Välkommen till praktikantbloggen

BloggheaderVT18
I den här bloggen skriver våra utlandspraktikanter om sina erfarenheter från våra utvecklingsprogram i Latinamerika. Från januari till juni 2018 befinner sig Cecilia och Sara i Nicaragua och Agnes och Roberta i Peru.

Peru: Att arbeta i förening

Det är viktigt att jobba i en fungerande organisation och det praktiska arbetet med avokadoodling, marsvinsuppfödning som Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer jobbar med i Peru sker i föreningar där de sociala och organisatoriska delarna är centrala. Det är ofta inom föreningarna som bildas som många får möjlighet att utveckla sina färdigheter genom ansvarsuppdrag som ordförande, sekreterare eller kassör.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Landsbyggdsutvecklingsprogrammets (PDR) fältteam består alltid av en person med ett större övergripande ansvar för den produktiva delen och en person med större ansvar för den sociala. När en grupp personer väljer att bilda en förening för att gå samman i en aktivitet får de inte bara stöd i det tekniska utan även i att organisera sig, stöd i att lösa eventuella konflikter som kan uppstå eller att reda ut oklarheter i de olika förtroendevalda personernas roller. Det är väldigt viktigt att allt detta fungerar bra för att kunna arbeta tillsammans.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

”När det är pengar inblandade uppstår alltid konflikter, därför är det viktigt att alla utför sina uppgifter och att alla undantag nedtecknas.” Veronica Quenta antropolog i PDRs fältteam och specialist inom det sociala området i Tipan.

När en styrelse ska väljas håller alla medlemmar i föreningen ett möte men innan de beslutar om en styrelse diskuteras och klarläggs varje styrelseposts roll, därefter kan medlemmarna nominera varandra och rösta. Föreningarna för protokoll över möten och arbetsdagarna där närvaron alltid dokumenteras. Det är viktigt att alla som är medlemmar i föreningen deltar i aktiviteterna, tar del av informationen och samarbetar annars uppstår lätt konflikter. Ofta har varje förening tillsammans satt upp regler för vad som händer när någon uteblir från sina ansvarsområden så som att vattna i växthuset, delta på möten etc.

Bevatnningsschema avokadoodolarföreningen i Yato.

Bevattningsschema avokado-odlarföreningen i Yato.

På så vis kan arbetet fördelas lika och när föreningen sedan börjar få inkomster från försäljning av det de producerar eller ska dela upp växterna de drivit upp i växthuset kan de fördelas rättvist.

Text och bild: Agnes Lansrot

Peru: Marsvinsuppfödning i Castilla Media

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Vi går ned mot huset där marsvinen bor och när vi kommer in börjar Milan Vazquez Huayna ta fram mat att dela ut, hela huset fylls med glada marsvinsrop när de får syn på maten.

– Mitt mål är att nå 1 000 marsvin berättar Milan, först då är det verkligen lönsamt.

– Jag började delta i PDRs aktiviteter för flera år sedan, då hade jag fortfarande inget av detta. Jag gick på utbildningarna i marsvinsuppfödning och steg för steg började jag bygga upp det här. Jag tror att det är viktigt att först utbilda sig och ha kunskap för att sedan kunna investera i något.

IMG_4143

Milan har nu en helt egen byggnad till marsvinen som är väl ventilerad där han kan dela upp de minsta marsvinen från de större osv.  Det finns ingen marsvinsodlarförening i området, men Milan har deltagit i PDRs utbildningar och får numera främst stöd i form av teknisk assistens vilket alltid sker på individnivå. Tillsammans har Milan och Roberto, PDRs ingenjör i fält, tagit fram ett vattensystem där marsvinen kan dricka vatten från små munstycken. På så vis kan de dricka rent vatten när de vill.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

I Castilla Media är det ovanligt att de yngre stannar kvar när de avslutat skolan, majoriteten av befolkningen är äldre då de yngre ofta flyttar in till städerna för att studera eller arbeta. Arbetsmöjligheterna är begränsade i området men Milan har bestämt sig för att bo kvar, skaffa familj och satsa på marsvinsuppfödningen utöver sina andra jordbruksaktiviteter.

– Det saknas utbildningsmöjligheter här i området. De unga som flyttar iväg för att studera kommer inte tillbaka. Om det fanns ett teknologiskt institut här skulle fler bli kvar i området, säger Milan.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

– Jag tillhör inte någon förening istället deltar jag i PDRs aktiviteter som oberoende marsvinsuppfödare. Mina grannar har inte varit intresserade av att delta i PDRs arbete tidigare, men nu när de ser resultaten av mitt arbete börjar de bli intresserade.

Agnes Lansrot, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Tillsammans i kampen mot våld och för främjandet av barns rättigheter

Idag är det dags för möte med Alianza Global i staden Jinotega i Nicaragua. Alianza Global är ett samarbete mellan ett antal organisationer från olika delar av Nicaragua som alla arbetar mot samma mål – att motverka barnsexhandel i landet. Syftet med samarbetet är att ge organisationerna en möjlighet att utbyta kunskaper, erfarenheter och arbetsmetoder. Representanter från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer Mary Barreda, Proyecto Miriam, Apeadeco och Club Infantil deltar i dagens möte.

2.

På mötet med Alianza Global deltar flera olika organisationer i Nicaragua som arbetar mot barnsexhandel.

Det är tydligt att samtliga deltagare uppskattar mötet och känner varandra sedan tidigare.

– Arbetet mot våld och övergrepp på barn är väldigt tufft, och ibland kan allting kännas hopplöst. Då är det otroligt betydelsefullt att få träffa och prata med personer från andra organisationer som arbetar med samma sak. Det är viktigt att veta att man inte är ensam i den här kampen, berättar Osvaldo Guiterrez, en av mötets deltagare.

Dagens mötesledare, Fátima Averruz från Svalorna LA:s samarbetsorganisation Club Infantil ber deltagarna att skriva ner såväl positiva som negativa aspekter vad gäller situationen för barn och kvinnor på både nationell och lokal nivå i Nicaragua.

När alla är klara sätts papperslapparna upp på en tavla. De problem som tagits upp av de flesta organisationer är våld mot kvinnor, ”femicidios” (”mord på kvinnor”), ungdomsgraviditeter, barnarbete, miljöproblem, sexuella övergrepp, risker med sociala medier, risker kopplade till skolmiljön, samt barnsexhandel.

Bland de positiva aspekterna som tagits upp nämns till exempel de framgångar som har skett i arbetet för jämställdhet samt organisering av män som arbetar mot våld mot kvinnor. Mötet fortsätter med att deltagarna reflekterar över dessa frågor och hur de kan arbeta vidare för att stoppa våldet och främja barns rättigheter.

1.

Mötesdeltagarna ombeds anteckna positiva och negativa sidor av den nationella och lokala kontexten i landet.

– Ibland känns det tufft att se alla problem på det här sättet, med tanke på hur mycket vi arbetar varje dag för att uppnå en förändring. Men kontexten som vi kan se framför oss på tavlan motiverar oss att fortsätta kämpa och det är viktigt att komma ihåg att vi kämpar tillsammans! säger Celina Lira, Svalorna LA:s landrepresentant.

Sara Borrás, programpraktikant Nicaragua

Peru: Inspirerande matlagningskurser i Tipan

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarollo Rural) i Castilla Media arbetar med hållbar utveckling och teman som matsuveränitet,  försörjning, matsäkerhet och rätten till mat.

Matsäkerhet eller ”seguridad alimentaria” innebär att samtliga medlemmar i en familj eller i en hel befolkning ska ha tillgång till näringsrik mat.

Med hjälp av kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta håller programmet utbildningar om matsäkerhet och hur hälsosam och näringsrik mat kan bidra till en sund och aktiv livsstil.

Kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta förklarar vad olika grönsaker är bra för. Foto: Agnes Lansrot

Kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta förklarar vad olika grönsaker är bra för.
Foto: Agnes Lansrot

Vi befinner oss i Tipan i Castilla Media, lokalen börjar så småningom fyllas med invånarna från bygden och kranskommunerna Yacmes, Yato, Chupacra och Tagre.

Ikväll ska vikten av varierad kost och att använda lokalt odlade grönsaker diskuteras. Dessutom ska kostrådgivaren Zoyla Guadalupe Sabaleta visa hur man förbereder goda och smakrika sallader. På tidigare kurser har Zoyla tillsammans med deltagarna bland annat tillagat näringsrika pajer.

– Många gånger vill vi vuxna att barnen ska äta grönsaker som vi vuxna själva inte äter. Om vi inte äter grönsakerna hur kan vi förvänta oss att våra barn ska äta det?  Vi måste använda oss av fler grönsaker och variera dessa i vår matlagning. Dessutom bör vi använda de grönsaker som vi själva odlar, berättar Zoyla för deltagarna.

Foto: Agnes Lansrot

Foto: Agnes Lansrot

Deltagarna hjälps åt att hacka och skala grönsaker.  Alla är överens om att allt smakar jättegott och att det är lätt att tillreda de olika salladerna. De känner sig inspirerade att testa nya grönsaker och sallader.

Avslutningsvis så fick alla deltagare hem en broschyr med alla recept från kvällens sallader så att de kan göra salladen åt sig själva och till sina barn.

 

Roberta Muñoz Aranda, Praktikant 

Nicaragua: ”Det finns inga skillnader – alla barn har samma rätt till utbildning”

Apeadeco är på oannonserat besök i skolan Máximo Jeréz i La Quimera, Telica. Lärarna blir glada av vårt besök och berättar att barnen snart är tillbaka från sin rast. Vi ska prata med barnen om programmet Dedenan som arbetar förebyggande mot barnsexhandel.

Under rasten noterar jag att några av barnen bär skoluniform – vit tröja eller skjorta med mörkblåa byxor för killar eller mörkblå kjol för tjejer – medan andra inte gör det.

”Anledningen till att vissa av barnen inte bär skoluniform är att alla föräldrar inte har råd” säger Cecilia del Socorro Rojas som är lärare på skolan.

