra det fortsatt möjligt att åtala människor med hatbrott mot HBTQ+ personer. Detta anses som bara en handling inom strategi utformad av en konservativ majoritet att avbryta fokusen på kvinnors rättigheter och genusfrågor i landet.

Varför spelar detta roll för våra målgrupper i Peru?

Detta har som tidigare nämnts indirekt  påverkan på vår primära målgrupp.

– Även om vi i området inte har HBTQ grupper som målgrupp, finns det en oro att även våra målgrupper kommer bli berörda av att andra lagar och utvecklingspolitik som berör deras rättigheter som också kan upphävas, säger vår landsrepresentant Edith Garzón gällande påverkan på programmet och dess målgrupper.

Andra lagar, som är skapade för att motarbeta våld och mord mot kvinnor i Peru har redan ifrågasatts, och måste ständigt försvaras mot hot om upphävande. Ett exempel på en sådan lag är artikel 107, inom brottsbalken, som ledde till bättre skydd för kvinnor mot våld och mord i nära relationer.

Lagändringen är mycket omdiskuterad - protester hölls mot den runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Lagändringen är mycket kontroversiell – protester har hållits runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Källor:

Agencia Presentes
Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Bolivia: ”Jag blev fångad som indian och som indian skall jag dö!”

“Hur många gånger har du blivit fångad Bartolina din olydiga indian?”
“Fyra gånger. Tre för att jag vägrar betala skatt till er och denna gång för mitt folks frihet!”. Båda dessa citat och bloggens titel kommer från Albors teater med titeln Tupac Katari.

I filmen kan vi se hur Bartolina Sisa, spelad av Maria Rosario Cardenas Bautista, räddar en kvinna från att bli våldtagen. Film: Eva Vargas

Det kulturella centret Albor i El Alto visade upp teatern Tupac Katari fredagen den 21 april. Teatern handlar om det första och enda aymaraupproret i det som nu kallas Bolivia. Tyvärr avslutas denna historia med den grymma avrättningen av  rebellen Tupac Katari efter att han och Bartolina omringat La Paz med sin armé. Teatern spelades upp två gånger på samma dag inför totalt 8 000-9 000 elever och lärare. Trots den manliga titeln, är en av det viktigaste rollerna Bartolina Sisa, spelad av Maria Rosario Cárdenas Bautistas:

– För att kunna spela rollen har jag fått läsa på och förstå vem Bartolina var, men också försöka känna in henne. Jag är stolt att få spela en sådan stark kvinna i vår historia.

20170424 EV. Teatern Tupac Katari. Här spelar ungdomar från Albor.

Inledningen på Tupac Katari teatern den 21 april 2017 i El Alto. Foto: Eva Vargas

Teater är en av metoderna Albor och deras ungdomsgrupper använder sig utav för att förmedla budskap. I detta fall handlar det om att upplysa ungdomar om sin historia ur, bland annat, ett genusperspektiv. Maria Elena Cardenas Bautista som är koordinator i Albor förklarar:

– Historien berättas bara genom manliga hjältar. Vi ville ge Bartolina Sisa och alla andra modiga kvinnor den plats de förtjänar i historien. Bartolina var en lika stor kämpe i vår historia som Tupac Katari, ändå vet få om henne.

20170426 EV. Albor. Maria Elena Cardenas Bautista coordinerar teatern Tupac Katari

Maria Elena Cardenas Bautista koordinerar genrepet till Tupac Katari. Foto Eva Vargas

20170426 EV. Albor. Maria Elena Cardenas Bautista, som står upp till vänster, dirigerar ungdomar som skall spela i Tupac Katari teatern.

Maria Elena Cardenas Bautista, ståendes till vänster, ger direktiv till skådespelarna på Albor. Foto: Eva Vargas

I teatern visas hur Bartolina Sisa och Tupac Katari möts eftersom de båda stack ut i kampen för frihet och rättvisa för landets befolkning. Leticia Guarachi, en av skådespelarna i pjäsen berättar:

– Scenen där Bartolina räddar en kvinna som är på väg att våldtas och misshandlar en spanjor får alltid hela publiken att bubbla. Dels för att en våldtäkt visas och dels för att det är oväntat att en kvinna slåss på det viset. Det är viktigt att synliggöra kvinnan. Det hjälper att bli av med den snedvridna bilden av en svag kvinna och en stark man. Vi behöver visa att vi som kvinnor också kan göra och har gjort stordåd.

20170426 EV. Albor. Leticia Guarachi är på väg från träff med ungdomsgruppen Wayna Ajayu till genrepet för Tupac Katari teatern.

Leticia Guarachi är på väg till Tupac Katari genrepet. Foto: Eva Vargas

 

Eva Vargas, programpraktikant Bolivia

Bolivia: Det som inte nämns existerar inte

I Red Adas guide för ett icke-sexistiskt språkbruk finns ett citat: ”Det som inte nämns existerar inte.” Till skillnad från svenskan delas spanskan upp i feminina ord, som brukar sluta på a, och maskulina ord, som oftast slutar på o. Ett uttryck som ”alla” ändras därför beroende på om ”alla” är män (todos) eller kvinnor (todas). Skulle det däremot finnas en man i ett rum med hundra kvinnor används automatiskt den maskulina formen (todos). Det som ofta inte nämns, det som inte existerar, är alltså kvinnan.

"Välkommen"

”Välkommen” hälsar dörrmattan, men inte till alla. Foto: Isa Lundqvist

‒ Idén är alltid att använda ett icke-sexistiskt språk. Ord har makt, och därför måste vi tänka på vad vi egentligen säger, förklarar verksamhetsledaren Gladys Alejo.

Välkomna

I Red Adas lokaler inkluderas både män och kvinnor i välkomnandet. Foto: Isa Lundqvist

Användandet av ett inkluderande språk är ett sätt att bekämpa det historiska osynlighetsgörandet av kvinnor. Konceptet är enkelt; pratar vi om kvinnor används den feminina formen, om män den maskulina formen, och pratar vi om båda används helt enkelt båda formerna. Sedan starten av Suma Thakhi II, Svalorna Latinamerikas program i Bolivia, använder inte bara Red Adas ungdomar ett icke-sexistiskt språk, utan ungdomar från alla samarbetsorganisationer. Leticia Guarachi Padilla från Albor berättar:

‒ Organisationerna i programmet påverkar varandra. Red Ada har till exempel gjort att vi säger compañeróas (kamrater). Från början brukar folk fråga varför vi säger så, och då kan vi svara att vi inkluderar kvinnan i språket och ger tillbaka lite av makten.

Ungdomarna på Red Ada

För ungdomarna på Red Ada har det icke-sexistiska språkbruket blivit en vana. Foto: Isa Lundqvist

Ett inkluderande språk är ett stort steg mot jämlikhet, men spanskans uppbyggnad har större problem att tackla innan alla människor kan representeras i språket. CDC:s Mateo Rodrigo Solares upplyser:

‒ På senare tid har vissa börjat använda slutvokalen e som en neutral lösning. Istället för att säga él es alto (han är lång) eller ella es alta (hon är lång) skulle det då bli elle es alte (hen är lång). Det är ett sätt att inte fängsla sig till det feminina och maskulina.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Nicaragua: Ungdomar för kunskap vidare

Ungdomarna Christian Daniel Urbina Hernández och Grechell Prados, 18 år, har varit en del av Svalorna LA:s program för att förebygga barnsexhandel sedan 2014. Nu vill de föra sin kunskap vidare. På eget initiativ, med stöd av vår samarbetsorganisation Mary Barreda, har ungdomarna planerat in informativa aktiviteter för skolungdomar. Den här dagen hålls aktiviteten på II Colegio Bautista i León.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 2

På skolgården är det full fart. Huvudattraktionen idag är den nyinköpta studsmattan. Foto: Mikaela Engwall

Varje aktivitet har ett tema kopplat till förebyggandet av barnsexhandel. Målet med dagens aktivitet är att ungdomarna delar med sig av sin kunskap kring farorna med sociala medier för att fler barn och ungdomar ska veta hur sociala medier används på ett säkert sätt.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 14

På bilden syns Grechell som leder aktiviteten medan Christian skriver ner skolbarnens egna refklektioner. Foto: Mikaela Engwall

– Vilka här använder sociala medier och hur använder ni dem? frågar Grechell barnen.

Näst intill alla räcker ivrigt upp handen. En och en får de komma fram och berätta. Facebook, Whatsapp, Twitter, Snapchat och Instagram är de kanaler som de flesta känner till och använder. Användningsområdena är främst att chatta med kompisar och skicka bilder och musik.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 15

Att få gå upp på scenen är spännande och flera av barnen är ivriga att få komma fram och svara på frågor i mikrofonen. Foto: Mikaela Engwall

– Visst är det roligt att hålla kontakten med sina kompisar och sin familj… men vet ni några risker med att använda sociala medier?

Det blir tyst i rummet och barnen tittar på varandra. Christian tar till orda och berättar att det finns en risk att barn och ungdomar blir lurade på sociala medier och kan hamna i situationer där de på olika sätt blir utnyttjade och utsatta för övergrepp. Medan barnen fortsätter att reflektera kring riskerna skriver Christian ner barnens tankar på en tankekarta.

– Det är även viktigt att vara försiktig med bilder som vi lägger upp då de kan spridas snabbt och användas i felaktiga syften. Ett sätt som vi som barn och ungdomar kan skydda oss från att bli utnyttjade är att vara uppmärksamma på farorna och prata med våra föräldrar om vad vi gör på sociala medier, fortsätter Grechell.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 5

Skolbarnen har mycket spring i benen och genom att blanda lek med allvar hoppas Grechell kunna nå ut med informationen utifrån barnens eget perspektiv. Foto: Mikaela Engwall

Att barn och ungdomar själva är med och för vidare information är superviktigt för att nå ut till fler och att långsiktigt förebygga barnsexhandel. Vi kallar det för ”efecto multiplicador” eller multiplikationseffekten.

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua

Nicaragua: På mötena skymtar ljuset

Fastän klockan precis har passerat nio, som är den bestämda tiden för dagens möte mellan vår samarbetsorganisation Apeadeco och Telicas kommunala institutioner, har endast Pio Agostino Juárez från utbildningsministeriet anlänt. Vi slår oss ned i Apeadecos allt-i-allo sal där möten såväl som danssessioner hålls på nästan daglig basis. Så småningom anländer de flesta av dagens inbjudna en efter en. På plats finns representanter från utbildningsministeriet, hälsoministeriet, polisen och radion.

N 010417 Privat bild pa den aktiva Telica-vulkanen - SB

Bild på den aktiva Telica-vulkanen. Bilder har ingenting med artikeln att göra. Foto: Sandra Broborn

Apeadeco är den enda av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Nicaragua som samarbetar med alla institutioner på en kommunal nivå, vilket erbjuder lovande möjligheter för ett hållbart utvecklingssamarbete. Det blir dessutom ett konkret samtalsrum för att lyfta problem såväl som förslag på åtgärder i samhället.

– De tidiga tonårsgraviditeterna här i Telica och även feminicidios* är ett stort problem. Våldet är en allmän hälsofråga och ett krig mellan könen. Vi måste fortsatta att arbeta på ett hållbart sätt, öppnar Norvin Campos, verksamhetsledare på Apeadeco till övriga i sällskapet.

N 290317 Mote pa Apeadeco med halsoministeriet, utbildningsministeriet, radion och polisen - SB

Norvin Campos (i rött), Mario Navarete och Luis Mendozas (hälsoministeriet), Dionisio Caballero (radion), Pio Agostino Juàrez (utbildningsministeriet) och Evangelina Quintero (polisen). Foto: Sandra Broborn

Att arbeta hållbart innebär t.ex. att Apeadeco som vanligtvis gör skolbesök för att diskutera och utmana traditionella värderingar kopplat till den rådande macho-kulturen, sammanför sina skolbesök så att flera aktiviteter blir till en integral aktivitet. Om syftet är att diskutera sexuella och reproduktiva rättigheter, är det en tematik som hälsoministeriet och Apeadeco kan diskutera tillsammans. Men det innebär också att gå till botten med ”problemet” och inte bara döva de symptom som uppstår som en effekt av problemet.

– Även om vi har tagit bort möjligheten att köpa snabbmat och läsk i skolorna så kommer ungdomarna med coca-cola i väskan. Vi måste prata med föräldrarna om matsäkerhet och upplysa dem om att det inte är rätt väg att gå, säger Luis Mendosaz från hälsoministeriet.

Sandra Broborn, Infopraktikant, Nicaragua

* Feminicidio är ett spanskt ord som används i Latinamerika för att beskriva när kvinnor mördas just för att de är kvinnor, genusbaserade mord.

Bolivia: ”Alla är vi lika inför lagen”

IMG_7586

Utanför CDC:s kontor. Foto: Isa Lundqvist

Den som skall in till CDC:s kontor måste först passera den sal där organisationens brigadistas (aktivister) kompetensutvecklas. I salen syns tydligt en affisch med slagordet ”Alla är vi lika inför lagen” som refererar till de mänskliga rättigheter alla människor har oavsett olika könsidentitet.