KOPIA N 180405 Skolbarn i La Quimera, Telica 1 - CPP

Skolbarn i skolan Máximo Jerez i La Quimera står i kön till vattenkranen på skolgården. Några av barnen bär skoluniform, andra inte. Foto: Cecilia Palacios Persson

Egentligen är det obligatoriskt att bära skoluniform i Nicaragua, som också är som en symbol för skolan. Ibland har föräldrarna inte råd att köpa någon skoluniform, eller så har de bara råd att köpa en uppsättning som självklart måste tvättas emellanåt. Därför måste barnen vissa dagar ha på sig vanliga kläder i skolan.

”Men det spelar ingen roll, för varken lärare eller elever. Utbildning är till för alla och därför är alla barn välkomna att delta i skolan, oavsett om de har skoluniform eller inte” säger Cecilia.

Skolan Máximo Jerez i La Quimera, Telica. Foto: Cecilia Palacios Persson

Skolan Máximo Jerez i La Quimera, Telica.
Foto: Cecilia Palacios Persson

Cecilia fortsätter att berätta om varför hon uppskattar de gånger som Apeadeco är där på besök.

”Apeadecos arbete för att stärka barns rättigheter och motverka barnsexhandel är jätteviktigt. Det ger barnen större kunskap och medvetenhet om situationer som de i annat fall kanske hade uppfattat som vanliga eller normala, trots att de i själva verket är farliga. Barnen har stor nytta av det som de lär sig av Apeadeco och får därigenom ett ökat skydd”.

Läraren Cecilia del Socorro på skolan Máximo Jerez i La Quimera, Telica. Foto: Cecilia Palacios Persson

Läraren Cecilia del Socorro.
Foto: Cecilia Palacios Persson

”Vi ser gärna ett fortsatt samarbete med Apeadeco för att barnen ska kunna fortsätta utvecklas. Det finns inga skillnader – alla barn är lika mycket värda och har samma rätt till utbildning” säger Cecilia.

Cecilia Palacios Persson, programpraktikant, Nicaragua

Peru: ”Vi är väldigt exalterade över att börja odla”

Landsbygdsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural)  har efter ett år lyckats få ett tiotal av invånarna från Yato respektive Chupacra att vilja delta i programmet. Invånarna har själva pratat med sina grannar och fler och fler har blivit taggade på att gå med i de nystartade föreningarna.

Första steget i processen är att bygga upp föreningarnas växthus, detta sker genom så kallat ”faena”, det vill säga samarbete.

I båda kommunerna har deltagarna tillsammans jobbat hårt för att bygga klart växthusen.

I växthusen ska tusentals avokadoplantor odlas för att sedan säljas vidare eller planteras ut.

Tanken är att växthusen ska bidra till en hållbar försörjning. Genom att deltagarna själva bygger växthuset nu lär de sig tekniken, och kan därför bygga fler växthus också när landsbygdsutvecklingsprogrammet inte längre är på plats.

Veronica Quenta Cuevas samtalar med medlemarna Rene och Sebastiana innan det är dags att börja med "la faena". Foto: Roberta Muñoz Aranda

Veronica Quenta Cuevas samtalar med medlemarna Rene och Sebastiana innan det är dags att börja med ”la faena”.
Foto: Roberta Muñoz Aranda

– Vi har hittills bara stolparna till växthuset men idag ska vi sy ihop nätet och fixa med ståltråd.  Därefter se till att nätet är på plats, det ska vi göra genom att sy och lägga till sand på kanterna. Vi vill få detta gjort så vi kan börja plantera en massa. Vi är väldigt exalterade på att börja odla! berättar deltagaren Rene Flores från Chupacra.

En förebild på växthuset

En före-bild på växthuset. Foto: Roberta Muñoz Aranda

 

Deltagarna mäter hur mycket när de behöver. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Deltagarna mäter hur mycket nät de behöver. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Dags att sy ihop näten. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Dags att sy ihop näten.
Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Foto: Roberta Muñoz Aranda

Efter timmar av hårt arbete är växthuset äntligen klart. Nästa ”faena” kommer vara att ha dit sand och sen kan äntligen planteringen av avokadokärnor påbörjas!

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant Peru

Nicaragua: ”Alla lever inte en exemplarisk verklighet”

Svalorna Latinamerikas fyra samarbetsorganisationer i Nicaragua arbetar alla förebyggande mot barnsexhandel i dom fyra städerna Esteli, Jinotega, Telica och León. Inför programmets tredje fas gjordes baslinjestudier i de olika områdena med syfte att synliggöra befolkningens kunskap kring temat barnsexhandel.

Svalorna Latinamerikas programpraktikant Sara Borrás och Aurora Gonzales sitter på Mary Barredas kontor och går igenom enkäter inför baslinjestudien i León. Foto: Cecilia Palacios Persson

Svalorna Latinamerikas programpraktikant Sara Borrás sitter tillsammans med kollegan Aurora Gonzales på Mary Barredas kontor och går igenom enkäter inför baslinjestudien i León. Foto: Cecilia Palacios Persson

Studierna bestod av både möten med fokusgrupper samt enkäter som fylldes i av både barn, ungdomar och vuxna i områdena där programmet verkar. Resultaten visar att det finns stora kunskapsluckor vad gäller sexuella förövare. En klar majoritet av alla vuxna deltagare ansåg att sexuella förövare som förgriper sig på minderåriga är mentalt sjuka. Dessutom uttryckte majoriteten av alla barn och ungdomar att sexuella förövare alltid är okända för offret.

Andra resultat som framkom i studien visar hur starkt präglad machokulturen är i samhället då ojämställdhet mellan könen ansågs som naturligt, utan vidare reflektion.

De flesta av de vuxna var medvetna om olika riskfaktorer för att barn och ungdomar ska hamna i barnsexhandel, så som drogberoende, tonårsgraviditeter, våld inom familjen samt psykiska problem. De vuxna deltagarna hade generellt sett mer kunskap om barnsexhandel än de yngre deltagarna. Detta kan verka självklart, men analys av resultaten visar även att barnsexhandel är ett tema som anses tabubelagt och som barnen och ungdomarna inte får kunskap om. Denna okunskap bidrar till att fler barn faller offer för barnsexhandel.

Teamet på Apeadeco, samt konsulten Jeanette Velásquez under utvärderingsmötet för baslinjestudien. Foto: Cecilia Palacios Persson

Teamet på Apeadeco, samt konsulten Jeanette Velásquez under utvärderingmötet för baslinjestudien. Foto: Cecilia Palacios Persson

– Resultaten som framkommit visar utgångsläget för vårt framtida arbete inom programmet. Det blir extra viktigt att arbeta med identitet, självkänsla, genusroller och jämställdhet, säger Norvin Campos Ramos, medarbetare på Apeadeco.

För att sammanställa resultaten av baslinjestudierna objektivt har en utomstående konsult, Jeanette Velásquez. Hennes analys visas tydligt att en stor andel av deltagarna svarat utifrån en idealbild och inte från sin existerande verklighet.

– Alla lever inte en exemplarisk verklighet med bra relationer, men folk är rädda för att berätta sanningen, beskriver Jeanette under utvärderingsmötet.

Cecilia Palacios Persson, programpraktikant i Nicaragua

Peru: ”Vi ger inte bort fisk, vi lär ut hur man fiskar”

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR i Peru arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv. Detta innebär att fokus ligger på att stötta och utbilda befolkningen i att själva kunna skapa förutsättningar för egen försörjning och sin egna ekonomiska utveckling. Alltid med ett stort fokus på rättigheter och integritet.

Rent praktiskt består arbetet till stor del av workshops och utbildningar. En annan viktig del av arbetet är uppföljning och individuell handledning. Den kan bestå av att en expert anlitas och kommer ut och håller i en workshop, att PDR:s fältteam kommer och tittar på nyplanterade avokadoträd eller går igenom kostnader och affärsplaner. Många jordbrukare i området odlar och säljer nämligen sina produkter utan att räkna ut sina exakta produktionskostnader och säljer sedan därför produkten alldeles för billigt för att kunna gå med vinst. Därför är arbetet med kostnadsberäkningarna viktiga.

Irma Timaná, fältteamet i Machaguay och Viracos sociolog, beskriver denna metod som att istället för att ge bort fisk till någon så att den kan äta, lär de ut hur personen fiskar sin egen fisk och på så vis kan fortsätta att försörja sig själv.  ”Vi ger inte bort fisk. Vi lär ut hur man fiskar”.

Biodlarföreningen "Asociación agropecuaria del vallecito de Yacmes" bygger om ställningen till bikuporna.

Biodlarföreningen ”Asociación agropecuaria del vallecito de Yacmes” bygger om ställningen till bikuporna. Foto: Claudio Quispe

Den här dagen är vi i Yacmes som ligger en liten bit utanför Tipan i Castilla Media, biodlarföreningen ”Asociación agropecuaria del Vallecito de Yacmes” ska tillsammans bygga om konstruktionen som bikuporna står på. Fältteamets antropolog Veronica Quenta och ingenjör Eloy Miranda Ramos är på plats för att stötta arbetet. ”Den upphöjda konstruktionen är till för att myrorna inte ska kunna ta sig upp till bikuporna och invadera. På det här sättet är de bättre skyddade.” berättar Eloy.

PDRs fältteam deltar under bygget av ny ställning till bikuporna.

PDRs fältteam deltar under bygget av ny ställning till bikuporna. Foto: Roberta Muñoz

 

Agnes Lansrot Programpraktikant Peru

Peru: Utbildningsdag i Tipan och Yacmes

Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) arbetar med hållbar utveckling och med ett rättighetsperspektiv. I programmets arbetsmetod ingår att anordna utbildningar med specialister inom jordbruk, jämställdhet, ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter.

Idag ska ekonomen Mauricio Pacheco hålla utbildningar i samhället Tipan och i det lilla samhället Yacmes. Han ska lära deltagarna hur man räknar ut kostnaden för produktionen av varorna (avokadoodling, marsvinuppfödning och honung).

Mauricio Pacheco startar utbildningen med att be alla ta fram sina anteckningsblock, pennor och miniräknare.

– Man lär sig bättre och snabbare när man själv räknar ut allt och när man skriver ned allting på papper, säger han till deltagarna.

Deltagarna antecknar allt under dagens utbildning. Foto: Josué Flores Silva

Deltagarna antecknar allt under dagens utbildning. Foto: Josué Flores Silva

Mauricio är mån om att alla deltagare ska vara aktiva och interagera i utbildningen. Han börjar med att fråga deltagarna varför det är viktigt att ha allt nedskrivet och att ta reda på hur mycket produktionen kostar.

– För att veta ifall det är värt att producera varorna eller inte och för att få reda på om vi går med förlust eller vinst när vi ska sälja produkterna vidare, svarar deltagaren Teresa Acuña Sanchez från Yacmes.

Mauricio Pacheco undervisar i "Plan de costos productivo". Foto: Roberta Muñoz Aranda

Mauricio Pacheco undervisar i ”Plan de costos productivo”. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Därefter går de steg för steg över vilka utgifter som gäller för marsvinuppfödning, avokadoodling och bioodling. Som sista delmoment så delas deltagarna in i smågrupper där de ska lösa olika matteproblem tillsammans.

I slutet av utbildningen känner alla deltagare att de har fått nya kunskaper och de får även med sig uträkningarna på papper, ifall de vill förmedla de nya kunskaperna till sina nära och kära.

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant, Peru

 

Nicaragua: Kvinnomorden fortsätter att öka

Femicidios är sorgligt nog ett utbrett och välkänt fenomen i Nicaragua som betyder kvinnomord. Femicidios är ett hatbrott, ett mord på en kvinna eller flicka på grund av hennes kön. Under februari månad skedde hela fem femicidios i Nicaragua, där det yngsta offret endast var tolv år gammal. Sexuellt utnyttjande, våldtäkt och upprepat våld är vanligt förekommande för dessa typ av brott.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Nadia Mendoza, medarbetare på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco är upprörd över den senaste månadens händelser.

– Vi på Apeadeco arbetar förebyggande mot dessa typer av händelser genom våra workshops där vi tar upp maskulinitetsnormer och vilken effekt dessa får i samhället. På så sätt kan vi förhindra att det sker fler femicidios i Nicaragua, berättar Nadia.

Nadia menar att svårigheten ligger i att engagera killar i dessa frågor. Generellt sett avfärdar pojkar och män sitt deltagande, då de anser att detta inte rör dem, utan flickor och kvinnor. Män och kvinnors olika roller är tydliga i samhället, där kvinnans roll som mamma är i fokus då hon är ansvarig över barnens utveckling och deras aktiviteter medan mannen ska arbeta utanför hemmet med minimal inblick i barnens dagliga liv.

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Många kvinnor lever i förhållanden med mycket våld hemma, och har svårt att ta sig ur dessa relationer. Mannen hotar ofta med att döda kvinnan och göra barnen illa om hon lämnar honom, vilket kan göra att hon stannar kvar i förhållandet på grund av att hon fruktar för sitt, och sina barns, liv.

– För att femicidios ska upphöra så måste även machismo att upphöra, säger Nadia bestämt.

"No hay excusas", "Det finns inga ursäkter", våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

”No hay excusas”, ”Det finns inga ursäkter”, våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

Cecilia Palacios Persson, Programpraktikant i Nicaragua.

Peru: Från växthus till jord

Ett av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) huvudsakliga mål är att skapa säkra försörjningstillfällen och större inkomster för kvinnor och unga i området.  Detta sker bland annat genom att PDR bistår med olika slags utbildningar av experter.

– Förra året hade vi utbildning för deltagarna i programmet om hur man skriver en affärsplan. Dessutom byggde vi växthus och började med biodling. Nu är det dags för nästa steg, att se till att plantorna växer i jorden. Nu i början ska plantorna vattnas en gång i veckan. Vi ska besöka alla deltagares avokadoodling, berättar Veronica Quenta.

Veronica Quenta har tillsammans med Eloy Miranda Ramos, arbetat med PDR i Castilla Media sedan juli förra året. En del av deras arbetsuppgifter är att hjälpa deltagarna med det tekniska men även att vara ett stöd för dem fram till programmets slut år 2021.

Vi befinner oss i kommunen Tipan för att få reda på hur utvecklingen av avokadoodlingen går.

Från att varit i växthuset så har plantorna hunnit växa till sig. Och dem är nu planterade i jordmark runt om Tipan. Sammanlagt är det 13 personer som deltar i avokadoodlingen och varje person har ca 100-200 plantor var.

Från att varit i växthuset så har plantorna hunnit växa till sig. Och de är nu planterade i jord runt om Tipan. Sammanlagt är det 13 personer som deltar i avokadoodlingen och varje person har ca 100-200 plantor var. Foto: Roberta Muñoz Aranda

– Enligt våra uträkningar så ska de gå plus efter andra året. Första året så får deltagarna tillbaka pengarna som har investeras och året därpå så ska varje avokadoträd producera 20 kilo avokado per träd, träden skördas en gång om året. berättar Veronica Quenta.

Tanken är att avokadoförsäljningen ska vara en extra inkomst för varje familj. Allt hårt arbete är nu i början, men längre fram så minskas arbetet. Och då behövs det bara plockas avokados till försäljning.

Bland alla kaktus så odlas det nu avokado. Veronica Quenta för anteckningar om hur utvecklingen för odlingen går. Foto: Roberta Muñoz Aranda

Bland alla kaktus så odlas det nu avokado. Veronica Quenta för anteckningar om hur utvecklingen för odlingen går. Foto: Roberta Muñoz Aranda

 

Roberta Muñoz Aranda, programpraktikant Peru

Nytt år, nya mål!

Solen skiner utanför men i mötesrummet är det mörkt och kallt. Mötesdeltagarna som kommer in genom dörren har tjocka tröjor på sig. Det är fortfarande sommar i Machaguay (Castilla Media, Peru) men höjden på 3 150 meter över havet gör att det är ganska kyligt.

Möte i macthaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Möte i Machaguay med deltagare från de kringliggande områdena. Irma Timaná informerar om årets kommande aktiviteter. Roberto Velarde tar anteckningar.

Efter sommarledigheterna återupptas nu aktiviteterna i de fem områdena i regionen Castilla Media där PDR (Programma de Desarollo Rural) arbetar. Här i Machaguay drar fältteamets sociolog Irma Timaná igång mötet där årets programaktiviteter och mål presenteras. De aktiviteter som påbörjades under förra året ska nu fortsätta och kunskaper fördjupas, så att de kan föras vidare och komma till användning även den dag PDR inte längre är kvar i området.

Irma berättar om mål och allt arbete som kommer att genomföras men poängterar också:
– Det är viktigt att alla deltar så att vi tillsammans kan uppnå målen. Om en person går själv och pratar med lokalpolitikerna är det troligt att de inte lyssnar, men om vi går ihop, tio eller till och med femtio personer så kan de inte undvika att lyssna.

Sedan börjar planeringen för uppstartsmöten av olika aktiviteter för varje förening som har bildats i området under förra året. Här finns en kvinnoförening, en förening för äldre personer och många fler föreningar. Separata möten i varje mindre område planeras också in, eftersom många deltagare i programmet har svårt att ta sig till Machaguay utan transport. Att gå till fots kan ta mer än en timme.

Det här året kommer PDR att utbilda utvalda kvinnor och ungdomar i de fem områdena Viraco, Machaguay, Tipan, Pampacolca och Uñón i marsvinsuppfödning, biodling, ekologisk odling av olika frukt och grönsaker och andra aktiviteter som deltagarna i programmet ägnar sig åt. Kvinnorna och ungdomarna som utbildas, ska sedan i sin tur utbilda andra boende i området och finnas som ett stöd när PDR:s personal inte är på plats.

Agnes Lansrot, praktikant, Peru

Nicaragua: Peppade barn i Antenor Sandino

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Mary Barreda arbetar förebyggande mot barnsexhandel, bland annat genom aktiviteter med barn och ungdomar. Idag besöker vi förorten Antenor Sandino, där programaktiviteter kommer att hålla till från och med mars. Solen står högt på himlen och på gatorna kan man se barn som är på väg hem från skolan, ungdomar som spelar fotboll och föräldrar som sopar bort dammet från verandan.

Dagens uppgift är att informera om programmet, och att erbjuda barn och ungdomar möjligheten att delta. Var vi än knackar på blir vi inbjudna, eller så sätter vi oss på plaststolar framför huset och pratar med familjerna. Barnen nickar ivrigt när vi berättar om aktiviteterna, medan föräldrarna lyssnar noga till all information innan de tar sitt beslut. Det är tydligt att det är viktigt för föräldrarna att aktiviteterna inte på något sätt står i vägen för barnens skolgång.

– En av våra huvudprinciper är att skolan alltid ska komma i första hand. Skolelever i Nicaragua har lektioner antingen under för- eller eftermiddagen. Om barnen har lektioner på förmiddagen, kommer aktiviteterna att vara på eftermiddagen – och vice versa, berättar Norella Vega, medarbetare på Mary Barreda.

Medarbetarna Aurora och Norella informerar en familjemedlem om programmet.

Medarbetarna Aurora González och Norella Vega informerar om programmet. Foto: Sara Borrás

En del av programmet består av att arbeta med familjemedlemmar till barnen.

– Vi tycker det är jätteviktigt att även arbeta med barnens familjemedlemmar. Eftersom de flesta arbetar långa dagar, studerar eller tar hand om mindre barn i huset har vi valt att endast ha två familjeträffar per månad och att hålla till i områdets skola för att de inte ska behöva åka långt, berättar Aurora González, som även hon arbetar på Mary Barreda.

Totalt ska gruppen bestå av 30 barn och ungdomar. Det är uppenbart att det finns ett enormt intresse av att delta i programmet, för efter två timmar har vi redan en lista med 24 personer som är intresserade. Det är snart middagsdags, och vi bestämmer oss för att fortsätta nästa dag.

Sara Borrás, programpraktikant i Nicaragua.  