B170308 EV Här kompetensutvecklas CDCs aktivister #2

Här håller CDC sina kompetensutbildningar. Foto: Eva Vargas

CDC står för Capacitación y derechos Ciudadanos, som på svenska betyder: kompetensutveckling och medborgerliga rättigheter. Organisationen har funnits i landet i 24 år med syftet att försvara mänskliga rättigheter.

– ”Det intressanta med vår organisation är att vi är de enda i landet som arbetar med HBTQ-frågor utan att för den sakens skull drivas av bara HBTQ-personer” säger Martin Vidaurre Vaca, representant för CDC, en av samarbetsorganisationerna i Svalorna LA:s program Suma Thakhi II.

IMG_8009

Martin Vidaurre Vaca, representant för CDC. Foto: Isa Lundqvist

Organisationen startades på basis av volontärer från universiteten med juridik som huvudämne. Från början var volontärernas fokus att jobba för 1) kvinnor som utsatts för våld och 2) med människor i fängelser.

– 2003 började vi också arbeta med temat HBTQ eftersom vi identifierat denna målgrupp som en av de mest utsatta i vårt land. Det är på så vis vårt viktigaste arbete startar, nämligen ”lika inför lagen-arbetet”, förklarar Martin.

IMG_8018

CDC personalen har några minuter i solen innan nästa möte. Foto: Isa Lundqvist

Martin berättar att de alltid försöker arbeta innovativt med temat och inte använda sig av gamla metoder. Exempel på deras egna metoder är vittnesmålgrupper som innebär att ledare från HBTQ-grupper möter olika arbetsgrupper i samhället, till exempel poliser, för att kunna berätta på vilket sätt de är sårbara. Deltagarna driver samtalen själva och CDC finns som moderatorer om det behövs. Denna metod innebär att olika instanser i samhället får höra verkliga exempel på diskriminering mot HBTQ-personer och på så vis kanske det påverkar den politiska uppfattningen kring temat.

– Vår politiska påverkan är vårt viktigaste arbete. Vi försöker konstant arbeta med metoder som utmanar gamla och konservativa lagstiftningar och politiska åsikter säger Martin som avslut på vår intervju.

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia.

Peru: Ekologiskt samarbete och jordbruk

En bit utanför staden Arequipa, 3000 m över havet och nära vulkanen Misti, finner vi området Chiguata. Det är ett litet jordbrukarsamhälle, högt beläget bland bergen, och Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller har flera olika projekt i området. De har varit verksamma här sedan 1997, och har en lagerlokal med tillhörande odlingsmark, som sköts av lokala producenter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 1 - TB

Del av marken i Chiguata som El Taller står för. Foto: Timmy Burchard

Det odlas olika ekologiska grönsaker och örter, och mycket av det som odlas här säljs på den ekologiska marknaden som El Taller har hand om, Verde Thani, som vi skrivit om tidigare. Fokuset med arbetet i Chiguata ligger vid närproducerad och ekologisk odling utan kemikaliska bekämpningsmedel eller liknande, med målet att uppnå diversifiering av ekologiska produkter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 5 - TB

Grönsaker tvättas av från jord inför försäljningen på marknaden Verde Thani. Foto: Timmy Burchard

El Taller har precis även startat upp ett nytt projekt i Chiguata, som går ut på att ”förbättra produktiviteten av ekologisk oregano, genom användandet av teknologi tillämpad av mindre ekologiska producenter i Chiguata”. Detta har blivit möjligt genom att två lokala jordbruksorganisationer var med i en slags tävling, där jordbruksministeriet i Peru valde ut olika sådana organisationer som ska få bidrag för att utöka och förbättra sin verksamhet. De vann dessa bidrag, och El Taller är med och sköter kommunikationen, det administrativa. Men det är inte enbart dessa två små jordbruksorganisationer som omfattas av bidragen, utan det är öppet för de flesta i området:

– Nu handlar det om att göra det här projektet officiellt, att få ut informationen till resten av jordbrukarna i området. De som vill och är lämpade för det får vara med, men då måste de också vara medvetna om projektet och att pengarna finns, säger Norma Sotta, projektledare från El Taller.

Av den anledningen så hölls det ett öppet bymöte, där inbjudningar hade gått ut till alla lokala odlarorganisationer.

P 170331 El Taller i Chiguata, 2 - TB

Öppet informationsmöte för jordbrukarna i området. Foto: Timmy Burchard

Projektet presenterades, och det fanns ett stort intresse hos deltagarna att få ta del av projektet:

– De visar på stort intresse att få medverka, men El Taller sköter bara det administrativa; det egentliga arbetet ligger hos producenterna själva, det är deras ansvar att förvalta den här möjligheten de har fått, säger Norma Sotta.

P 170331 El Taller i Chiguata, 3 - TB

Deltagarna på mötet, redo att sätta igång projektet. Foto: Timmy Burchard

El Tallers arbete i Chiguata är ett bra exempel på landsbygdsutveckling, och kommer således utgöra en utmärkt samarbetspartner till Svalorna Latinamerika och vårt program i Peru.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Nya projekt, nya möjligheter

DSC_0543[1]

Skylten som pryder ingången till byn Torata.

 Vår samarbetsorganisation Ceder utför många olika typer av projekt runt om i de södra delarna i Peru. Som programpraktikant fick jag chansen att åka till ett av de nystartade projekten i byn Torata i Moquegua.

Torata ligger ca fyra timmar sydöst om Arequipa, i ett bergsområde nära den kända stenformationen Cerro Baúl. Här växer avokado och fikon, men det finns också många som ägnar sig åt uppfödning av ”Cuy”, det spanska ordet för marsvin.

DSC_0581[1]

Det nya kontoret håller på att möbleras och installeras, för att sen tjäna som högkvarter för det nya projektet.

 Vi kommer fram till Moquegua sent på eftermiddagen, och solen ligger lågt när vi träder in på det nyöppnade kontoret. Vi har tagit med oss en byrålåda från Arequipa, som skall användas här på kontoret framöver. På kontoret denna eftermiddag befinner sig programkoordinatorn Samuel Rojas Flores och den lokala antropologen och medarbetaren Cecilia Apaza Cari. Resten av eftermiddagen spenderas med att köpa in nya kontorsartiklar och en ny skylt som skall pryda porten för kontoret.

Nästkommande dag får vi chansen att tala med Ricardo Corne Torbisco, ordförande för det lokala marsvinsuppfödarförbundet. Han visar upp sin farm, som redan håller en hög kvalité.

– Jag har arbetat med detta i tio år. Det började med att vi bara hade dem på golvet, men det har långsamt utvecklats till det vi ser är idag, berättar Ricardo.

DSC_0550[1]

Ricardo Corne Torbisco – Ordförande för Marsvinsuppfödarnas förbund.

 – Min förväntning på detta nya program är att vi kommer få bättre kunskap och kapacitet, men också att vi kommer få besök av t.ex. veterinärer. Workshops gällande bättre tekniker, gällande balanserad föda till exempel bättre föda. Vi behöver också ha ett större fokus på säkerhet. Nästan alla medlemmar i föreningen har någon gång blivit bestulna på sina ägodelar, fortsätter han.

DSC_0545[1]

Uppfödningen håller redan en god kvalité, och har utvecklats mycket. Ännu finns det dock behov för mer kunskap och säkerhet, menar Ricardo Corne Torbisco.

 Framåt eftermiddagen får vi också tillfället att prata med en familj som arbetar som uppfödare av marsvin. De familjemedlemmar som jag får chansen att prata med är modern Teresa Santos Gutierrez, fadern Gerardo Arana Quispe samt en av sönerna, Alexander Arana Santos.

DSC_0553[1]

Far och son, Gerardo Arana Quispe och Alexander Arana Santos. Teresa Santos Gutierrez föredrog att inte vara med på bild.

 – Regnet har verkligen påverkat oss här, det har verkligen varit en katastrof!, förklarar Teresa.
– Taken är inte bra nog, och vi måste köpa nya – och det är dyrt, fyller Gerardo in.
–  Vår förväntning på detta nya projekt är att det ska hjälpa vår verksamhet att växa för att öka våra inkomster, säger Teresa.
-Vi hoppas också få tillgång till veterinärer, som kan lära oss mer om t.ex. behoven och anatomin hos marsvinen – så att vi kan bli bättre på det vi gör, tillägger hon.

Det var mycket intressant att få ta del av utförandet av våran samarbetsorganisations andra program – en erfarenhet jag bär med mig i mitt fortsatta arbete.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Bolivia: Ett verk som ger hemläxa

“Latinamerika måste födas på nytt!” Det var ett av budskapen när Albor, en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Bolivia, spelade teatern “Las venas abiertas de América Latina”, eller “Latinamerikas öppna ådror.”

Publiken var förväntansfull i La Casa de La Cultura, La Paz. Foto: Isa Lundqvist.

Publiken var förväntansfull i La Casa de La Cultura, La Paz. Foto: Isa Lundqvist.

I en perfekt blandning av humor och blodigt allvar följer vi med på en resa genom århundraden. Vi får se hur Christofer Columbus “upptäcker” Amerika, hur urfolken koloniseras, hur traditionen av diktatorer utvecklas i olika länder, och hur västländer genom historiens gång fortsätter att utnyttja resurser och människor i kapitalismens namn.

Ungdomar från Suma Thakhi II gav hjärta och själ på scenen. Foto: Isa Lundqvist.

Från prekolonial tid till modern tid gav ungdomar från Suma Thakhi II allt. Foto: Isa Lundqvist.

Syftet med verket, som är baserat på Eduardo Galeanos bok med samma namn, är att granska dessa mörka scener ur Latinamerikas historia och deras samband till den politiska och ekonomiska situationen idag. Rosa Maria Orosco, en av Albors skådespelare, förklarar:

‒ Vi upprepar inte våra misstag så länge vi minns dem, och det är verket för mig. Scenerna visar vår historia och de misstag som våra förfäder begick, för att vi inte ska göra om dem. Jag känner mig mycket stolt, för jag vet att det här verket ger hemläxa till alla som ser det att tänka och reflektera.

IMG_8032

Engelsmännen kommer till Bolivia för att kopiera och sälja tyger. Foto: Isa Lundqvist.

Den moderna kapitalismen utforskades med de tragikkomiska handelsmännen från England. Foto: Isa Lundqvist.

Genom massproducering utkonkureras sedan de lokala producenterna. Foto: Isa Lundqvist.

I år är det 10 år sedan Albor för första gången satte upp Las venas abiertas de América Latina. För vissa besökare var det första visningen, för andra den femte eller sjätte. Det är inte så konstigt med tanke på att teatern snart kommer att ha uppnått 1000 uppvisningar. Willy Flores, ledare för Albor, avrundar  evenemanget med att säga:

‒ Folk frågar varför vi fortfarande spelar den här teatern, och om vi inte blir uttråkade. Ibland frågar de också om vi inte är lite galna, men det är inte en fråga om galenskap utan om samvete, idéer och känslor. Även idag är det här verket relevant, för idag öppnar sig Latinamerikas ådror på nytt. Det är vår motivering för att fortsätta visa upp det.

Foto: Isa Lundqvist

Verket väckte starka känslor både på scenen och i publiken. Foto: Isa Lundqvist.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Nicaragua: Alla ska med!

Eller ”leave no one behind”, som FN:s f.d generalsekreterare Ban Ki-moon uttryckte det vid antagandet av agendan. Det citatet är ledord för de globala målen för en hållbar utveckling och visar att alla är inkluderade. Med den nya agendan lovar världens ledare att ingen människa ska hamna på efterkälken i den hållbara utvecklingen. Alla ska med. För att nå de globala målen för en hållbar utveckling krävs att alla hjälper till.

Fem tillfällen om året träffas Mary Barredas kvinnonätverk för att diskutera teman relaterade till att förebygga våld, barnsexhandel och hjälpa kvinnor i en situation av prostitution. Fredagen den 24 mars var temat FN:s Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling.

IMG_0641

I en konferenslokal i centrala León har cirka 40 kvinnor från 6 olika territorier i Leóns närområden samlats. Foto: Mikaela Engwall

Syftet med eftermiddagen är att skapa ett utrymme för kvinnonätverket att lära känna de globala målen för en hållbar utveckling och reflektera kring målens betydelse. När alla är på plats blir de tilldelade färgpennor och ett papper med instruktionen om att teckna hur deras drömsamhälle ser ut.

IMG_0644

Para mejorar el mundo! – För att förbättra världen! Alla som kom till träffen fick tillfälle att använda kreativiteten och teckna hur deras drömsamhälle ser ut. Foto: Mikaela Engwall

Vid nästa övning bildades tre grupper som var för sig definierade vad ”mål”, ”hållbarhet” och ”utveckling” innebär för dem.

Vad är hållbar utveckling för dig?

Objetivo, Desarollo, Sostenible – Mål, utveckling, hållbarhet. Övningen gick ut på att gemensamt reflektera kring begreppen. Foto: Mikaela Engwall

– När jag hör ordet ”hållbarhet” får det mig att tänka på ”ansvar”. För att skapa en hållbar livssituation är det viktigt att ta ansvar för sig själv, sin familj och det samhället vi bor i, säger Silvi Reye, en av medlemmarna i Mary Barredas kvinnonätverk.