Nicaragua: Att göra sin röst hörd

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco håller till i västra Nicaragua i en liten stad vid namn Telica. Organisationen arbetar förebyggande mot barnsexhandel och har tidigare främst arbetat i urbana områden men breddar nu sin vy till mer lantliga delar av Telica.

Skillnaden mellan att arbeta i rurala områden istället för urbana ser Nadia Mendoza, medarbetare på Apeadeco, som positivt.

– Dessa områden är särskilt utsatta med mycket våldsbrott. Polisen hinner inte alltid dit i tid då dessa områden ligger långt utanför stadens centrum. Detta gör att det känns extra viktigt att arbeta här, berättar hon.

Dessutom menar Nadia att barn och ungdomar i urbana Telica har mer tillgång till olika saker såsom internet, caféer och parker vilket de rurala områdena saknar. Detta bidrar till att barn i de rurala områdena uppskattar och deltar mer i programaktiviteterna, då det inte erbjuds särskilt mycket andra aktiviteter i deras område.

Skolelever från området El Panal lyssnar på information om det kommande programmet. Foto: Ivette Betancourt

Skolelever från området El Panal lyssnar på information om det kommande programmet. Foto: Ivette Betancourt

Sex nya områden ingår i det nya utvecklingsprogrammet som precis startat, där arbetet riktar sig till skolelever i åldrarna 11–12 år. Dessa elever kommer att få möjlighet att delta under hela programperioden och berika sig med kunskap om bl.a. genus, barnsexhandel och könsroller. Aktiviteterna inom programmet kommer främst att äga rum på skolorna där eleverna studerar.

Den första kontakten med eleverna innebär att dessa ska få en överblick över programmets huvudtema samt en presentation av organisationen och dess medarbetare.

Nadia Mendoza, medarbetare på Apeadeco, håller i en presentation för det nya programdeltagarna i området El Panal. Foto: Ivette Betancourt

Nadia Mendoza, medarbetare på Apeadeco, håller i en presentation för det nya programdeltagarna i området El Panal. Foto: Ivette Betancourt

– Det är viktigt att ge de nya barnen utrymme för att känna tillit inför oss som organisation och vårt program. Vi vill att de ska känna att de har en plats för att göra sina röster hörda och där deras åsikter faktiskt räknas, berättar Nadia Mendoza.

Cecilia Palacios Persson, programpraktikant Nicaragua.

Bolivia: ”Jag har öppnat många homofobers ögon”

Fausto Rene Covarubias är 24 år gammal och identifierar sig själv som bisexuell. Han är medlem i Svalorna LA:s samarbetsorganisation CDC:s grupp ”Transbida”. Fausto kommer ihåg när han först introducerades till ämnen som mänskliga rättigheter och sexuella rättigheter via CDC. Han berättar att han genom att ha fått veta mer om dessa teman, också lärt sig mer om sig själv och om HBTQI.

– Organisationen CDC har gett mig information och sedan har jag informerat andra, säger Fausto. Jag har nu öppnat ögonen hos många homofober.

Fausto poserar på sista ungdomsmötet för programet Suma Thakhi II

Fausto poserar på sista ungdomsmötet inom programet Suma Thakhi II

Fausto menar att han har hjälpt många att se världen på ett annat sätt, även i sin egen familj, där han informerat sin pappa som enligt Fausto har en mer gammaldags syn på världen.

– Nu stöttar pappa mig.

Innan Faustos deltagande i utvecklingsprogrammet i Bolivia, var han blyg och hade problem med att prata inför andra. Genom programmet har han tränat på att prata inför folk. Det största förändringen enligt Fausto själv är dock kunskapen om mänskliga rättigheter och HBTQI som han fått. I framtiden vill Fausto fortsätta att utbilda andra, precis som han själv blev utbildad.
– Jag vill få andra att inse att homosexualitet inte är en sjukdom!

Fausto Covarubias och andra ungdommar diskuterar vad som innebär att vara ungdom i dagens Bolivia

Fausto Covarubias och andra ungdomar diskuterar vad det innebär att vara ungdom i dagens Bolivia

Daniela Rodriguez, programpraktikant, Bolivia

Bild: Hanna Anevik

Bolivia: Föräldrar mot homofobi

Decembersolen lyser genom de stora fönstren och värmer upp lägenheten som tillhör Maria del Carmen “Cacha” Jemio från La Paz, Bolivia. Cacha är ordförande för den ideella organisationen Fameli som startades i oktober 2016 för föräldrar och anhöriga till HBTQAI-personer.

 Det fanns ett stort behov av att skapa en plats där föräldrar kan känna sig mindre förvirrade och oroliga, där vi kan hjälpa varandra och skapa en medvetenhet i samhället för att hjälpa våra barn, berättar Maria del Carmen “Cacha” Jemio.

”Det fanns ett stort behov av att skapa en plats där föräldrar kan känna sig mindre förvirrade och oroliga, där vi kan hjälpa varandra och skapa en medvetenhet i samhället för att hjälpa våra barn i deras aktivism och i kampen för deras rättigheter”, berättar Maria del Carmen “Cacha” Jemio.     Foto: Hanna Anevik

Fameli (Familiares Mentes Libres = familjemedlemmar med öppna/fria sinnen) får bland annat stöd av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation CDC och uppstod från initiativet av en son vars mamma lidit på grund av hans sexuella läggning, delvis eftersom hon saknade kunskap om HBTQAI-frågor och inte hade någon att vända sig till.

Det sociala trycket och fördomarna i det bolivianska samhället sätter press på föräldrarna när deras barn kommer ut som homosexuell eller som transperson. Det ses som en sjukdom eller en synd, och Cacha berättar att för många föräldrar blir det ett trauma när deras barn kommer ut, just för att det är svårt att konfrontera dessa fördomar. Det är också svårt för barnen att kommunicera sin läggning överhuvudtaget för att de känner att de drar skam över hela familjen, förklarar Cacha.

Den största utmaningen är samhället. Det finns så många aggressiva och våldsamma attityder som vi måste kämpa mot, såsom homofobi och diskrimination som leder till mobbning, hatbrott och mord.

FAMELI deltar i en Pride-demonstration i centrala La Paz.

Fameli deltar i en Pride-demonstration i centrala La Paz. Foto: Maria del Carmen Jemio.

Fameli bjuder ofta in personer att tala om de ämnen de vill lära sig mer om – ofta sina barn som berättar utifrån egna erfarenheter. De deltar också i demonstrationer, mot homofobi och för gay pride.

Cacha uppmanar andra föräldrar till HBTQAI-personer att bryta barriärerna av fördomar.

Stötta era barn som ni skulle med vilket barn som helst. Det finns så många omständigheter i livet, det här är bara en av dem – inget mer.

 

Hanna Anevik, programpraktikant, Bolivia.

 

Peru: vi måste göra något nu!

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Peru: höga höjder och ekologiska växthus

Svalorna Latinamerika gör skillnad! Men hur?
De senaste veckorna har det jobbats hårt i Castilla Media. Både samarbetsorganisationerna Ceder och El Taller, som driver landsbygdsutvecklingsprogrammet här, har satsat på olika typer av odling i växthus.

Växthus

Ett av de växthus som byggts senaste veckan i Castilla Media. Foto: Jhonny Talavera

Castilla Media är ett område med små samhällen och platser som skiljer sig mycket åt, både geografiskt och socialt. För invånarna i byn Tipan är växthusen ett sätt att skapa arbete där det tidigare inte funnits så mycket. Inez Vita Chahuayo, ordförande för jordbrukarkooperativet i Tipan, förklarar:
– Det finns inga jobb här! Det är ett så litet samhälle. Men det vi har som inte de andra har är ett lite varmare klimat, och det vill vi utnyttja, alla medlemmarna hoppas på större inkomster nu så att vi kan försörja våra familjer.

Inez

”Här kommer avokadoplantorna att frodas” säger Inez Vita Chahuayo. Foto: Laura Juarez

Växthusen sätts med gemensamma krafter upp på en dag och brukas helt utan bekämpningsmedel, vilket annars är väldigt vanligt i Peru. Det betyder att grödorna både blir billiga att odla och näringsrika. Avokadoplantor, jordgubbar och grönsaker som morötter och lök är de vanligaste grödorna deltagarna satsar på.

Avokado

Ett litet avokadoträd har börjat växa. Foto: Laura Juarez

Unro är det högst belägna samhället dit Svalorna LA:s program når, här är scenariot ett annat. Växthuset som byggts är till för att säkerställa familjernas tillgång till grönsaker, något som annars är extremt svårt att få tag på:
– Det är kargt och ofta frost, så hittills har vi fått köpa våra grönsaker i byn nedanför. Men det är inte alltid vi har råd med det, säger Diana Calachúa som bor i byn.

Växthusduk

Alla hjälps åt att sy ihop duken som ska bli tak och väggar till växthuset i samhället Unro. Foto: Laura Juarez

Andra som också tagit del av stödet är en grupp kvinnor i föreningen AMMA, Kvinnornas förening i byn Machahuay, som driver en liten restaurang.
– Snart kommer vi kunna gå runt bättre ekonomiskt! Med våra egna grönsaker blir maten vi serverar både billigare och nyttigare!, instämmer alla.

AMMA

Några av föreningen AMMA:s medlemmar i sitt nybyggda växthus. Foto: Laura Juarez

Programmet bidrar med en del av det material som behövs för att bygga växthusen, men framförallt med kunskap om hur man driver dem för att att de ska hålla i minst tio år till. Ett stort steg för många familjer i Castilla Media som kommer med olika förhoppningar: fler näringsämnen, godare mat, en säkrare inkomst och en större trygghet. Men för alla verkar en sak vara klar: utan programmet hade detta aldrig hänt!

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Slag och skrik är misshandel, inte uppfostran

Människor på gatorna stannar nyfiket upp. De ser sig omkring och tar upp mobilkameran för att fota och filma uppståndelsen. Cyklar, bilar, plakat, människor på styltor, musik, trumslagare, dansare och barn och vuxna utklädda i regnbågens alla färger tågar genom León. Det är Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Mary Barreda som firar sitt 28: årsjubileum genom att organisera en karneval, en manifestation mot våldsamma metoder för barnuppfostran. Budskapet är:

”Slag, skrik och förödmjukelser uppfostrar inte, det är misshandel och det är ett brott”.

Karnevaltåget Foto: Karin Carlsson

En del av karnevaltåget med en skylt med budskapet ”slag, skrik och förödmjukelser uppfostrar inte, det är misshandel och det är ett brott”. Foto: Karin Carlsson

Under karnevalen synliggjordes sätt att uppfostra barn utan våld. Detta för att uppmärksamma en enkät som Mary Barreda gjort med 688 personer ur programmet Dedenans målgrupp. I enkäten kom det fram att många familjer fortfarande använder sig av fysisk bestraffning istället för uppfostringsmetoder baserade på kärlek och respekt som exempelvis dialog, att lyssna på varandra, att ge råd och att sätta gränser genom att helt enkelt bara säga nej.

Några kvinnor marscherar i karnevaltåget Foto: Karin Carlsson

Några kvinnor som marscherar i demonstrationståget. Foto: Karin Carlsson

– Vi på Mary Barreda vill tacka alla barn och föräldrar som deltagit i marschen idag och som kämpar för att barn ska uppfostras med tydliga gränser, men utan straff, säger Rosa Maria Espinoza, ordförande för Mary Barreda och en av organisationens grundare, när hon talar på 23:e juli-torget i León där karnevaltåget avslutas.

Rosa María Espinoza tackar alla deltagare när karnevalen avslutas på 23:e juli-torget i León Foto: Karin Carlsson

Rosa María Espinoza tackar alla deltagare när karnevalen avslutas på 23:e juli-torget i León. Foto: Karin Carlsson

År 2014 infördes en lag i Nicaragua som förbjuder uppfostringsmetoder som innebär fysiskt och psykiskt våld mot barn. Våld som metod i barnuppfostran har dock använts i generationer och det är svårt att bryta gamla mönster. Både barn och vuxna kan berätta om när de blivit bestraffade av sina föräldrar, men i en undersökning som en annan av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer, Club Infantil, genomförde i augusti tyder svaren åtminstone på att barn idag får en mildare behandling än sina föräldrar och mor-och farföräldrar. Äldre generationer kan vittna om tortyrliknande bestraffningsmetoder som att bli brända med kokande olja och att behöva stå på knä på grus. Dagens barn bestraffas fortfarande, men mer med psykiskt våld än fysiskt enligt Club Infantils undersökning.

Barnuppfostran med våld är ett uttryck för det vuxencentrerade samhälle som Svalorna LA:s samarbetsorganisationer ser som en av de djupliggande orsakerna till barnsexhandel. Att se barn som objekt som inte har rätt att tycka till och bara ska lyda gör att de lättare kan utnyttjas av vuxna – både för att det är mer accepterat i samhället och för att barnen själva inte tror sig ha rätten att säga emot.

– För att förebygga barnsexhandel måste vi arbeta för att barnen ses som personer med rättigheter som inte får utsättas för vilken behandling som helst av vuxna och som själva vet vilka skyldigheter samhället har att skydda deras rättigheter, säger Diana Gonzalez, samordnare på Club Infantil.

Karnevaltåget närmar sig sin slutdestination Foto: Karin Carlsson

Karnevaltåget närmar sig sin slutdestination. Foto: Karin Carlsson

Dansare på styltor gick först i karnevaltåget Foto: Karin Carlsson

Dansare på styltor gick först i karnevaltåget.
Foto: Karin Carlsson

Karin Carlsson,
Programpraktikant i Nicaragua.

Peru: Erfarenhetsutbyte för hållbar utveckling

I Arequipas bussterminal samlades olika borgmästare tillsammans med andra ledare från de olika distrikten i regionen Castilla Media, för att under kvällen resa till staden Cusco. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR anordnade nämligen ett erfarenhetsutbyte med tjänstemän från olika kommuner i Cusco. Staden har kommit långt i att utveckla lokala verksamheter som stärkt den ekonomiska och sociala utvecklingen inom området. Exempel på sådana verksamheter är marsvinsuppfödning, återvinning, blomsterverksamheter och biodling. Därför har PDR bjudit in olika ledare från Castilla Media, tanken är att genom erfarenhetsutbytet kunna ta lärdom av svårigheter men även ta lärdom av framgångsrika strategier som gynnat den lokala utvecklingen.

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar om dem strategier som fått verksamheten att blomma ut. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Två kvinnor presenterar sina lokala textilverksamheter och berättar inför ledarna för CM om de strategier som fått verksamheten att blomma ut.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Ett av huvudmålen i landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR är att öka deltagandet hos kvinnor och unga i politiska utrymmen som säkerställer utövande av deras medborgerliga rättigheter i regionen Castilla Media. PDR kan ses som en plattform där ledarna får ta plats och stärka samarbetet mellan lokala myndigheter, kommuner, civilsamhället och privata sektorn. Praktiskt innebär det att PDR stärker självförtroende och förmågor genom att utbilda deltagarna och ledare för distrikten i ledarskap.

Under mötet ställdes många frågor, stämningen präglades av intensiva debatter och massa högljudda skratt. Irma Timana Taboada är sociolog och specialist inom PDR-teamet och hon brukar illustrera PDR metodiska arbetssätt på följande vis:

”Om du ger ditt barn fisk, kommer ditt barn att bli mätt den dagen, men om du lär ditt barn att fiska, kommer ditt barn att bli mätt under resten av sitt liv.”

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans borgmästare och andra ledare från CM. Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Sociologen Irma Timana sitter och lyssnar på erfarenhetsutbytet som hålls av tjänstemän från Cusco tillsammans med borgmästare och andra ledare från CM.
Foto: Jhonny Salvatore Talavera

Fokuset med erfarenhetsutbytet är att stärka ledarnas kunskaper om hur man säkerställer men även hur man förstärker ett samarbete och utbilda dem i hur man inkluderar alla för en hållbar utveckling inom sitt område. Irma förklarar:

– Det ligger i vårt intresse att stärka våra myndigheter så vi kan säkra kvinnornas deltagande i utvecklingsprocesser och stärka utrymmet för dem utöva sina medborgerliga rättigheter.

På bussresan hem fylldes många ledare av hoppfullhet att kunna genomföra en större samhällspåverkan.

Text & foto:  Jhonny Salvatore Talavera, praktikant, Peru

Bolivia: Programmet som formar ledare

– Jag har fått lära mig om mina sexuella rättigheter, samt om hur vi arbetar mot våld, homofobi och machismo. Jag har till och med blivit en ledare. Jag vet att programmet har förändrat mitt liv, min familjs liv, och många andras.

Så berättar Daniel Villarroel Mita från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Albor, om sitt deltagande i  Boliviaprogrammet Suma Thakhi II. Programmet avslutas under hösten för att lämna plats åt ett nytt arbete med början 2018, och att döma av de unga deltagarna har arbetet inte bara gett dem nya kunskaper om sina rättigheter – de har vuxit som personer och utvecklats som ledare.

– Jag har applicerat det jag lärt mig inom programmet även utanför organisationen, genom att jag kan ge råd, jag håller i workshops, och jag använder mina skådespelarförmågor när jag håller tal, berättar Daniel.

Deltagarna i Suma Thakhi II från programmets sista träff i september 2017. Foto: Hanna Anevik.

Deltagarna i Suma Thakhi II från programmets sista träff i september 2017. Foto: Hanna Anevik.

Under programmets sista träff fick deltagarna från de olika organisationerna chansen att utvärdera och analysera hur de har utvecklats både individuellt samt som grupp. Presentationerna under dagen visade att ungdomarna hade fått större självförtroende genom sitt deltagande, men också att de kunnat sprida vidare det de lärt sig till sina familjer. Daniel är en av dem:

– Jag har slutat att vara så blyg. Jag har också fått bättre verktyg att hantera många av de svårigheter jag möter, och fått stöd i familjeproblem – det har påverkat hela min omgivning.

- Programmet har lärt oss om en bättre samexistens (mellan könen) som kan vara mindre sexistisk och våldsam, berättar Daniel. På bilden syns Josue Santos Quispe och Pamela Vizcarra från Albor i en scen som framfördes under avslutningen av programmet Suma Thakhi II. Foto: Hanna Anevik

– Programmet har lärt oss om en bättre samexistens (mellan könen) som kan vara mindre sexistisk och våldsam, berättar Daniel. På bilden syns Josue Santos Quispe och Pamela Vizcarra från Albor i en scen som framfördes under avslutningen av programmet Suma Thakhi II. Foto: Hanna Anevik

Förutom sitt engagemang i Albors teatergrupper, har Daniel representerat organisationen i programmets ungdomsråd som bland annat arbetat med att planera olika träffar och events. På avslutningen för Suma Thakhi II är han konferencier. 

Daniel Villarroel Mita som en av kvällens konferencierer vid programmets avslutning. Foto: Hanna Anevik

Daniel Villarroel Mita som en av kvällens konferencierer vid programmets avslutning. Foto: Hanna Anevik

Daniel är säker på Albors framtid:

– Efter att programmet avslutas kommer vi att fortsätta med vårt arbete att sprida vidare det vi har lärt oss och hjälpa de unga i Bolivia att skapa ett bättre samhälle.

Hanna Anevik, praktikant, Bolivia.

Bolivia: Självhjälpsgrupper mot könsbaserat våld

År 2016 rapporterades runt 31 kvinnomord i La Paz och El Alto (Cuantasmas 2017), en oroande siffra. Detta trots de rättsliga åtgärder landets regering har vidtagit under de senaste åren, så som lag 348.

– Problemet ligger i hur man tillämpar denna lag. Det har pratats om center dit kvinnor borde gå för att få information och psykologisk hjälp, men det finns inte resurser. Om det ekonomiska och sociala stödet inte finns, kommer inte mycket hända, förklarar Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Lag 348 är inriktad på att ge kvinnor ett liv fritt från våld, bland annat specificeras att kvinnomord kommer att straffas med 30 år fängelsetid, det högsta straffet i Bolivia. Det var det bolivianska folket som krävde denna lag av regeringen till följd av de många brott mot kvinnor som har skedde, minns Gerardo.