IMG_0722

Kommunikatören på Mary Barreda, Maryuri Hernández Saldaña, presentar de 17 globala målen för en hållbar utveckling för kvinnonätverket i León. Foto: Mikaela Engwall

– Utifrån den här informationen och dagens reflektion, vilket mål är personligen det viktigaste för dig just nu? Undrar Maryuri Hernández Saldaña nyfiket. 

Mål 6: Rent vatten och sanitet! Jag bor i utkanten av León i ett område där marken har brukats hårt under en längre tid. Alla träden har skördats för kortsiktiga ekonomiska vinningar. Vad händer när det inte längre finns några träd kvar? Jo, det finns ingenting som binder vattnet i marken. Nu är vi i en period av torka och där tillgängligheten till vatten är väldigt begränsad. Det påverkar mig och hela samhället där jag bor negativt och ökar risken för sjukdomar. Vi måste ta ansvar för miljön för att säkra tillgången till vatten. Så jag antar att det även hör ihop med Mål 13: Bekämpa klimatförändringen, säger en av medlemmarna i kvinnonätverket bestämt.

Övningen visade konkret vilken stark koppling målen har till varandra. Målen hänger ihop och alla mål ska med för att uppnå en global hållbar utveckling. På samma sätt kan vi inte utesluta någon från att delta i att skapa en hållbar utveckling, allas bidrag räknas!

För mer information om de globala målen för en hållbar utveckling rekommenderar jag att kika in på hemsidan GLOBALA MÅLEN administrerad av FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua 

Nicaragua: Mary Barreda och Globala Målen

De globala målen för en hållbar utveckling antogs av världens stats- och regeringschefer vid FN:s toppmöte i New York, den 25 september 2015. Nicaragua är en av de 193 länderna som tillsammans enats och skrivit under agendan. Med sina 17 mål och 169 delmål är det den mest ambitiösa agenda för hållbar utveckling som någonsin har antagits. Fram till år 2030 ska den leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling integreras tre dimensioner av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig.

Och för att nå de Globala Målen krävs att alla hjälper till - det gäller dig också!

De globala målen för en hållbar utveckling. Bild: hämtad från Globalamålen.se

Nyligen kickade Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda igång arbetet med de globala målen för en hållbar utveckling, både internt och tillsammans med deltagare i deras program.

– Den här veckan ser vi som ett startskott! För oss är det bland annat ett sätt att stärka Mary Barreda institutionellt genom att analysera och reflektera kring hur vår verksamhet, för att förebygga och ta hand om offer för våld, barnsexhandel och kvinnor i prostitution kan kopplas till de internationella målen för en hållbar utveckling. Det är också ett sätt att lyfta blicken och känna att vi inte är ensamma i våran strävan efter tryggt samhälle för alla. Att förändra strukturer i samhället är en svår och lång process, men det finns en styrka i att tillsammans, på alla nivåer (från individ, samhälle, land, företag till länder) sträva gemensamt mot en hållbar utveckling, säger Mary Barredas president Rosa Maria Espinoza.

bloggis

Hur kan Mary Barredas verksamhet för att förebygga och ta hand om offer för våld, barnsexhandel och kvinnor i prostitution kopplas till de internationella målen för en hållbar utveckling? Foto: Maryuri Hernández Saldaña

Under workshopen gick vi igenom respektive mål och kopplade dem till olika insatser som Mary Barreda i dagsläget gör och har gjort för att bidra till målets uppfyllnad. Det konstaterades att det mål som ligger närmast Mary Barredas verksamhet är Mål 5 Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Här har Mary Barreda över 25 års erfarenhet som en aktiv samhällsaktör för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Just nu arbetar Mary Barreda bland annat med utbildningsprocesser kring sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR), könsrelaterat våld, socioekonomiska rättigheter, maskulinitetsfrågor… för att nämna några teman. Listan kan verkligen göras lång och är väldigt imponerande!

Mål 17 – Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling, är ett även det ett mål som Mary Barreda har många referenspunkter till. I nuläget samarbetar Mary Barreda med regeringen, polisen, transportkooperativ, privatföretag, radio och TV-kanaler, andra civilsamhällsorganisationer samt nationella och internationella allianser.

Cirklar och intergration

Under workshopen analyserade och identifierade Mary Barreda området där deras vision, strategi och metod är förenliga med de globala målen för en hållbar utveckling (se pil). Illustration: Mikaela Engwall

Det konstaterades även att teman där Mary Barreda önskar att stärka sin kapacitet är Mål 2: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk och Mål 13: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

– Den här dagen är ett första steg i Mary Barredas arbete med Agenda 2030 och nya idéer har väckts till liv, vilket känns jättekul! Det har även varit intressant att se hur det vi gör  individuellt och lokalt kan kopplas till den internationella nivån, säger Maryuri
Hernández, kommunikatör på Mary Barreda.

För mer information om de globala målen för en hållbar utveckling rekommenderar jag att kika in på hemsidan GLOBALA MÅLEN administrerad av FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua

Bolivia: Somna på vitt lakan, vakna på ”japanska flaggan”

Det är måndag och jag är på dag 17 i min menscykel när jag läser om myter och tabun som finns kring menstruation här i Bolivia. Red Adas ska under terminen hålla diskussioner om temat med sina ungdomar i programmet Suma Thakhi II.

20170317_095935

Olika mensartiklar samt värktabletter. Foto: Eva Vargas

Kvinnorna på Red Ada berättar om de myter och tabun som finns i Bolivia. En vanlig myt är att en kvinna som har sin mens inte skall tvätta sig eller vara i kontakt med vatten eftersom blodet då kan koagulera, alltså stelna, och kvinnan i värsta fall dö. En annan myt är att mensblodet är giftigt, på så vis ses mensen som ett sjukdomstillstånd som förstärker diskrimineringen av flickor och kvinnor.

blogg

Ungdomar på Red Ada har fredagsmöte. Bilden är inte kopplad till artikeln. Foto: Eva Vargas

Varför är det viktigt att prata om kvinnors menstruation och myter kring det? Svaret är enkelt. Otaliga flickors och kvinnors liv påverkas av falsk information kring deras menstruation och uppfattningen att det är något smutsigt och äckligt.

– Vi har hört flickor berätta att de grät och hatade sin kropp när de fick sin första mens. Säger Arasely Aranda, som jobbar på Red Ada.

Skammen över mensen är stor, många håller det mycket hemligt, vissa till den grad att det avstår från vardagliga aktiviteter så som utbildningar och arbete.

– Det finns en sådan skräck för mensfläcken eftersom mensen uppfattas som så ohygieniskt av det patriarkala samhället, berättar Gladys Alejo, verksamhetsledare för Red Ada.

B 170308 Strejk på internationella kvinnodagen 25 - IL

Kvinnor strejkar under internationella kvinnodagen 8 mars. Foto: Isa Lundqvist

Menstruation är helt naturligt för en kvinna och det behöver bli lika naturligt för samhället hon lever i. Tabun kring mens är inte unikt för Bolivia, även svenska tjejer gömmer sin tampong när de ska till toaletten och byta den så ingen ska veta. Red Ada arbetar för att förändra den patriarkala synen på mens till en rättvis syn där den får vara naturlig, något att vara stolt över.

Eva Vargas, programpraktikant

Peru: ”Lägg dig inte i mina barn!”

Svalorna Latinamerika arbetar för allas lika rättigheter, och målgrupperna består huvudsakligen av barn, unga vuxna, samt kvinnor. Genom våra samarbetsorganisationer genomförs det en hel del aktiviteter, och vi ser tydligt hur det rör sig framåt, att fler och fler blir medvetna om sina rättigheter och börjar utöva dem.

Ett tecken på en mer övergripande utveckling i den riktning Svalorna LA arbetar för, är den nya nationella läroplanen som gäller fr.o.m. 2017 i Peru, där större fokus än tidigare läggs vid ”igualdad de genéro”, alltså jämställdhet. Läroplanen lyfter t ex att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter och möjligheter, att ens kön inte ska påverka hur en blir behandlad. Det finns dock de som motsätter sig och demonstrerar mot dessa ändringar i läroplanen, en rörelse som går under namnet ”Con mis hijos no te metas!”, vilket översätts till ”Lägg dig inte i mina barn!”.

P 170304 Demonstration mot jämställdhet 1 - DS

”Vi alla föds man eller kvinna, ingen föds med ett kön/genus” står det på banderollen. I läroplanen särskiljer de på biologiskt kön och socialt kön, så banderollen håller egentligen med det som står i läroplanen. Foto: Daniel Sahle

 

– Jag frågade två personer varför de är emot dessa ändringar, och fick svaret ”Vi vill inte att våra barn ska lära sig bli homosexuella”, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna Latinamerika i Peru. Hon fortsätter:
– De är felinformerade, det står inte i läroplanen det som de påstår stå i läroplanen. De vill ha lika möjligheter för alla, vilket är precis vad läroplanen också säger. Men de tolkar in så mycket mer, som att skolan nu ska börja lära barn att vara homosexuella.

Läroplanen är ett offentligt dokument som vem som helst kan läsa på internet, och det enda som är kopplat till sexualitet är att det konstateras att alla individer har rätt att leva ut sin sexualitet på ett hälsosamt och ansvarstagande vis, och bli accepterad för det. Det står även att ens sexuella läggning är en komplicerad process av flera olika faktorer, och inte något en kan välja eller lära ut.

Som det går att se i videon så vill de alltså ha lika möjligheter för alla, men säger sig vara mot jämställdhet mellan könen. De pratar om något som de kallar för ”genusideologin”, men det är bara dessa motståndare till läroplansändringarna som använder sig av det här begreppet, och går alltså inte att finna i själva läroplanen.

– Vi på Svalorna Latinamerika arbetar med barn och ungdomar, och det är precis dessa teman som nu är med i läroplanen som vi arbetar för: Jämställdhet mellan könen, samt lika rättigheter, möjligheter, och ansvar, för både kvinnor och män, säger Edith Garzon.

Svalorna Latinamerika välkomnar alltså dessa ändringar, och kommer att fortsätta arbeta för en mer jämställd värld.

Länk till läroplanen: http://www.minedu.gob.pe/curriculo/pdf/curriculo-nacional-2017.pdf

Nicaragua – Skolungdomarna i Telica utmanar macho-ideal

Det är lunchtid och skolungdomarna i Telica har precis haft sin sista lektion för dagen. Svetten lackar och det är varmt i den stora aulan där vi befinner oss. Varmare blir det när vi drar i gång dagens aktivitet med en lära-känna övning som går ut på att alla ska dansa med varsin partner och sedan byta när musiken tystnar.

 

N - 220317 Workshop om maskulinitetsnormer och riskfaktorer för att hamna i barnsexhandel pa Esquibulas-skolan i Telica - SB

”Välkomna! Tema: Olikheter och ojämlikhet mellan kön, relaterat till machismo och barnsexhandel”, står det på skylten. Foto: Sandra Broborn

 

Dagen till ära har Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco tagit med sig det material som utbyttes under vistelsen i Bolivia, där alla samarbetsorganisationer från Peru, Bolivia och Nicaragua var representerade för att utbyta erfarenheter.

Videon ”Super-macho” som gjorts av samarbetsorganisationen Red Ada i Bolivia tar upp och diskuterar macho-ideal i samhället. Ungdomarna sitter fastnaglade framför den lilla laptop-skärmen, eftersom projektorn slutade fungera.

 

N - 220317 Workshop om maskulinitetsnormer och riskfaktorer för att hamna i barnsexhandel pa Esquibulas-skolan i Telica2 - SB

Apeadecos målgrupp sitter och tittar på Red Adas video ”Super-macho” i Esquibulasskolans gemensamma aula. Foto: Sandra Broborn

 

”Män borde inte gråta?” är en av de påståenden som Red Ada ställer i videon när en av deras skådespelare storgråter framför klassikern Titanic. Ungdomarna delas in i grupper och får fritt reflektera över påståendet. I min grupp konstateras det att män såväl som kvinnor har rätt att uttrycka sig, eftersom det båda är människor. Det konstateras också att inte kunna uttrycka sina känslor är en riskfaktor för att bli utsatt för barnsexhandel eftersom utnyttjaren söker efter sårbara människor som är lättare att manipulera.

 

N - 220317 Workshop om maskulinitetsnormer och riskfaktorer för att hamna i barnsexhandel pa Esquibulas-skolan i Telica3 - SB

En av ungdomsgrupperna diskuterar huruvida män borde gråta eller ej. Apeadecos ungdomskommunikatör Karen Rodriguez hjälper till och tar anteckningar. Foto: Ivette, Betancourt, medarbetare på Apeadeco.

 

”Så om jag får för mig att klippa av mig håret, sätta på mig pösiga byxor, gör det mig till mindre kvinna?” Utmanar Ivette Betancourt, medarbetare på Apeadeco.

 

N - 220317 Workshop om maskulinitetsnormer och riskfaktorer för att hamna i barnsexhandel pa Esquibulas-skolan i Telica7 - SB

Ivette Betancourt, medarbetare på Apeadeco, diskuterar könsnormer som en avslutning på dagens aktivitet.