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA håller i ett dokument om lagen 348, en stor framgång för kvinnorna i Bolivia; en lag som enligt många dock inte lever upp till dess förväntningar 

Svalorna LA:s samarbetsorganisation Red Ada har inom ramen för programmet Suma Thaki II skapat självhjälpsgrupper för unga kvinnor och unga män, med målet att förse deltagarna med verktyg för att förebygga könsbaserat våld. Självhjälpsgrupperna bygger på att deltagarna under ett antal möten får diskutera och prata om sina erfarenheter relaterade till våld, för att lära sig och hjälpa varandra hitta möjliga lösningar på detta stora samhällsproblem.

– Ibland är det själva samhället som döljer våldet, genom att ursäkta det med kulturella idéer som att mannen är den som dominerar och den som vet bäst, förklarar Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

I självhläpsgrupper skapas det lugn atmosfär där deltagarna kan känna sig trygga

Inom självhjälpsgrupperna skapas det lugna atmosfärer där deltagarna kan känna sig trygga för att prata om jobbiga situationer eller känslor

Dessutom lär sig ungdomarna att identifiera vad som är våld och att det inte nödvändigtvis behöver vara fysiskt, utan att det även kan vara psykiskt våld. Den största framgången med grupperna är att ungdomarna lär sig att bryta tystnaden kring de många våldsbrott de har upplevt, vilket är det första steget mot förändring.

Foto & text: Daniela Rodriguez, praktikant, Bolivia

Nicaragua: Sluta skuldbelägga offren!

Vad är barnsexhandel? Varför förekommer det? Vad blir konsekvenserna? Detta var några av frågorna som barnen på Club Infantil ställde när de organiserade en egen undersökning om uppfattningen om barnsexhandel i Jinotega.

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Club Infantil sätter stor vikt vid att barnen själva kan driva sin egen utveckling. Att barnen ska vara huvudpersoner och kan tala för sig själva är den röda tråden genom alla organisationens aktiviteter. Med det stöd som behövs från vuxna utvecklar barnen därför ofta sina egna aktiviteter på Club Infantil, gör egna presentationer och bestämmer själva hur de vill genomföra den samhällsförändring som organisationen arbetar för.

"Barnsexhandel är ett brott som bestraffas med fängelse" står det på anteckningsböckerna som barnen fått från Club Infantil. Foto: Karin Carlsson

”Inte till salu: Barnsexhandel är ett brott som bestraffas med fängelse” står det på anteckningsböckerna som barnen fått från Club Infantil. Foto: Karin Carlsson

På temat barnsexhandel i Jinotega skrev därför några av barnen tillsammans ihop en egen enkät med frågor om orsaker och konsekvenser av barnsexhandel, varför det förekommer och vad det går att göra för att minska dess förekomst. De frågade sedan föräldrar, vänner och lärare och möttes därefter i Club Infantils lokaler för att diskutera vad de kommit fram till i sin undersökning. Syftet var att ta reda på vilken kunskap och vilka fördomar om brottet som finns i samhället.

– Jag är glad över att ha fått prata med min mamma om barnsexhandel för hon har mycket kunskap om frågan. Jag tycker också om att förklara vad det är för mina vänner och berätta om det jag lär mig, säger Daniela Hernandez som deltar i aktiviteten.

Lourdes Bucardo som jobbar på Club Infantil skriver upp barnens enkätfrågor på tavlan Foto: Karin Carlsson

Lourdes Bucardo som jobbar på Club Infantil skriver upp barnens enkätfrågor på tavlan så att alla kan se.  Foto: Karin Carlsson

Enkätsvaren på frågan om vad som är orsaken till barnsexhandel varierar. Många gånger beskylls familjen eller barnen. Vissa av lärarna, vännerna och familjemedlemmarna som svarat på enkäten säger att det beror på att föräldrarna har dålig koll på sina barn, att barnen är ute sent på kvällarna eller klär sig på ett visst sätt. På så sätt skuldbeläggs de som fallit offer för brottet istället för förövarna. Detta är en vanlig uppfattning i samhället och inte bara bland de som svarat på enkäten.

Barnen på Club Infantil vet att det finns risker med att gå ute själv sent till exempel, men de vet också att den främsta orsaken till att brottet barnsexhandel förekommer är att det finns förövare. Detta, samt straffrihet och tolerans från samhällets sida är enligt Club Infantil de främsta orsakerna till barnsexhandel. Även om fattigdom och social utsatthet såklart är riskfaktorer för att bli utsatt är det i slutändan alltid förövarens fel och aldrig offrens eller deras familjs. Detta är ett av budskapen som programmet Dedenan i Nicaragua arbetar hårt för att sprida. På så sätt kan vi minska skuldbeläggandet av brottsoffer och samhällets tolerans inför brottet.

Som vanligt tar barnen en lekpaus i mötet för att hålla koncentrationen uppe. Foto: Karin Carlsson

Som vanligt tar barnen en lekpaus i mötet för att hålla koncentrationen uppe. Foto: Karin Carlsson

Karin Carlsson,
Programpraktikant i Nicaragua

Peru: De livsviktiga bina

Solen står högt på himlen och det är varmt i de vita dräkterna. Det är ett öronbedövande surrande omkring oss. Nils Pinto Falcón, biodlare och tekniker inom livsmedelsindustri, lyfter locket på lådan och upprepar: – Var inte rädda!

Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru bidrar till att familjer får en säkrare försörjning och större inkomster. Detta till exempel genom att stötta med utbildning i olika typer av jordbruk. Idag är det biodling som står på schemat.

Nils visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker kuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media.

Nils Pinto visar hur de olika skivorna ska placeras så att bina inte anstränger sig i onödan, undersöker sjukdomar och förklarar hur man täcker bikuporna så att de håller värmen under de kalla nätterna i Castilla Media. Foto: Jhonny Salvatore

Vi befinner oss på en avsats bland avokadoodlingar där en av deltagarna i programmet har fyra bikupor. Nils Pinto delar med sig av sina kunskaper och svarar på deltagarnas funderingar. När familjerna vet att deras arbete kommer löna sig och att de får stöd ifall det skulle bli några problem blir de också självsäkrare och vågar satsa på nya sätt att skaffa sig inkomster på.
En av deltagarna, Jessica Rabillo Romero, har endast en bikupa på sin mark, men honungen hon och hennes familj skördar räcker till att sälja till några av grannarna också:
– Vi vill gärna skaffa fler kupor för att kunna sälja och därför är det bra att vi får det här stödet idag. Om bina blir sjuka måste vi veta hur vi ska hjälpa dem.

Bin. Foto: Laura Juarez

Binas honung används både till egen konsumtion och till försäljning, beroende på de olika familjernas behov. Foto: Laura Juarez

Efter besöket är Nils nöjd med dagen:
– Idag var jag här och hjälpte till men målet är ju att deltagarna ska bli självständiga biodlare. Idag har jag hjälpt till men i framtiden är det upp till dem att dela kunskapen vidare.

Nils Pinto Falcón är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios.

Nils Pinto är övertygad: biet och jordbrukaren måste leva i symbios! Foto: Laura Juarez

– Finns inte bina finns ingen frukt på avokadoträden, finns inte avokadoträden och deras blom finns inte bina! Honungen vi får på köpet har stor potential till att bli en säkrare inkomstkälla för familjerna här: alla hjälps åt helt enkelt! avslutar Nils.

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Vi måste organisera oss

I utkanten av den lilla bergsstaden Jinotega, bortom det sista kvarteret och efter ytterligare några kilometers resa längs slingriga grusvägar där vi möter fler kor och hästar än bilar, ligger restaurangen och konferenslokalen som är platsen för dagens journalistutbyte. Hit har kommunikatörer och journalister från både León, Estelí och Jinotega rest för att delta i ett erfarenhetsutbyte som organiserats av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer Club Infantil, Proyecto Miriam och Mary Barreda. Det är det andra utbytet som görs med journalistnätverket.

några av journalisterna från Estelí och Jinotega utanför lokalen Foto: Karin Carlsson

Några av journalisterna från Estelí och Jinotega tillsammans med personal från Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer utanför lokalen Foto: Karin Carlsson

N 170928 Baile de Escoba -KC

Mötet börjar med en uppvärmningslek då alla dansar runt i rummet, hittar en partner när musiken stannar och intervjuar sin partner om vilka förväntningar de har på dagens möte. Foto: Karin Carlsson

De tre samarbetsorganisationerna har samarbeten med journalister för att kunna förändra medias sätt att rapportera om barnsexhandel. Det finns en tendens att media lägger fokus på offret, ibland på ett skuldbeläggande sätt där de skriver om offrets levnadssätt, klädstil och deras familjeförhållanden på ett sätt som nästan rättfärdigar brottet som begåtts mot dem och som cementerar fördomar. Många gånger lämnas också alldeles för mycket information ut om offrets namn, var de bor och vilka deras familj är på ett integritetskränkande sätt. Dessutom är det vanligt med ”sexationalism”, ett ord som beskriver att på ett sensationellt sätt försöka väcka uppmärksamhet, sälja tidningar eller få klick på nätet genom att beskriva i detalj vad offret utsatts för. Vad gjorde de mot dig”, ”hur många gånger?”, ”med hur många personer?”.

Carmen Flores från Svalorna Latinamerikas partnerorganisation Mary Barreda förklarar syftet med dagens möte Foto: Karin Carlsson

Carmen Flores från Svalorna Latinamerikas partnerorganisation Mary Barreda förklarar syftet med dagens möte
Foto: Karin Carlsson

Med Svalorna LA:s samarbetsorganisationers hjälp arbetar journalisterna från de tre olika städerna med att ändra medias sätt att rapportera om barnsexhandel och samarbetar för att kunna lära av varandra och bli starkare tillsammans.