 

”Nej, för hur du klär dig definierar inte dig som person”, avslutar en av ungdomarna.

Sandra Broborn, Infopraktikant Nicaragua

Peru: Klimatförändringarna påverkar kraftigt

Från december till mars varje år är det regnperiod i stora delar av Peru, vilket innebär att det regnar kraftigt under dessa månader, och resten av året regnar det knappt något alls. Normalt sett är detta inte något problem, utan landet och folket är väl förberedda för att det är så det kommer vara, och har anpassat sig till det. De översvämningar runtom i landet som går att läsa i nyheterna är dock inte normalt, utan tillskrivs vara en följd av de klimatförändringar som sker i världen just nu.

Ytterst kraftiga regnfall över områden där det normalt inte regnar har bland annat lett till stora översvämningar, jordskred  som för med sig allt i sin väg, och brist på drickbart vatten. De mest drabbade delarna av landet är områdena vid kusten, även om delar mer inåt landet också fått erfara kraftigare regnfall än normalt. Enligt en rapport som kom 19:e mars 2017 så har över 100 000 människor förlorat sina hem helt och hållet, med över 620 000 som har fått skador på sina hem. 75 personer har omkommit. Över 150 broar har kollapsat helt, och över 2 000 kilometer väg har förstörts. Hundratals kilometer av bevattningskanaler har också förstörts, med följden brist av drickbart vatten i flera delar av landet.

Orsakerna sägs vara klimatförändringarna, mer exakt uppvärmningen av de peruanska haven, vilket har fått namnet ”El Niño Costero”, ”Kustbarnet”. Uppvärmningen medför att vindarna inte rör sig som de brukar, och att regnet således inte faller där det brukar falla.

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

Edith Garzon på Svalorna Latinamerikas kontor i Peru. Foto: Timmy Burchard

– Det är en nödsituation vi befinner oss i nu, både nationell och internationell. Det behövs många åtgärder för att hjälpa de som är i nöd nu, men det behövs även åtgärder för att kunna förhindra att något liknande ska hända i framtiden. I vårt arbete har vi ständigt klimatförändringarna med som ett tema, dels hur vi ska förhindra att något sådant här händer, men även anpassning till de förändringar som sker, säger Edith Garzon, landrepresentant för Svalorna LA i Peru.

Regeringen i Peru har ännu inte deklarerat att det är ett officiellt nationellt nödläge, utan menar att det är under kontroll. Mer än 100 000 poliser hjälper och räddar folk i de värst drabbade områdena, vatten delas ut där det inte finns, och härbärgen har skapats för de som mist sina hem. Nödläge eller inte, så är klimatförändringarna påtagliga i Peru, och åtgärder behöver göras för att kunna förhindra och anpassa sig till dessa förändringar.

Timmy Burchard, Infopraktikant, Peru

Läs mer (på spanska)

Sammanfattande rapport om regnperioden, från ett regeringsorgan: http://www.indeci.gob.pe/emergencias.php

Nyhetsartiklar om orsakerna:
http://larepublica.pe/impresa/sociedad/843803-calentamiento-del-mar-la-causa-de-las-lluvias-huaicos-y-el-bochorno

http://rpp.pe/blog/mongabay/cuales-son-las-causas-de-las-lluvias-e-inundaciones-en-la-costa-del-peru-noticia-1031261

Perus president, Pedro Pablo Kuczynski, uttalar sig:
http://rpp.pe/politica/gobierno/ppk-el-peru-no-se-va-a-declarar-en-emergencia-noticia-1037712

Bolivia: Tillsammans är de starkare

Efter dagar av kyla och regn skiner solen in genom fönstren på Svalorna Latinamerikas kontor i La Paz. Runt ett bord sitter åtta ungdomar och väntar. Det har äntligen blivit dags för årets första möte i Suma Thakhi II:s ungdomsråd, och förväntningarna inför 2017 hänger i luften.

Ungdomsrådet, som startades 2016, är ett av de verktyg som används i Bolivia för att stärka ungdomarnas inflytande i de frågor som rör dem. Foto: Isa Lundqvist.

Ungdomsrådet, som startades 2016, är ett av de verktyg som används i Bolivia för att stärka ungdomarnas inflytande i de frågor som rör dem. Foto: Isa Lundqvist.

‒ Vilka dagar och tider skall vi ses? frågar Michael Gonzales från Albor.

Dagens agenda är inte stor, utan mötet är i första hand till för att bestämma tider, regler och riktlinjer, samt prata kort om hur året kommer att se ut. Dessutom ska de nya medlemmarna presenteras. Rådet består av representanter från Albor, CDC och Red Ada, Svalorna LA:s tre samarbetsorganisationer i programmet Suma Thakhi II, och nytt för i år är att alla medlemmar har suppleanter. Representanterna är alla universitetsstudenter som pusslar med tiden, så suppleanternas uppgift är att överta ansvaret när dessa inte kan medverka på ett möte. Totalt är det tolv ungdomar från La Paz och El Alto som har röstats fram för att föra sina organisationers talan – sex killar och sex tjejer.

Demokratin var i full gång när Red Adas ungdomsgrupper röstade fram sina två representanter samt suppleanter. Foto: Isa Lundqvist.

Demokratin var i full gång när Red Adas ungdomsgrupper röstade fram sina två representanter samt suppleanter. Foto: Isa Lundqvist.

En viktig del av arbetet har varit att stärka de olika organisationerna och deras ungdomar genom att planera och genomföra gemensamma aktiviteter. Under 2016 hölls med hjälp av rådet bland annat marscher för HBTQ-rättigheter, en mässa och en retreat där organisationernas ungdomar kunde utbyta erfarenheter. Till nästa möte ska representanterna ta med förslag på en aktivitet som deras organisation önskar att ungdomsrådet och de andra organisationerna ska stötta den här gången. Dessutom kommer rådet ha fullt upp med att planera något storslaget inför slutförandet av Suma Thakhi II senare i år. María Luz Gonzales från Red Ada sammanfattar:

‒ Det finns många saker vi kan göra. Vi får se hur det här sista året blir!

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Nicaragua: Varför sätter vi ned foten den 8:e mars?

– Vi sätter ned foten för alla som fallit offer för feminicidios*, vars röster blev våldsamt tystade. Vi sätter ned foten för machismo-kulturen*. Vi sätter ned foten för att värdesätta det osynliga arbete som vi gör, för de som försvunnit i människohandel och de som hamnat i barnsexhandel och prostitution. Vi sätter ned foten mot våld och för våra rättigheter. Så lyder slagorden på de flyers som vår samarbetsorganisation Mary Barreda delar ut till allmänheten i León på den Internationella kvinnodagen.

N - 080317 Internationella kvinnodagen med Mary Barreda i Leon9 - SB

Varför sätter vi ned foten den här åttonde mars? Informationsbladet som Mary Barreda delade ut på Internationella kvinnodagen. Foto: Sandra Broborn

Den här dagen är alla i verksamheten svartklädda. Den svarta färgen symboliserar mörker, lidande och död. Utanför bussterminalen där ett av Mary Barredas kontor ligger strömmar kluster av människor, taxibilar, bussar och cykeltaxis som vanligt men med en liten skillnad. Var femte minut ställer sig Mary Barredas arbetsgrupp och blockerar vägen med en stor banderoll med samma innebörd.

– Vi sätter ned foten för oss själva. Vi stoppar trafiken för att allmänheten ska stanna upp och lyssna på oss, säger Aleida Gonzales som arbetar på Mary Barreda.

N - 080317 Internationella kvinnodagen med Mary Barreda i Leon15 - SB

Aleida Gonzales, arbetare på Mary Barreda står och håller tal för allmänheten utanför bussterminalen i Leòn. Foto: Sandra Broborn

Att sätta ned foten, det slagord som Mary Barreda använder är en del av en internationell kampanj som 40 länder genomför för att uppmärksamma kvinnors orättvisa villkor i världen.

N - 080317 Internationella kvinnodagen med Mary Barreda i Leon6 - SB

Maryuri Hernàndez Saldaña, social kommunikatör på Mary Barreda, pratar med allmänheten om varför Internationella kvinnodagen finns. Foto: Sandra Broborn

På Mary Barredas huvudkontor fortsätter minnesdagen. Socialkommunikatören Maryuri Hernández Saldaña står i entrén och berättar i mikrofon att vi firar den Internationella kvinnodagen – som en effekt av att 146 kvinnor omkom under svåra arbetsförhållanden på en textilfabrik i New York år 1911.

N - 080317 Internationella kvinnodagen med Mary Barreda i Leon7 - SB

Verksamhetsledare Carmen Flores (till höger) berättar om de viktiga kvinnliga personligheterna i bakgrunden med en förbipasserande ”leonés” (invånare i León). Foto: Sandra Broborn

Människor passerar och stannar till emellanåt för att titta på det fotomontage av historiska viktiga kvinnliga personligheter som satts upp i entrén till kontoret, samtidigt som vi delar ut informationsblad om varför den här dagen är viktig. ”Gratulerar på dagen!” är den vanligaste responsen från omgivningen, både från män och kvinnor. Trots detta understryker alla på Mary Barreda att det inte är något firande det handlar om.

– Vi använder den här dagen för att samla våra röster och våra fighter, för att reflektera över framgångar som gjorts, för att kräva förändring och fira den tapperhet kvinnor har manifesterat genom historien i vårt land och i världen. Detta för att de som lämnat oss har förlorat sina liv på grund av ett patriarkalt system som genom årtusenden har överskridit, brutit mot och tagit liv av kvinnor bara för att de är kvinnor, fyller Carmen Flores i i mikrofonen, verksamhetsledare på Mary Barreda.

I högtalarna i bakgrunden ljuder refrängen från Axels ”Celebra la Vida” – Fira livet, som får avsluta dagen. Oavsett kön har vi alla rätt att fira vår egen existens på den här jorden.

* Termen feminicido används för att beskriva det faktum att kvinnor dödas av män för att de är kvinnor. Termen introducerades i Latinamerika av den mexikanska antropologen Marcela Lagarde som likställer feminicidos med straffrihet, att staten inte tar ansvar för sin befolkning och att fenomenet således blivit normaliserat.

* Machismo är en omdiskuterad term och är särskilt karaktäriserande för Latinamerika, där mannen anses som överordnad kvinnan och har vissa rättigheter som hen saknar.

Sandra Broborn, infopraktikant i Nicaragua

Nicaragua: Trots lagen – våld mot barn är fortfarande vanligt

Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till en trygg uppväxt, utan våld hemma eller i skolan.

I samband med aktiviteten om barns självkänsla anordnade Svalorna Latinamerika tillsammans med Mary Barreda en workshop med mammorna på bussterminalen i León. Med min kollega Liliana Novoa i ledningen fördes en dialog kring barnuppfostran med hänsyn till lagen mot fysisk och psykisk bestraffning av barn som infördes i Nicaragua 2014.

Inledningsvis frågar Lillian gruppen av mammor ”vilka här blev slagna som barn?” och nästan alla nickar instämmande och tittar förstående på varandra. Därefter följde en diskussion kring hur de själva kände som barn när de blev slagna. Känslor som ilska, rädsla, sorg och skam nämndes. Följdfrågan var ” vilka här slår sina barn idag?”. Kvinnorna delade med sig av sina erfarenheter och pratade om varför det förekommit att de slagit sina barn, trots negativa erfarenheter från deras egen barndom.

 

N 20170304 workshop med kvinnornätverket av Mikaela E

På bilden syns kvinnonätverket på bussterminalen i Léon. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle. Foto: Mikaela Engwall

 

– Om vi ser till den specifika kontexten på terminalen har vi lokaliserat ett antal olika orsaker till varför det förekommer att föräldrar slår sina barn just här, berättar Liliana för mig och tar upp tre faktorer.

1. Stressen: Försäljerskorna på marknaden i anslutning till bussterminalen är ofta själva i sina stånd och har i många fall fler än ett barn med sig när de säljer sina varor. Försäljerskorna vittnar om den hårda konkurrensen för att få sina varor sålda. Det finns en stor frustration som grundar sig i en ekonomisk stress där kvällsmaten är beroende av de inkomster som görs under dagen. Stressen och den höga ljudnivån minskar förutsättningarna för att kunna sätta sig ner och ha en konstruktiv dialog med barnen.

2. Deras egen uppfostran: Många av försäljerskorna som säljer på marknaden har själva blivit slagna som barn. På grund av olika orsaker som exempelvis bristande information och stress reproduceras deras föräldrars våldsamma mönster.

3. Normer kring uppfostran: Försäljerskorna vittnar om att de känner sig dömda av människor runt om kring dem när de inte slår sina barn. De får då utstå en social press där en vanlig kommentar är ”om du inte slår ditt barn kommer hen aldrig bli uppfostrad”.

 

Frukt marknaden

Det är en hård konkurrens bland försäljarna för att få sina varor sålda. Foto: Mikaela Engwall

 

– Det ligger i vårt arbetssätt att aldrig skuldbelägga någon vi pratar med. För att bryta den negativa våldstrenden måste vi tillsammans reflektera kring barnuppfostran och hjälpa varandra att hitta nya sätt att uppfostra på. Genom en konstruktiv dialog där alla parter vågar vara öppna och ärliga kan Svalorna LA:s program tillsammans med Mary Barreda ge både ett kollektivt och ett individuellt anpassat stöd för att bryta våldskedjan på bussterminalen i León en gång för alla, säger Liliana allvarligt.

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua

Nicaragua: Självkänsla och barns rätt att inte bli slagna

Under fredagen anordnade Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Mary Barreda en dagsaktivitet för barnen på bussterminalen i León. Målet med aktiviteten var att reflektera kring självkänsla. Cirka 20 barn deltog och fick varsitt stort pappersark med frågor och en spegel. I spegeln ritade de en bild av sig själva och svarade sedan på frågor om hur de ser på sig själva, hur deras familj ser på dem och hur de vill bli behandlade av sin familj. Övningen gjordes individuellt och barnen jobbade koncentrerat under tystnad.

– Hur skriver jag att jag inte vill bli slagen av min familj? Frågar en 6-årig flicka mig. Det sticker till i mitt hjärta medan jag skriver ner ”que no me pegen” på en lapp så att hon kan se hur det stavas. Lika oberört som hon frågat lägger hon huvudet koncentrerat på sned och skriver av meningen på sitt ark.

Bild 1

Det blev en hel del lek och kreativitet under dagen! Men också diskussioner om självkänsla barns rättigheter. Foto: Mikaela Engwall

När barnen är klara med sin uppgift samlas vi för att prata om övningen och diskutera vad självkänsla är. Min kollega Liliana Novoa leder övningen och barnen får räcka upp handen för att dela med sig av hur de känner. På frågan om någon ofta blir slagen av deras föräldrar räcker nära hälften av barnen upp handen. Liliana frågar vidare hur de känner när de blir slagna och en pojke berättar att han brukar bli ledsen och tystnar.

Innan barnen bjuds på nybakade empanadas och apelsinjuice avslutar Liliana med att allvarligt berätta för barnen att deras föräldrar enligt Nicaraguas lag inte får slå dem och att de enligt FN:s barnkonvention har rätt att inte bli slagna. Hon berättar också att hon kommer att prata med mammorna och papporna om det så att det vet att de inte får slå. Barnen ser inte helt övertygade ut men skiner upp när vår serveringsansvariga ropar att mellisen är serverad.

Bild 2

En välförtjänt mellis fick avsluta dagens aktivitet. Foto: Mikaela Engwall

Våld som en del av barnuppfostran är, trots att det är olagligt i juridisk mening, fortfarande mycket vanligt i Nicaragua. Det skadar barns självkänsla och leder ofta till mer våld. Tillsammans med Mary Barreda verkar Svalorna Latinamerika för att motverka våld genom att föra en dialog kring exempelvis barnuppfostran och barns rättigheter med barn och deras familjer.

Mikaela Enwall, programpraktikant, Nicaragua

Peru: Matmässa för den morgonpigge

Det är tidig lördagsmorgon, och morgondiset hänger fortfarande kvar i luften när de lokala matproducenterna slår upp sina bås i Parque el Maestro i Arequipa.

Varje lördagsmorgon håller lokala matproducenter från närområdet, tillsammans med vår samarbetsorganisation El Taller, en matmässa. Här visas lokalt odlade ekologiska frukter och grönsaker upp för att väcka intresse för närodlad mat – men också för att hjälpa bönder att sälja sina produkter och på så sätt öka sina inkomster.

Norma Sotta från El Taller berättar mer:
– Det här har vi gjort sedan fyra år tillbaka, i ett annat distrikt. Vi kopierade idén hit eftersom det gick så bra. Nu har även efterfrågan och kunskapen växt häromkring, sakta men säkert.

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan.

Långsamt börjar mer folk att komma ut till parken och samlas kring de olika båsen. Norma visar oss båsen, och berättar lite om de olika produkterna. Här kan man hitta alla de saker som växer i närheten, alla möjliga grönsaker och jordbruksprodukter från närområdet. Det finns till exempel ost, nötter och honung, men även avokado, vilket området är känt för.

– Alla produkter här beror på säsongen, så man hittar inte alltid samma saker här varje lördag.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Vi fick också chansen att prata med de producenter som deltar i detta samarbete med El Taller. En av dem är Kimberli Mamani Icanaluire.

– De här matmässorna har definitivt haft en positiv inverkan. Det började smått och det kom inte så mycket folk, men på senare tid har publiken växt. Folk har mer kunskap vad gäller ekologisk odling nu, dessutom har det här forumet hjälpt oss att få inkomster som vi tidigare inte hade, berättar hon.

Kimberli Mamani Icanaluire - En av de produenter som deltar i Matmässorna

Kimberli Mamani Icanaluire, en av de matproducenter som deltar, delar med sig av sina tankar gällande matmässan.

Som praktikant var det väldigt intressant att få ta del av denna tillställning, som visar vilka olika typer av aktiviteter våra samarbetsorganisationer utför för att förbättra närområdet.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Bolivia: Våra ungdomar lär oss

B170217 ungdomsmöte

Red Adas ungdomsgrupper har sitt första möte för året. Foto: Eva Vargas

Under loppet av någon timme har Red Adas kontor fyllts av ungdomar. De hälsar, skojar, skrattar, de möblerar om i stora salen och börjar en efter en att sätta sig runt bordet. Årets första ungdomsmöte ska snart starta.

Gladys Alejo, Red Adas verksamhetsledare, säger att deras ungdomsgrupper börjar med stöd från handledare och med tiden blir de mer och mer självgående. Många av ungdomarna blir sedan själva handledare till de nya grupperna som ansluts till organisationen.

– Målet är att ungdomarna ska våga ta plats i samhället. Det finns en stark vuxencentrism i landet som misstror ungdomars åsikter och engagemang. Här på Red Ada ser vi att våra ungdomar ibland lär oss.

B170217 Ungdomsmöte 2

Ungdomarna diskuterar hur omröstning av representanter skall gå till. Foto: Eva Vargas

Varje fredagseftermiddag har ungdomsgrupperna på Red Ada möjlighet att mötas och koordinera framtida aktiviteter och få olika sorters kompetensutveckling inom teman som organisation och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Under detta möte ska ungdomarna bland annat diskutera hur de ska välja nya representanter till programmet Suma Thakhi II:s övergripande ungdomsråd, där även ungdomar från Svalorna Latinamerikas två andra samarbetsorganisationer ingår.

– Jag tycker att vi ska rösta om nya representanter.

– Jag tycker att det är viktigt att vi skickat ut information om omval till alla grupper så att så många som möjligt kan rösta.

– Ska vi rösta fram per grupp eller individuellt?

Ungdomarna diskuterar och kommer till slut fram till att de ska ha en omröstning om en vecka efter att ha skickat ut en kallelse om det till alla ungdomsgrupper i Red Ada. De ska välja representanter som ska delta i ungdomsrådet på internationella kvinnodagen den 8:e mars.

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Peru: Ny samarbetsorganisation, El Taller!

Den andra fasen av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR har tagit slut, och planeringen av den tredje fasen är i full gång. Samarbetsorganisationen Ceder kommer att fortsätta inom programmet, och vi har nu en ny medlem i familjen: organisationen El Taller!

El Taller är en icke vinstdrivande organisation som har uppemot 30 års erfarenhet av att arbeta med hållbar utveckling på olika vis. De har arbetat mycket med innovation av teknologi och material, bland annat med målet att utveckla färdigheter och egenmakt hos människor med få tillgångar. Några exempel på sådant material är små handböcker som de delar ut, som t ex en praktisk manual för hur en pastöriserar ost med solenergi, eller en manual med verktyg och tips för att kunna verka i offentlig förvaltning och politik.

DSC_0261 redigerad

Ytterligare ett exempel på en handbok. Det här är en ”Teknisk manual för ekologiskt jordbruk av oregano”. Foto: Timmy Burchard

 

Antonio García Velásquez, verksamhetschef för El Taller, ser fram emot det framtida samarbetet:

– Vi är fulla av entusiasm för arbetet vi har framför oss. Samarbetet tillåter oss att i en ny zon applicera allt det som vi har utvecklat alla dessa år, och med väldigt bra resultat.

 

DSC_0292 redigerad

Antonio García Velásquez, främst, med två av sina kollegor: Norma Juana Sotta Apaza, projektledare, till höger i bilden, med Soledad Huayapa Aguilar i mitten, projektkoordinator.

 

Så vad har El Taller för förväntningar av samarbetet med Svalorna Latinamerika?

– Vi är en institution vars uppdrag är att bidra till utvecklingen av familjer som befinner sig i extrem fattigdom. Vi tror därmed att samarbetet kommer innebära en väldigt bra möjlighet för oss att uppfylla vårt institutionella uppdrag, samtidigt som vi kan förverkliga de mål Svalorna LA har i Peru.

Vi på Svalorna Latinamerikas programkontor i Peru ser också fram emot det framtida samarbetet, och välkomnar El Taller med öppna armar!

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Bolivia: Förförda av teatern

Väggarna inne i Albors lokaler i El Alto kröns av teateraffischer och bilder på leende ungdomsgrupper. I år firar organisationen 20 år, så det är inte förvånande att de har hunnit med en hel del. Willy Flores, ledare för Albor, berättar:

Willy

Willy Flores, Albors ledare, lyser upp när han berättar om organisationens historia. Foto: Isa Lundqvist


— 
Vi har hållit på sedan 1997. El Alto var en mötesplats för många kulturer då, och det var tufft för ursprungsfolken som hade låg status. Konsten blev ett sätt att uttrycka sin kultur och historia på. De första två åren höll vi bara på med poesi. Vi brukade ha poesiläsningar i parken för förbipasserande.

Sedan år 2000 har Albor fokuserat på sexuella och reproduktiva rättigheter, och sedan år 2005 har de arbetat alltmer med teater. Sedan 2014 ingår de också i Svalorna Latinamerikas program mot könsbaserat våld i Bolivia.

Sedan programmets start har vi haft fyra nya ungdomsgrupper per år med ungefär 20-30 ungdomar i varje grupp. Ungdomarna deltar först i studiecirklar om teman som har med programmet att göra, men sedan fungerar de självständigt. Jag må vara ledare på pappret, men de bestämmer helt själva över sina grupper och den konst de skapar.

Posters Albor

Sammanlagt har Albors ungdomsgrupper satt upp hundratals föreställningar, både i Bolivia och i Sverige. Foto: Isa Lundqvist


Albors mål idag är att ungdomarna ska få kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter, det vill säga rätten att bestämma över sin sexualitet, samt att de ska vidarebefordra kunskapen genom konst. Ungdomsgrupperna arbetar både politiskt med lagförslag, och använder till exempel teater för att sprida information och motarbeta det tabu som finns kring ämnet. Framgången är ett faktum, då alla 16 av Albors grupper inom programmet kommer att vara aktiva 2017.

Man kan säga att de har blivit förförda av teatern!

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Peru: Chilifloden – Ett hett ämne i Arequipa

20170213_102818

– Det är nödvändigt att standardisera våra koncept, konstaterades det under introduktionen. Foto: Daniel Sahle

Just nu är flodområdet Chili-Quilca, ett ämne som ofta är på tapeten i Arequipa. Med de smältande glaciärerna och sinande vattentillgångarna i området blir det ett allt viktigare ämne att diskutera.

Chilifloden är  en av de större floderna som rinner längst Arequipa-området. Med tanke på att Amazonflodens mynning anses befinna sig i den sydvästra delen av Peru, och att Arequipa också ligger i denna del av landet, är det svårt att tänka sig ett bättre ställe för att hålla dessa samtal.

DSC_0327

Workshoppen ägde rum i den lokala vattenmyndighetens kontor. Foto: Daniel Sahle

Vi blev inbjudna till en workshop, där olika delar av det lokala samhället deltog, med målet att skapa ett vägledande dokument för den framtida forskningen och hanteringen av vattenresurserna området. Workshoppen hölls av den nationella vattenmyndigheten Autoridad National de Agua (ANA) och ägde rum i den lokala vattenmyndighetens kontor. Bland de inbjudna fanns studentgrupper, intresseorganisationer, experter från universitetet och lokala politiker.

Workshoppen var upplagt på så sätt att vi först introducerades till bakgrunden till detta möte, samt effekterna av klimatförändringar som förväntas påverka området. Det poängterades att det saknades tillräcklig information för att skapa bra och tillförlitliga prognoser – något som hjälper till att rädda liv.

Vikten av att förstå helhetsperspektivet inom miljövetenskapen lyftes också. Ofta räcker det inte att lägga all sin tilltro till naturvetenskapen.
– Miljövetenskap är en process av relationer; fysiska, kemiska och biologiska – men också  sociala förhållanden, förklarade introduktionsföreläsaren.

16732132_1615304831832833_1673504449_o

Vi delades upp i mindre grupper för att diskutera hur man kunde förbättra det vägledande dokumentet. Foto: Timmy Burchard

Därefter delade vi upp oss i grupper utifrån fyra huvudämnen som hade bestämts på förhand. Huvudämnena var: Klimatvariationer och Klimatförändring, Miljökvalitet, Ekosystem och Naturresurser samt Riskhantering. I dessa grupper skulle vi tillsammans diskutera och bygga ut den grundläggande plan som redan hade utarbetats.