– Som ni vet organiserar sig förövarna i nätverk för att begå brott. Då behöver vi också organisera oss för att bekämpa det, säger Lidia Moreno från Proyecto Miriam som är med och organiserar mötet.

På mötet utbyts erfarenheter om styrkor, svagheter och utmaningar som journalisterna möter i de respektive städerna. Dessutom ger alla förslag på möjliga samarbetsytor som kan underlätta deras arbete och göra alliansen starkare. Exempelvis föreslås att skapa en virtuell plattform och hålla kontakt via sociala medier för att dela information och tips med varandra.

 

Eyling och Ruth Rizo Oroe från Jinotega förbereder en presentation om styrkor, svagheter och utmaningar som journalister i Jinotega möter. Foto: Karin Carlsson

Eyling Zarantes och Ruth Rizo Oroe från Jinotega förbereder en presentation om styrkor, svagheter och utmaningar som journalister i Jinotega möter. Foto: Karin Carlsson

Teamet från Estelí jobbar med sin presentation Foto: Karin Carlsson

Teamet från Estelí jobbar med sin presentation
Foto: Karin Carlsson

Journalisterna från Leon och Carmen Flores från Mary Barreda förbereder sin presentation om styrkor, svagheter och utmaningar i arbetet som journalist i León Foto: Karin Carlsson

Journalisterna från Leon och Carmen Flores från Mary Barreda förbereder sin presentation om styrkor, svagheter och utmaningar i arbetet som journalist i León
Foto: Karin Carlsson

Slutligen får journalisterna råd om hur de kan rapportera om barnsexhandel utifrån ett mänskliga rättigheter-perspektiv. Istället för att fokusera på offret och det individuella fallet kan de skriva om människohandel som en större industri som bottnar i maktstrukturer (både kön och ålder), om att förövare ofta går straffria och om vilka myndigheter och organisationer som ska arbeta för att förebygga brottet för att sprida information om förebyggande av brottet och rehabilitering av offren.

-Det känns viktigt att veta att vi inte är ensamma i kampen mot barnsexhandel och att vi använder våra medier för att informera om brottet. Genom samarbetet som vi från Jinotega, Estelí och León har kan vi dela informationen med andra kommunikatörer också. Tack för idag och fortsätt att arbeta och kämpa! avslutar Lesther Castro Sobalvarro från Radio Estero Libre i Jinotega

Karin Carlsson,
Programpraktikant i Nicaragua

 

Peru: Den nya generationen skapar klimatsmarta lösningar

Perus landsbygd är drabbad av smältande glaciärer och klimatförändringar som påverkar jordbruket. Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR (Programa de Desarollo Rural) arbetar med ungdomar i skolor för att stärka deras kunskaper om hållbar matsäkerhet och klimatanpassning för att förebygga sjukdomar och klimatförstöring.

Kommunen i Tipan, Peru anordnade en skoltävling där elever från alla distrikten i Castilla Media deltog. Skoltävlingen betonade betydelsen av hållbar utveckling i landet och att främja intresset och stärka utvecklandet av vetenskapliga och tekniska kompetenser i skolorna som ska skydda miljön. PDR arbetar med att förstärka medborgerliga rättigheter i skolorna i området. Klimatförändringarna är en av dessa. Genom att öka medvetenheten kring klimatpåverkan främjar PDR intresset hos ungdomarna. Vår samarbetsorganisation El Taller har länge jobbat med ungdomarna för att förbättra deras kunskaper om klimatförändringar.

Erika Medina Conde gick vidare i skoltävlingen och mitt i glädjeruset säger hon:

– PDR har gjort mig medveten om klimatutmaningarna som vi står inför och nu när jag är informerad kan jag dela den kunskapen med andra från min by. Nu när vi ser miljöförstöring kan vi lättare sätta stopp för det och upplysa andra om betydelsen av att värna om vår miljö.

 

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juares Sandqvist

Erika Medina Conde som gick vidare i skoltävlingen presenterar stolt sitt skolprojekt som handlade om klimatanpassade förberedelser inför naturkatastrofer. Foto: Laura Juarez Sandqvist

Skoltävlingen handlade om olika skolprojekt som ska vara hållbara inom olika grenar. Flera skolprojekt innefattade förbättrade miljövänliga jordbruksprojekt. En bättre ekologisk produkt kan säljas dyrare på marknaden och öka inkomstkällorna för familjerna på landsbygden. Ökade inkomster leder även till att invånarna köper mer grönsaker och frukter som förebygger sjukdomar som fetma och undernäring.

Josue Valdivia Medinas grupprojekt handlade om ekoturism och vill förbättra lokalbefolkningens levnadsvillkor genom ökade hållbara inkomster:

– Vi bör bli bättre på att använda dem resurser vi har i vårt lokalsamhälle, stärka våra inkomster samtidigt som vi tar hand om naturen och miljön. Eftersom det finns idag en större medvetenhet om att värna om miljön vill vi erbjuda ett hållbart alternativ. Genom ökade inkomster kan folket förbättra sina matvanor vilket är betydande för vårt område.

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juares Sandqvist

Många intresserade lärare och elever från olika skolor samlades vid borden när jurymedlemmarna bedömde skolprojekten som presenterades. Foto: Laura Juarez Sandqvist

 

Jurymedlemmarna samlades i lärarrummet efter tävlingens gång och en stolt anda präglade atmosfären. Många var imponerade av elevernas engagemang och nivån på alla klimatsmarta tekniska lösningarna som eleverna presenterat.

                                                     Jhonny Salvatore Talavera, programpraktikant, Peru

 

 

Nicaragua: Barn- och ungdomsperspektivet på de Globala Målen

Svalorna Latinamerika har precis initierat arbetet med Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling, både här i Sverige och i våra samarbeten internationellt. Svalorna LA tittar just nu på kopplingen mellan agendan och våra program. Som ett första steg har Svalorna LA valt att sprida kännedom och kunskap om Agenda 2030 med målet att öka delaktigheten.

Och för att nå de Globala Målen krävs att alla hjälper till - det gäller dig också!

Agenda 2030 och de 17 Globala Målen för hållbar utveckling. Bilden hämtad från FN-förbundet.

En av våra samarbetsorganisation, i Nicaragua, Mary Barreda har tillsammans med deras barn- och ungdomsgrupp som deltar i programmet för att förebygga barnsexhandel, anordnat en Workshop om de Globala Målen. Det kom fram otroligt fina och insiktsfulla exempel när barnen och ungdomarna reflekterade kring vad respektive mål betydde för dem.

N 040517 Taller ODS con NNA 3- ME

Stor som liten kan göra skillnad! På bilden ser ni en sammarbetsövning som gjordes i samband workshopen om de Globala Målen på Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda. Foto: Mikaela Engwall

När barnen och ungdomarna diskuterade Mål 10 – Minskad ojämlikhet – i och mellan länder lyfte de hur viktigt det var att deras röster hördes och räknades. Ett citat som en av våra kollegor myntade var ”Barnen är framtiden, men de är också samtiden” (Gladys Alejo på Red Ada). Det får vi inte glömma! Speciellt inte när Agenda 2030s ledord är ”leave-no-one-behind”.

I Nicaragua verkar alltså våra program för att förebygga barnsexhandel. Därigenom har vi identifierat en stark koppling till Mål 5 – Jämställdhet och dess delmål 5.2 – att avskaffa alla former av våld i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. Just barnarbete är en av riskfaktorerna för barnsexhandel, medan utbildning har visat sig vara en skyddsfaktor.

Utbildning

På bilden ritar barnen en teckning på vad Mål 4 – God utbildning till alla, innebär för dem. Foto: Mikaela Engwall

Vidare under workshopen om de Globala Målen med barn och ungdomar som deltar i vårt program för att förebygga barnsexhandel diskuterade vi förutsättningar för att gå i skolan med koppling till Mål 4 – god utbildning för alla.

Tatiana

Tatiana, 8 år, nämnde, när vi pratade om Mål 4 – god utbildning för alla, att de fick låna skolböckerna i stället för att köpa nya. Deras lärare hade sagt att det var viktigt att ta hand om dem väl så att de kunde användas av andra nästa år. På så sätt slipper hennes familj lägga ner pengar på böcker och färre träd behöver skövlas för att göra nya. Foto: Mikaela Engwall

Jose Alejandro, 16 år, berättade om sin situation. Han jobbar 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan, på marknaden för att försörja sig, sin 1-åriga son och sin familj. Trots den tuffa situationen, vill han ta tillvara på sin rättighet att studera. Han vidareutbildar sig på lördagar i förhoppningen om att det i framtiden ska leda till ett bättre jobb. Det kan kopplas till Mål 4 – god utbildning för alla och Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vulkaaan

Ivana, 16 år, nämnde att eltillförseln i León ibland är osäker. I Nicaragua blir det mörkt klockan 6 varje dag året runt och att det är på kvällen hon har tid att läsa sina läxor. Ingen el betyder ingen läxläsning på kvällen. Hon hade lärt sig om att vulkanerna i Nicaragua är en källa till förnyelsebar energi som används mer och mer. Hon hoppades på att eltillförseln, tack vare den nya tekniken, i framtiden skulle bli mer stabil och underlätta hennes kvällsstudier. Det kan kopplas till Mål 7 – Hållbar energi för alla. Foto: Mikaela Engwall

Svalorna Latinamerika jobbar aktivt med barnen, ungdomarna och deras familjer för att lyfta vikten av en god utbildning och skapa förutsättningar för att de får fortsätta sin utbildning.

Andra bidragande riskfaktorer för att barn ska hamna i barnsexhandel är när barn utsätts för våld. Svalorna Latinamerika verkar tillsammans med våra samarbetsorganisationer för att motverka våld genom att föra en dialog kring exempelvis barnuppfostran och barns rättigheter med barn och deras familjer. Det kan kopplas till Mål 3 – god hälsa och välmående.