DSC_0345 (1)

Dagen avlutades med prioriteringsbeslut, och sedan en fika. Foto: Daniel Sahle

När dokumentet utökats, och alla grupper lagt till det de önskat var det dags att diskutera vilka ämnen som var mest brådskande att ta i tu med. Bland de ämnen som prioriterades högst var tidiga varningssystem, utvärderingar av de ekonomiska och ekologiska effekterna av extrema miljöförändringar i floden och bättre anpassning till dessa miljöförändringar.

När man tillsammans diskuterat och fastställt prioriteringen av de olika delarna avslutades mötet, och det bjöds på fika. Allt som allt var detta en mycket lärorik upplevelse – den visade beslutsprocessen i frågor som på många sätt berör våra målgrupper i landet.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Ett viktigt samarbete i förebyggandet av barnsexhandel

Trots att klockan inte är mer än nio på morgonen har hettan redan hunnit skölja över Telica, som ligger precis i anslutning till vulkanen med samma namn. Inne på domstolen där jag befinner mig rör det sig endast ett fåtal människor.

Vid infarten till Telica vid huvudleden Leon San Isidro. Foto: Sandra Broborn

Vid infarten till Telica vid huvudleden Leon San Isidro. Foto: Sandra Broborn

Armando Caballero som jag träffar för att lära mig mer om hur kommunen i Telica arbetar förebyggande mot barnsexhandel, berättar att han arbetar som offentlig försvarare för att juridiskt stödja de individer som befinner sig i sårbara familjesituationer.

Armando Caballero, offentlig företrädare på domstolen i Telica. Foto: Sandra Broborn

Armandos samarbete med Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation, Apeadeco – Asociaciòn de Promotoras de la Educacion Alternativa para el Desarollo Comunitario (Det främjande förbundet för alternativ utbildning för samhällsutveckling) började för ca fem år sedan när han tillsammans med sina kollegor började ha workshops i kommunen.

– Vi började samarbeta genom att bjuda in varandra till olika workshops och nu är vi på kontoret även med ute i skolorna och berättar om vilka lagar och rättigheter som gäller för barn och ungdomar. Apeadeco har i min mening en oerhört viktig roll eftersom de under åren fått ett gott rykte i kommunen då de är det enda organet som bryr sig om folket på riktigt. Många människor vänder sig till Apeadeco först om de har problem och så skickas de sedan hit till mig, där jag kan hjälpa dem juridiskt, säger Armando.

Utanför domstolen i Telica. Foto: Sandra Broborn

Utanför domstolen i Telica. Foto: Sandra Broborn

Apeadeco jobbar med fortbildning för barn, ungdomar och föräldrar, m.fl. för att upplysa om att barnsexhandel är ett utbrett fenomen i Nicaragua och att det bryter mot de mänskliga rättigheterna. Genom workshops och samarbeten med föräldrar och skolungdomar inom radio och dans identifierar de riskfaktorer och skyddsfaktorer för att minska risken att utsättas för sexuellt våld.

– På en workshop som vi hade t.ex dök det även upp personer som kör cykeltaxi och som tidigare inte visste att barnsexhandel existerade. En av dessa tog särskilt åt sig av informationen och noterade en dag hur en lastbilschaufför försökte locka med sig en 14-årig flicka till El Salvador, vilket slutade med att han anmälde brottet och flickan klarade sig, avslutar Armando.

Sandra Broborn, infopraktikant Nicaragua

Peru: Ett uppvaknande för kvinnor

Efter att ha arbetat med kvinnor och ungdomar i Castilla Media i fem år, börjar Programa de Desarrollo Rurals (PDR) –Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru– andra fas närma sig sitt slut. Bonifacia Huayna Vilca, eller Bonnie som hon kallas, bor i byn Huami som tillhör distriktet Viraco och är en av de kvinnor som deltagit i programmet genom att engagera sig i ekologisk avokadoodling. Hon är idag sekreterare i föreningen för ekologiska avokadoodlare i Viraco. Bonnie har även varit delaktig i de föreläsningar och workshop om ledarskap som PDR har anordnat.

– Jag anser mig vara en kvinna som kanske inte är en fulländad ledare men en kvinna som med stöd av PDR har utvecklats mycket. PDR har lärt oss om våra rättigheter, både som medborgare men även som individer. Men framförallt har PDR fått oss att inse att vi kvinnor är kapabla till att göra mycket. Vi har många bra idéer men ofta är många kvinnor här rädda för att uttrycka dem. Tack vare alla föreläsningar och workshops som PDR anordnat har detta börjat förändras: kvinnor är inte längre lika rädda för att ta plats och uttrycka sina åsikter. Vi har såklart en lång väg kvar att gå men PDR har förändrat oss och väckt många av våra förmågor som fanns inom oss som bara väntade på att få komma ut, berättar Bonnie.

Bonnie

Bonifacia Huayna Vilca, en av deltagarna i programmet.

– Med hjälp av PDR har jag lyckats bli ordförande i kommunen här i Viraco, tack vare att jag lärt mig om hur jag kan uttrycka mig själv, och på så sätt har jag kunnat bidra till utvecklingen av min by, avslutar Bonnie

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

Peru: Kvinnorna i Cotanay har nu en formaliserad organisation!

Det är eftermiddag och vi har tagit oss till byn Cotanay som ligger i distriktet Machaguay, i Castilla Media. Roberto Velarde Garcia som är ansvarig för komponenten ”Försörjning och ekonomiska rättigheter” i  Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – ska ha ett möte med kvinnorna från marsvinsuppfödningsgruppen i Cotanay för att se om de har bestämt sig för att bilda en formaliserad organisation.

P_061115_Marsvin_SHV

—Vi har under året fått utbildning om hur man till exempel tar hand om marsvinen och lära sig om vad en organisation är. Så under året har vi jobbat i förhoppningar om att vi tillsammans ska bilda en formaliserad organisation, säger Ayde Ponce.

Mötet med gruppen börjar med att de går igenom vad som skulle behövas göra om de bestämmer sig för att formalisera sin organisation. Kvinnorna måste bilda en styrelse, ha en ”libro de actas” (en journal där de noterar och registrerar organisationens beslut) och välja ett namn till deras organisation.

— Så, vill ni bilda en formaliserad organisation?, frågar Roberto Velarde Garcia.

Hela gruppen bestämmer sig snabbt för att de vill det. De går direkt vidare till att uppfylla de formella kraven: de röstar fram en styrelse och bestämmer att organisationen ska heta ”Asociación Agropecuaria Virgen de Fátima”(Lantbruks associationen ”Vår fru av Fátima*”).

— Nu är det bestämt! Det var dags att våga och ta det här steget och det ska bli så spännande och kul att se vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Ayde Ponce.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru.

*Vår fru av Fátima = Katolicismen är den största religionen i Peru, olika regioner i landet hyllar olika helgon och i Cotanay, Machahuay i Castilla Media hyllas Vår fru av Fátima.

Bolivia: Machismo, att bryta isen och tystnaden

 Jag växte upp i en machismo-miljö: min farmor var machista och utsatt för machismo. Och man lär sig ju av det man ser. I hela mitt liv har jag varit säker på att vi män kan förändras, men jag har aldrig vetat hur.

Bismarck Caballero talar inför publik om sina erfarenheter av machismo.

Bismarck Caballero talar inför publik om sina erfarenheter av machismo. Foto: Frej Berglund

Bismarck Caballero har klivit av scenen där han precis lämnat ett vittnesmål om hur machismo påverkat honom i livet. Vi befinner oss på Cinemateca, en lokal dedikerad åt att visa alternativfilmer och indie-produktioner. Idag har Svalorna LA bjudit in deltagare och organisationer som ECAM och Colectivo Rebeldia som är delaktiga i maskulinitets-projektet som just nu genomförs i Tarija och Santa-Cruz. Det är premiär för dokumentärfilmen om projektet.

 Vi har blivit utbildade av ECAM och Svalorna LA om machismo utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Det har hjälp oss att se machismo från en annan vinkel. Vi kan se att det finns olika typer av ”manlighet” i den hegemonin som är det patriarkala systemet; att en man aldrig ska gråta, att en man ska vara med flera kvinnor t.ex. De workshops som vi utbildats på de senaste tre veckorna har varit en fin erfarenhet. I början handlade det om att bryta isen mellan män vilket var väldigt svårt eftersom vi kom från två olika generationer, den yngre generationen och så den äldre där machismo-strukturerna är mycket starkare. De två första sessionerna handlade mest om att bryta isen mellan oss genom övningar, fysisk kontakt, vilket är väldigt ovanligt mellan män – som att kramas, säger Bismarck.

 Vi involverar både män och kvinnor, men framför allt män som faktiskt är 90 procent av orsaken till det våld som här kallas violencia machista*, säger Johanna Helles, regionsansvarig för Svalorna LA:s verksamhet i Latinamerika och projektledare i maskulinitetsprojektet.

Text och foto: Frej Berglund

Peru: våra värsta farhågor börjar bli till vardag

Programa de Desarrollo Rural (PDR) —Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru— organiserade ett forum i staden Arequipa för att diskutera förslag på handlingar gentemot klimatförändringarnas effekt på Castilla Media där PDR arbetar. Till detta bjöds lokalbefolkning, myndigheter och miljöspecialister in.

Publiken på forumet i Arequipa där målgruppen, myndigheter och specialister deltog för att diskutera hur Castilla Media ska agera med hänsyn till smältandet av glaciären Coropuna

Publiken på forumet i Arequipa där målgruppen, myndigheter och specialister deltog för att diskutera hur Castilla Media ska agera med hänsyn till smältandet av glaciären Coropuna. Foto: Lina Franzén.

Detta forum arrangerades i syfte att samla myndigheter, så väl lokala som regionala, för att problemet med klimatförändringar ska få den uppmärksamhet som detta kräver. Förhoppningarna var även att detta ska leda till att myndigheter integrerar och tar hänsyn till detta när de planerar sitt framtida arbete.

Inför detta hölls det förberedelseforum i varje distrikt, där myndigheterna och medborgarna tillsammans diskuterade vilka miljöproblem som just deras distrikt står framför. Du kan läsa mer om detta här.

Julio Alegría från AEDES föreläser om klimatförändringar och glaciären Corpuna på forumet i Arequipa

Julio Alegría från AEDES föreläser om klimatförändringar och glaciären Corpuna på forumet i Arequipa. Foto: Lina Franzén.

Under dagen hölls det ett flertal föreläsningar på temat. Både fakta och förslag på handlingar som borde tas presenterades. Publiken fick även chansen att ställa frågor till experterna och uttrycka sina åsikter. En som tog chansen att göra detta var Machaguays borgmästare Reynaldo Taco Silva:

— Vad som håller på att ske är väldigt oroväckande. Jag är 50 år och för 30 år sedan var livet mycket annorlunda. Det regnande och solen värmde oss utan att bränna oss. Vi har redan börjat märka av det vi alla är rädda för: att vattnet ska ta slut. Så vad kan vi göra med hänsyn till detta? Vi myndigheter måste samarbeta, så väl lokala, regional och nationella myndigheter. För vi i Machaguay har idéer men vi har inte de ekonomiska resurserna som behövs. Det är mycket i vårt område som måste förändras: våra kanaler måste förbättras, våra bevattningsmetoder effektiviseras och så vidare.

Borgmästaren i Machaguay, Reynaldo Taco Silva, framför sina åsikter om smätlandet av glaciären coropuna på forumet i Arequipa

Borgmästaren i Machaguay, Reynaldo Taco Silva, framför sina åsikter om smätlandet av glaciären coropuna på forumet i Arequipa. Foto: Lina Franzén.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

Nicaragua: Årsutvärdering och återhämtning

I början av december var det dags för den årliga programutvärdering i Nicaragua. Såväl teknisk som administrativ personal från de fyra samarbetsorganisationerna samlades i Vistamar utanför Managua för att dela med sig av erfarenheter, framsteg och motgångar i arbetet mot barnsexhandeln, och för att presentera resultaten de uppnått under året som gått. Nytt för i år var även tiden för autocuido (egenvård), som deltagarna fick för att återhämta sig och samla kraft för att fortsätta sitt engagerade arbete.

– Utöver det praktiska arbetet, utbytet av information och erfarenheter, är detta tillfälle även ett viktigt för att stärka relationer mellan kollegorna inom programmet och förstärka den gemensamma visionen för arbetet, förklarar Celina Lira, Svalorna Latinamerikas landrepresentant i Nicaragua.

Tillsammans skapade deltagarna ett träd för att analysera kontexten som de arbetar i. Frukterna representerar positiva aspekter, stenarna under trädet symboliserar hinder och bladen är andra typer av element som organisationerna behöver ta hänsyn till i sitt arbete. Celina Lira García sammanfattar här aspekterna som identifierats. Foto: Josefin Edberg.

– En av de viktigaste prestationerna som vi kan ta med oss från året är att vi har stärkt deltagandet hos barnen och ungdomarna i målgrupperna, säger Celina.

– Och vi har inlett arbetet med ”el efecto multiplicador” som vi kallar den arbetsstrategi där barnen och ungdomarna själva delar med sig av vad de lärt sig genom programmet i sina skolor eller områden. Denna strategi har vi utvecklat i alla fyra territorier och det är något väldigt positivt för att sprida kunskap om hur vi kan förhindra barnsexhandeln, fortsätter Celina.

Hon förklarar även att organisationerna i de olika territorierna lyckats stärka samarbetet med olika lokala nätverk, och lyckats integrera fler personer i det preventiva arbetet. Bland annat har de arbetat med journalister och personer i transportsektorn och på det sättet nått ut till flera med information om hur en skyddar sig själv eller andra från att bli offer för barnsexhandeln.

Caroline Jonsson (programpraktikant), Fátima Averruz och Armida Araúz från Asociación Infantil ”Tuktan Sirpi”, mer känd som Club Infantil, använde sin ständiga kreativitet för att presentera resultaten som de uppnått i Jinotega. Foto: Josefin Edberg.

En svårighet under året har varit de olika typer av begränsningar som organisationerna haft i tillgången till offentliga utrymmen. I några av territorierna har de till exempel inte haft samma möjlighet att genomföra aktiviteter på skolor under lektionstid som de tidigare kunnat, och på andra platser har de inte fått genomföra aktiviteter på öppna platser så som torg eller i parker.

– Det påverkar egentligen inte aktiviteterna i sig, för vi ser alltid till att hitta andra sätt att genomföra dem, men det innebär ett extra arbete då organisationerna ibland måste planera om och ändra datum för olika aktiviteter, förklarar Celina.

År 2016 stängs igen och organisationerna blickar framåt mot nästa år som kommer att bli det sista i denna andra fas av programmet för att stärka barn och ungas rättigheter och förhindra barnsexhandel – DEDENAN II. Foto: Josefin Edberg.

Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua

 

Nicaragua: ”Öppna ögonen och höj rösten!”

För att uppmärksamma Internationella dagen mot våld mot kvinnor fredagen den 25 november, hölls för sjätte året i rad en festival mot våld organiserad av Radio Estereo Libre och Asociación Infantil Tuktan Sirpi (Club Infantil) i Jinotega, Nicaragua. Tidigare år har temat för festivalen varit våld i nära relationer, sexuella trakasserier och nya maskulinitetsnormer, men i år låg fokus på ansvarsfull användning av sociala medier.

‒      Vi valde att fokusera på sociala medier i år, först och främst för att det är en boom nu och för att det är de kommunikationsmedierna som används mest, speciellt av barn och unga. Vi ville utnyttja boomen för att ordna en virtuell festival och på så sätt informera människor om hur de kan förebygga barnsexhandel, som ofta sker via sociala medier. Alla behöver bli medvetna om riskerna som finns, men också vad en kan göra för att skydda sig och andra från att bli offer för dessa våldsbrott, säger Lesther Castro, ansvarig på Radio Estereo Libre.

Festivalen riktade sig inte bara till barn och unga utan även vuxna, och speciellt föräldrar. Många föräldrar har inte tillräckliga kunskaper om sociala medier och vilka risker som finns vid fel användning.

‒     Föräldrar behöver involvera sig, inte genom att kränka sina barns rätt till privatliv, utan genom att ha bra kommunikation och kunskaper för att kunna reflektera om risker och vad barnen upplever på sociala medier, uttrycker Lesther.

Nytt för i år var att festivalen inte bara tog plats den 25 november i skolan Sagrado Corazón de Jesús, utan även pågick en längre tid på sociala medier och direktsändes via Facebook och Youtube.

‒     Det här var inte bara vår första virtuella festival, utan den första i Nicaragua, berättar Lesther.

Festivalen hade tre tävlingskategorier: ”meme”, ”artisttolkning” och ”sångtext”. Störst fokus har legat på kategorin ”sångtext” där alla tävlingsdeltagarna fick gå på tre utbildningstillfällen med reflektion om sociala medier och barnsexhandel innan de skrev sina sångtexter på temat ”No me enredo con las redes” (ungefärlig översättning: ”Jag trasslar inte in mig i de sociala nätverken”).

‒     Öppna ögonen, höj rösten och tillåt inte våld på sociala medier. Relationsvåld, våld i hemmet eller våld mot kvinnor. Mycket våld främjas på sociala medier av personer med onda avsikter som gömmer sig bakom en datorskärm eller telefon. Trassla inte in dig i de sociala nätverken och höj rösten mot våldet, uppmanar Joel Valdivia.

Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua

Här kan du titta på tävlingsbidragen och tv-sändningen.

Bolivia: “NI UNA MENOS!”

-Inte en enda till, levande och fria vill vi vara!

"NI UNA MENOS" Foto:Nathalie Elena Gordin

”NI UNA MENOS” Foto: Nathalie Elena Gordin

Den 25 november tågade en stor folkmassa genom centrala La Paz för att manifestera emot mäns våld mot kvinnor. Uppslutningen av demonstranter slog rekord, 10500 personer. Barn, kvinnor och män i alla åldrar tog plats för att visa att misogyny är ett samhällsproblem som påverkar alla och att alla därför är skyldiga att kämpa för förändring.

Parollen var “Ya basta, ni una más”, vi har fått nog, inte en enda till. Varje år den 25 november organiseras demonstrationer runt om i Syd och Centralmerika. ”Ni Una Menos” rörelsen startade i Argentina men finns nu även i Mexico, Guatemala, Chile, Uruguay, El Salvador, Brasilien, Peru och Bolivia.

På justiciedepartementets staket lämnades en hälsning

På högsta domstolens staket lämnades en hälsning om att respektera lag 348 som säger att kvinnor har rätt att leva ett liv fritt från våld. Foto: Nathalie Elena Gordin

I Bolivia som ungefär har lika många invånare som Sverige, uppmärksammades år 2015, 117 fall av feminicidios*. I 75% av fallen var offrets partner förövaren, detta rapporterar Bolivias nyhetskanal Abya Yala. Bara i år har 94 mord skett inom loppet av 10 månader i Bolivia.

Red Ada var en av medarrangörerna till demonstrationen bland många andra människorättsorganisationer. 

”Problemet är att mäns våld mot kvinnor har normaliserats och reproducerats till den grad att kvinnorna själva inte vet sina egna rättigheter […] Vi kräver därför att offentliga myndigheter på olika nivåer ska prioritera fall där våld mot kvinnor har ägt rum, som redan fastställts i Lag 348, för att kunna garantera kvinnor ett liv fritt från våld.” Detta skriver Red Ada i ett dokument som de tagit fram tillsammans med andra kvinnorättsorgansationer runt om i landet inför dagen den 25:e november.   

Från demonstrationen “Ni una menos” där över 10500 personer deltog för att tillsammans sätta stop för mäns våld mot kvinnor.

Från demonstrationen “Ni una menos” där över 10500 personer deltog för att tillsammans sätta stop för mäns våld mot kvinnor.

Nathalie Elena Gordin, Programpraktikant, Bolivia

*Feminicidios är spanska för könsrelaterat mord på kvinnor.

Läs mer här och här

Nätverket: “Ni una menos” på Facebook eller Youtube

Peru: Komposten i Cotanay är snart färdig!

Det är förmiddag och solen skiner starkt över byn Cotanay som ligger i distriktet Machaguay, i Castilla Media. Roberto Velarde Garcia som är ansvarig för komponenten ”Försörjning och ekonomiska rättigheter” i Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalornas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – är idag här i Cotanay för att besöka och se hur det går med föreningen ”Grupo de crianza de cuyes, Cotanay” kompost och erbjuda teknisk assistans över vad som kan eller bör göras annorlunda för att komposten skall bli bra.

Roberto Velarde Garcia och Yuli Huayna rör om komposten. Foto: Lillemor Lind Alpstad

Roberto Velarde Garcia och Yuli Huayna rör om komposten. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Vi började med den här komposten för ungefär tre månader sen. När vi skulle börja med komposten bad Roberto oss att ta med oss spillning från våra marsvin, kossor och andra djur. Sedan bad han oss att bland annat ta med halm, torkade löv från det peruanska pepparträdet (Schinus molle). Vi vattnar komposten varannan dag och rör om den var 15e dag, säger Yuli Huayna.

Roberto Velarde Garcia visar upp kompostjorden. Foto: Lillemor Lind Alpstad

Roberto Velarde Garcia visar upp kompostjorden. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Komposten behöver lite mer tid att bryta ner materialet. Till nästa omrörning om ungefär 15 dagar bör den vara perfekt, säger Roberto Velarde Garcia.

Fyra stycken av kvinnorna från organisationen ”Asociación Agropecuaria Virgen de Fatimas". Foto: Lillemor Lind Alpstad

Fyra stycken av kvinnorna från föreningen ”Grupo de crianza de cuyes, Cotanay”. Foto: Lillemor Lind Alpstad

– Tanken med att ha den här komposten är att den ska förbättra våra jordbruk främst alfalfan. Jag och de andra i min förening matar t.ex. vara marsvin med alfalfa och då är det viktigt att man ger dem bra alfalfa som inte har några bekämpningsmedel och andra kemikalier. Det har varit väldigt kul att få lära sig om hur man gör med komposten, säger Yuli Huayna.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru.

Peru: Fotografi som medel för att uppmärksamma lokala traditioner och kunskaper

”Vanor, traditioner och kunskap i byarna vid glaciären Coropunas fot”: detta var namnet på en fotoutställning som Programa de Desarrollo Rural (PDR) –Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru– anordnade i kommunhuset i staden Arequipa. Denna fotoutställning var del av det arbete som PDR bedriver med ungdomsgrupper i distrikten Tipan och Machaguay, Castilla Media. PDRs arbete med ungdomsgrupper kretsar kring att informera ungdomarna om deras rättigheter genom att, exempelvis, hålla föreläsningar om unga och barns rättigheter och arrangera manifestationer.

Fotoutställning i Arequipa med bilder från castilla media

Fotoutställning i Arequipa med bilder från Castilla Media. Foto: Lina Franzén

Inför fotoutställningen besökte ungdomarna tillsammans med PDR platser i Castilla Media som skulle kunna ha ett värde som turistmål. Ungdomarna fick sedan fotografera dessa platser, och det är bland annat dessa foton som besökarna kunde se på fotoutställningen.

Ett antal av ungdomarna från Tipan närvarade på utställning och fick där utifrån bilderna berätta för besökarna om olika platser i Castilla Media och vad en kan hitta där.

Thalia, från ungdomsgrummen generación de nuevos liders y lideresas Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Viraco

Thalía Condo Cárdenas från ungdomsgruppen ”Generación de Nuevos Líderes y Líderesas” (GNL), Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Viraco. Foto: Lina Franzén

– Med denna fotoutställning vill vi sprida de vanor, traditioner och kunskaper som befolkningen i Castilla Media har. Genom att dokumentera de resurser och värderingar som finns i området genom fotografi kan även andra utanför områdena värdesätta detta. Jag anser att de ungdomar som deltagit här ikväll har kunnat identifiera sig med sitt område och fått chansen att dela med sig av sina kunskaper, säger koordinatören för PDR, Irma Timaná Taboada.

Erika Medina Conde, från ungdomsgrummen generación de nuevos liders y lideresas Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Pampacolca

Erika Medina Conde, från ungdomsgruppen GNL, Tipan, berättar för besökarna på fotoutställningen om Pampacolca. Foto: Lina Franzén

– Pampacolca är en stad som ligger på ungefär 3 000 meter över havet. I Pampacolca finns det mycket saker att se, men som kanske många inte känner till. Utanför staden finns det varma källor som är sköna att bada i. Dessutom finns det ruiner som byggdes av en civilisation som levde före Inkafolket, berättar Erika Medina Conde medan hon pekar på bilder från platserna inför en grupp besökare som intresserat lyssnar och studerar bilderna.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru.

 

Nicaragua: Ett år med kommunikationsgruppen

Eftersom året börjar gå mot sitt slut anordnas nu några av de sista aktiviteterna för Proyecto Miriams målgrupp i Estelí. Under helgen hade organisationens ungdomskommunikatörer sitt sista reflektionstillfälle för terminen, då skulle de hinna med att både förbereda och spela in ett radioprogram samt utvärdera året de haft tillsammans.

Bildtext här...

Trots svåra ämnen finns det alltid utrymme för skratt och skoj inom gruppen. Foto: Josefin Edberg

René Perez är 14 år gammal och har varit engagerad hos Proyecto Miriam i två år. Han kom i kontakt med organisationen genom sin kusin som tog med honom på en aktivitet, där fick han upp ögonen för vad de arbetade med i programmet mot barnsexhandel. Eftersom det intresserade honom valde han att stanna, berättar han.

Vad har du lärt dig under året med kommunikationsgruppen?

– Det vi har fått lära oss är hur vi kan föra vidare den information vi får till andra som inte har kännedom om de olika ämnena. Bland annat pratar vi om barnsexhandel. Det visste jag inte heller mycket om tidigare men med Proyecto Miriam har jag lärt mig om det. I radioprogrammet har vi också pratat om människohandel, barns rättigheter och hur man tar hand om sin kropp, säger René.

bildtext här

I programmet ”Somos tu voz” (vi är din röst) har ungdomarna möjlighet att sprida kunskapen som de fått under Proyecto Miriams aktiviteter. Foto: Josefin Edberg

Vad tycker du mest om med aktiviteterna?

– Jag tycker om att vi varje gång stärker våra kunskaper och lär oss mer om ämnena, och att vi sedan har möjlighet att via radion förmedla det vi har lärt oss. I skolan ger de oss viss information om dessa ämnen men inte på samma sätt som hos Proyecto Miriam, här tar vi det steg för steg och fördjupar våra kunskaper mycket mer, förklarar René.

René Perez

René Perez läser på inför dagens program om barnarbete. Foto: Josefin Edberg

I framtiden vill René bli läkare, han vill specialisera sig som gynekolog och arbeta med förlossningar. Eftersom det varje dag, över hela världen, föds barn, kommer det alltid finnas behov av hjälp, säger han. Men närmast väntar jullov för René, då ska han hälsa på sin mormor som han inte träffat på länge.

Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua

Bolivia: Poesi, en röst mot diskriminering

Jhoselyn deklamerar Madre India på Teatro 3 de febrero, Sucre. Foto: Frej Berglund

Jhoselyn deklamerar Madre India på Teatro 3 de febrero, Sucre. Foto: Frej Berglund

Hon gråter. Tårarna rinner över ett förvånat men framförallt lyckligt ansikte. Kamerorna blixtrar och journalister trängs för att fotografera den samlade vinnarkåren. Jhoselyn Huanco från El Alto har precis blivit utnämnd till vinnare i de äldres kategori av årets Jiwasamphi, poesitävlingen som varje år anordnas av Albor och stöds av Svalorna La via Suma Thakhi II.

– Jag är väldigt glad. Jag trodde aldrig att jag skulle vinna, det här är min första poesitävling. Det finns så mycket talang här hos de andra ungdomarna. Det finns ungdomar som tränar i flera år men som inte går vidare. Min dröm när jag var liten var att bli radiopratare, genomföra intervjuer och bli känd. Och nu känns det som jag uppnått den drömmen. Jag kommer inte att upphöra med poesiuppläsning här, jag kommer alltid att fortsätta, att förbättra mig.

Jhoselyns poesiframförande. Foto: Frej Berglund

Jhoselyns poesiframförande. Foto: Frej Berglund

Jhoselyn har övat i flera månader med framförandet av dikten Madre India (Indianmoder), både lärare och föräldrar av varit delaktiga i repetitionerna och utformandet av framförandet.

– Den här dikten valde jag för att det mycket diskriminering framförallt mot kvinnor i Bolivia. Innan hade vi kvinnor hade inte rätt att uttrycka oss, vi var utsatta för mycket våld, så valet av dikten var främst ett uttryck för motstånd mot machismo, speciellt den typ som mina föräldrar och förfäder var utsatta för. Dikten var den vackraste jag kunnat välja.

Över hennes hud

finns inte längre några spår

från slagen

som mitt fyllo till pappa

tilldelade henne

Min älskling, åh min älskling!

full och allt han ville

med brinnande känslor

för att min pappas fylla

mycket större och mycket beskare

kom inte från alkohol;

från sorgen i sockerrörskvarnen

Utan från den blodiga saften

från tusen tårars avkok

full för att glömma

vredens och ilskans fylla

full och så… full

utan att veta kränkte han henne

Utdrag ur Madre India av Ignacio Rueda Latasa. Översättning Frej Berglund

Artikel: Text och foto Frej Berglund

Peru: Kvinnor besitter styrkan och drivkraften till utveckling

– Hur tycker du relationen mellan de lokala myndigheterna och befolkningen är här?

– Vet du vad PDR står för?

15058680_10154672182328232_346620939_n

Programpraktikanten Lillemor fyller i enkäter med några av årets deltagare i PDR. Foto: Lina Franzén

Programa de Desarollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas 5-åriga landsbygdsutvecklingsprogram i Peru – börjar närma sig sitt slut. Inför detta genomförs den årliga resultatmätningen för att utvärdera hur programmet gått detta år. Samtliga deltagare i alla fem distrikt i Castilla Media har fått fylla i enkäter om sitt deltagande under året och deras åsikt om programmet. Dessutom har det även genomförts intervjuer med ordförandena i de föreningar som bildats med PDRs hjälp samt med myndigheter. En av de personer som intervjuats är en kvinna som har tjänsten som ordförande i en av kommittéerna i kommunen i staden Machahuay.

– Jag tycker kvinnor är väldigt viktiga för att kunna utveckla vår stad. Vi gör ju samma jobb som männen här. Eller egentligen gör vi kanske till och med mer: männen går till sina fält för att jobba, men det gör vi kvinnor också. Skillnaden är att när vi kommer hem så fortsätter vi jobba, därför tror jag att det finns mycket styrka och drivkraft i oss kvinnor. Det är vi som ansvarar för att vår familj har det bra, berättar kvinnan, som vill vara anonym.

DSC_0199

Kyrkan i Machahuay. Foto: Lina Franzén

Nästa fråga berör kvinnans åsikt om det arbete som PDR utfört, varpå hon svarar:

– För mig har det varit väldigt bra att PDR arbetat här. Det är nästan som att de fallit ned från himlen för att vägleda oss, och vägledandet har verkligen varit bra. Jag känner att jag, kanske jämfört med andra kvinnor här, verkligen har tagit till vara på denna möjlighet. Så fort jag hörde att PDR skulle börja arbeta här bestämde jag mig för att jag skulle vara med. Ibland hör jag hur andra säger ”varför har de hjälpt henne och inte mig?”, men PDR är här för alla kvinnor, men det är upp till en själv att engagera sig.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Bolivia- ”And… Action”

Sista inläsning av repliker vid inspelning en scen ur kortfilmen "Placer". Foto: Nathalie Elena Gordin

Sista inläsning av repliker vid inspelning en scen ur kortfilmen ”Placer”. Foto: Nathalie Elena Gordin

Inspelningen av årets första kortfilm har precis avslutats. Filmen heter “Placer”och syftar till att njuta och känna sig bekäm i sin kropp. Temat valdes för att ifrågasätta stereotyper om kropp och genus. Men också att visa att andra inte har rätt att varken bedömma och värdera din kropp eller utseende, berättar Romer Cristobal Fuentes, 28 från ungdomsgruppen Cejupa.

Varje år spelas tre kortfilmer in, av unga för unga. Hela processen från manusskrivning, casting av skådespelare samt inspelning och redigering görs som ett sammarbete mellan olika ungdomsgrupper från Svalornas LA:s samarbetsorganisation Red Ada. Teman som tidigare belyst har bland annat varit “komma ut”-processer, maskulinitetsnormer, samt tonårsgraviditeter.

Scen ur kortfilmen "Placer" med Valentina som spelas av Ana i fokus. Foto: Nathalie Elena Gordin

Scen ur kortfilmen ”Placer” med Valentina som spelas av Ana i fokus. Foto: Nathalie Elena Gordin

Ana Vania Castillo Aguilera, 20, från ungdomsgruppen Generaxion, gör sin filmdebut och spelar en av huvudrollerna i filmen “Placer”. Ana har tidigare testat på att spela lite teater i skolan men säger att det var otroligt roligt att spela in en film. Ana gestaltar rollen som Valentina, en ensam ung tjej vars mamma ofta kommenterar hennes utseende och jämför henne med sina systrar. Valentina lever med den svåra utmaningen av att inte ta åt sig av sin mammans kommentarer och istället försöka tycka om sig själv.Scen ur kortfilmen ”Placer” med Valentina som spelas av Ana. Foto: Nathalie Elena Gordin

-Inspelningen var jättekul, vi skrattade mycket. Framförallt var det ett sätt att lära känna folk från andra grupper.

Ana berättar också att filmen behandlar ett tema som hon själv har erfarenhet av sedan tonåren. Ana säger att hon identifierar sig mycket med Valentina och kan se problematiken när folk tar sig rätten att kommentera andra utseende.

-Jag har också lärt mig mycket av att spela in filmen. Hur viktigt det är att älska sig själv och sin kropp men hur svårt det kan vara att uppnå.

Kommande kortfilm kommer att handla om temat ensamhet. Romer förklarar att ämnet valdes för att belysa de snäva normer om tvåsamhet som finns i Bolivia idag.

Romer Cristobal spexar bakom scenerna vid inspelning av kortfilmen "Placer". Foto: Nathalie Elena Gordin

Romer Cristobal spexar bakom scenerna vid inspelning av kortfilmen ”Placer”. Foto: Nathalie Elena Gordin

-En vanlig fråga i Bolivia är; när ska du träffa någon som du vill gifta dig med?

Romer menar att frågor som denna grundar sig i en en norm om vad som ses som eftersträvansvärt. För att hitta lyckan i livet måste du ha en partner vid din sida, vilket i sin tur bygger upp en rädsla för att vara ensam. Romer tycker istället att en borde uppmuntra unga till att inte vara rädda för att vara själva.

– Ordet ensamhet används nästan alltid i negativ bemärkelse. Istället vill vi visa att ensamhet kan vara positivt då det till exempel är viktigt för en persons självanalys och inte minst för att lära känna sig själv bättre.

 

Nathalie Elena Gordin, Programpraktikant, Bolivia

Hela filmteamet samlat efter inspelning pa Plaza Murillo i centrum av La Paz. Foto: Jorge Villegas

Hela filmteamet samlat efter inspelning på Plaza Murillo i centrum av La Paz. Foto: Jorge Villegas

Nicaragua: Barnen för kunskaper vidare

Inom programmet för ”Barn och ungas rättigheter och utveckling i Nicaragua” används en metod kallad “El Efecto Multiplicador” (multiplikationseffekten) i arbetet mot barnsexhandel. Denna metod används för att information och kunskaper ska spridas via programmets direkta deltagare till en större målgrupp, men också för att barnen och ungdomarna ska vara proaktiva i programmets arbete.

På Asociación Infantil ”Tuktan Sirpi”, mer känd som Club Infantil, har metoden blivit en integral del av allt arbete som görs. Detta märks extra tydligt bland organisationens barnkommunikatörer som delar kunskaper och lär av varandra dagligen.

Barnkommunikatörerna filmar en intervju med Naurely. Foto: Caroline Jonsson

Barnkommunikatörerna filmar en intervju med Naurely. Foto: Caroline Jonsson

‒    Genom att lära av varandra multiplicerar vi våra kunskaper. Det kan vara ämnen i allmänhetens intresse så som barnsexhandel, sexuella övergrepp, människohandel eller våra rättigheter och skyldigheter. Men vi delar också med oss av våra kunskaper inom kommunikation, som till exempel hur man använder en kamera eller ljudinspelare, berättar Naurely Maradiaga, 12 år och barnkommunikatör.

Organisationen har också startat ett nätverk av rättighetsförespråkare som består utav ungdomar som har varit aktiva i Club Infantil en längre tid. De planerar och håller i utbildningar och aktiviteter för andra barn och ungdomar.

‒     Från att jag som liten blev en del av Club Infantil och fick information från utbildarna, har det nu fötts en vilja att hjälpa och lära ut mina kunskaper till andra barn och ungdomar, säger Marling Herrera, 18 år och rättighetsförespråkare.

Nätverket av rättighetsförespråkare utanför Club Infantil. Foto: Caroline Jonsson

Nätverket av rättighetsförespråkare utanför Club Infantil. Foto: Caroline Jonsson

I varje del av Jinotega som Club Infantil arbetar (nordöst, nordväst, syd och på marknaden) blir barn och ungdomar som har deltagit aktivt under en tid tillfrågade om de vill bli ”monitores/monitoras por los derechos”. Likt rättighetsförespråkarna delar de med sig av information och kunskap till andra barn och ungdomar, men de är generellt lite yngre än rättighetsförespråkarna och ordnar mindre workshops på skolan i sitt bostadsområde (eller Club Infantils lokal) då de för vidare information eller lär ut lekar som de har fått lära sig på utbildningar. Efter varje utbildning planerar de tillsammans med Club Infantils utbildare när, var och hur de ska hålla i sin workshop. Utbildarna finns alltid där som stöd när barnen efterfrågar det, men idén är att de vuxna ska ta ett steg tillbaka för att ge barnen och ungdomarna utrymme att utvecklas.

Katherine lär ut en dynamisk frågelek till barnen på skolan San Antonio. Foto: Caroline Jonsson

Katherine lär ut en dynamisk frågelek till barnen på skolan San Antonio. Foto: Caroline Jonsson

‒     Först och främst ville jag bli ”monitora” för att jag lär mig av barnen och de lär sig av mig. Jag tycker inte att det är svårt att lära ut, men det är viktigt att koncentrera sig under utbildningarna för att sedan komma hit till skolan väl förberedd, säger Katherine Massiel Herrera García, 12 år och ”monitora” i nordvästra Jinotega.

Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua

Här kan du titta på Club Infantils barnkommunikatörers arbete.