N 040517 Taller ODS con NNA 2- ME

Christian, 14 år, tittar in i kameran medan de andra i hans grupp funderar över hur var och en kan koppla målen till sin vardag. Foto: Mikaela Engwall

Christian, 14 år, nämnde när vi pratade om Målet 16 – Fredliga och inkluderande samhällen att han vill bli polis. Han kände sig ignorerad av polisen och som framtida polis kommer han se till att lyssna på barn och ungdomar. Christian menar att polisen borde skydda barn och ungdomar så att de kan känna sig säkra i hemmet och skolan och inte utsättas för våld.

Det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är inriktat på att stärka barns och ungdomars förståelse av sina rättigheter och deras inflytande över sin egen utveckling. Programmet vill också stärka deras självkänsla genom att skapa skyddsnät i form av en vuxenvärld som upptäcker och motverkar sexuella utnyttjanden.

IMG_8346

Sedan 2012 har transportkooperativet Gavilán del Norte samarbetat med Svalorna Latinamerika genom Mary Barreda. Transportkooprerativets chef Ian Silva Cácers tycker att det är viktigt att ta sitt sociala ansvar för att värna om barns och ungdomars rättigheter, speciellt sedan han blev pappa. På bilden står han tillsammans med sina två söner. Foto: Mikaela Engwall

Målgruppen för det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är huvudsakligen barn och ungdomar, samt deras närmaste omgivning som föräldrar och lärare. Men vi vänder oss också till nyckelaktörer såsom taxichaufförer, hotell- och barägare samt ägare till internetcaféer för att de ska anmäla om de misstänker att någon form av övergrepp mot barn sker. Det har visat sig vara en effektiv strategi för att inte barnsexhandel ska normaliseras i samhället, utan istället anmälas. Det är också ett exempel på hur Mål 17 – Genomförande och partnerskap är superviktigt för att skapa ett tryggare samhälle för barn och ungdomar.

N 040517 Taller ODS con NNA 11- ME

När barnen och ungdomarna diskuterade sin vardag i Nicaragua och vad de kunde göra och gör för att minska sin klimatpåverkan lyfte de exempel som att inte smutsa ner naturen och inte hugga ner träd då de är viktiga för att binda vatten till jorden mot torka och renar luften från koldioxid. Foto: Mikaela Engwall

Tillsammans diskuterade vi Mål 6 – rent vatten och sanitet för alla. Att alltid stänga av kranen och vara sparsam med vatten var en självklarhet för många, då de lärt sig leva med vattenbristen under sommarhalvåret. Jazmina, 13 år, berättade att på landsbygden, utanför León där hon bodde, fanns bara vatten på morgnarna och inte varje dag. Därför samlade familjen vatten i tunnor som de sedan använda för att tvätta sig, tvätta kläder, laga mat och spola. För att växterna i trädgården skulle överleva torkan använde de sig av en upp-och-nervänd flaska med ett litet hål i.

N 040517 Taller ODS con NNA 10- ME

Barnen och ungdomarna tolkade Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald, med en teckning. Foto: Mikaela Engwall

Barnen och ungdomarna berättade vidare att när regnperioden kom var det vanligt med översvämningar. Eftersom många slänger soporna i utkanten av städerna förde regnet med sig soporna till floden och förorenade vattnet för människor och djur. Därför kände många av barnen att det var viktigt att slänga soporna i sopkorgarna istället. Det resonemanget kopplades under workshopen till Mål 14 – Hav och marina resurser.

soptippen

Bilden visar hur det kan se ut i utkanten av marknaden där sopor slängs. Foto: Mikaela Engwall

När vi kom in på Mål 3 – god hälsa och välmående pratade vi bland annat om att marknaden där barnen och ungdomarna som deltar i vårt program spenderar en stor del av sin tid. Sophanteringen på marknaden är bristfällig och flugor trivs bra i den varma fuktiga miljön. Många av barnen och ungdomarna drabbas någon gång per år av insektsburna sjukdomar och får då lov att stanna hemma från skolan. Barnen tog upp att de lärt sig att vara försiktiga med att äta mat där det har suttit flugor då de kan sprida sjukdomar.

Derek, 13 år, Ivana, 16 år, och Nelson, 17 år, läser upp dikten om att vi måste jobba tillsammans för att utrota fattigdomen. Foto: Mikaela Engwall

När vi diskuterade Mål 1 – ingen fattigdom såg barnen och ungdomarna i vårt pogram som blev tilldelad målet först lite fundersamma ut – det här målet är ju enormt! Vad kan vi göra? Efter att ha funderat lite presenterade en dikt som löd: ”si con la pobreza queremos terminar, luchemos todos para el mundo mejorar”. Om vi vill få ett stopp på fattigdomen måste vi kämpa TILLSAMMANS för att förbättra världen.

Det här är några exempel på hur vanor och små innovationer, en skolbok som tas väl omhand, skräp som kastas i papperskorgen, en avstängd kran, en upp-och-ned vänd pet-flaska i jorden, ett barn som vet sina rättigheter eller en vuxen som anmäler ett övergrepp mot ett barn, kan göra stor skillnad. För att nå de Globala Målen för hållbar utveckling måste vi jobba tillsammans. Alla små bidrag räknas, inte minst barn och ungdomars!

Vi lever i en värld där förutsättningarna ser väldigt olika ut. Kontexten för barn och ungdomar i Nicaragua skiljer sig från kontexten i Sverige. Trots det är otroligt intressant att se hur agendan faktiskt bygger broar mellan länder i from av ökad förståelse för varandras vardag men också identifierar likheter som finns i våra utmaningar och åtgärder.

Mikaela Engwall, fd programpraktikant, Nicaragua

Mikaela kommer att hålla i ett panelsamtal om de Globala Målen och mänskliga rättigheter på Bokmässan i Göteborg torsdagen den 28/9 kl. 10.40 på scenen på Internationella torget. Ni kan läsa mer om panelsamtalet här.

Bolivia: Teater mot sexism

Det är tidigt en fredagsmorgon i augusti, och en efter en trillar de in genom dörren – ungdomarna och deltagarna i Albors nystartade teatergrupp i Villa Adela, El Alto. Ungdomarna är i tidiga tonår upp till universitetsstudenter och ledaren för gruppen, Michael Gonzales, berättar att gruppen startades i juni i år. Eftersom gruppen är såpass ny, fokuserar han på grundläggande diskussioner och övningar runt de centrala teman Albor och Svalorna Latinamerikas program Suma Thakhi II står för, som sexuella rättigheter och anti-machismo.

– Målen med den här gruppen är att ungdomarna ska bli väl bekanta med alla teman och frågor vi talar om, och vi täcker både diskussioner och teater i gruppen så att de ska få teoretisk kunskap och verktyg som är nödvändiga för att konfrontera ett ganska sexistiskt samhälle, berättar Michael.

Första timman leder Michael och assisterande ledaren, Norka Canaviri Quezo, deltagarna i en kort uppvärmning innan det är dags för samarbetsövningar.

Michael 2
Deltagarna värmer upp inför morgonens teaterlektion. Foto: Hanna Anevik

Michael är en karismatisk ledare, med en kraftfull, teatralisk stämma som fångar de unga deltagarnas uppmärksamhet och lockar till många skratt. Han har dock stött på några utmaningar med konstformen:

– Att arbeta med teater i El Alto innebär att hantera sexistiska fördomar och att folk bara förväntar sig att se teater som får en att skratta. Albor framför teater med ett socialt innehåll.

Andra timman får grupperna en scen var att öva in och spela upp för resten av gruppen. Scenerna har bland annat machismo som tema. I en scen blir en 14-årig pojke pressad av sin far att välja ut en tjej att ligga med i en “Mercado del Amor” efter att pappan ryter till att det verkligen är dags för sonen att bli en man.

Michael 1
Michael och Norka tittar på när grupperna spelar upp sina scener. Foto: Hanna Anevik

– Albors arbete är viktigt för stadens ungdomar eftersom vi inte tycker att det är acceptabelt att de är oinformerade om frågor som sexualitet, våld, och machismo, förklarar Michael.

Hanna Anevik, programpraktikant, Bolivia

Nicaragua: Föräldrar diskuterar sexuella och reproduktiva rättigheter

Det har redan börjat mörkna när de första föräldrarna kliver in genom dörren till Club Infantils lokaler i Jinotega. Ikväll har de kommit för att delta på ett möte om sexuella och reproduktiva rättigheter.

Organisationen Club Infantil arbetar främst med barn och ungdomar inom programmet Dedenan för att förebygga barnsexhandel, men för att barnen ska kunna förbättra sina liv och minska risken för att utsättas behöver även föräldrar och vårdnadshavare engageras och informeras. Officiell statistik om barnsexhandel finns inte att få tag på, men brottet är vanligt förekommande i Nicaragua och speciellt utsatta är barn som kommer från socialt utsatta situationer.

Föräldrar och vårdnadshavare samlade i Club Infantils lokaler Foto: Karin Carlsson

Föräldrar och vårdnadshavare samlade i Club Infantils lokaler Foto: Karin Carlsson

Under mötet får alla deltagare varsitt kort att presentera. Korten representerar de olika sexuella och reproduktiva rättigheterna och där står exempelvis om allas rätt till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering, rätten till att bestämma över sin egen kropp och sina relationer och rätten att få korrekt information om sexuell och reproduktiv hälsa. Här och här kan du läsa mer om sexuella och reproduktiva rättigheter.

Korten med sexuella och reproduktiva rättigheter Foto: Karin Carlsson

Korten med sexuella och reproduktiva rättigheter
Foto: Karin Carlsson

– I vår kultur är det svårt att prata om sexualitet, det finns många myter och tabun, säger Fátima Averrúz som leder mötet.

– Varför pratar vi inte om våra reproduktiva organ som vilken kroppsdel som helst, som en arm eller ett ben? Genom att ge dem andra namn eller inte vilja diskutera dem upprätthåller vi tabun och undanhåller information.

Carmen Uedam, Ada Rodriguez och Lídia Marín diskuterar sexuella och reproduktiva rättigheter Foto: Karin Carlsson

Carmen Uedam, Ada Rodriguez och Lídia Marín diskuterar sexuella och reproduktiva rättigheter
Foto: Karin Carlsson

Föräldrarna är överens om att det är viktigt att förklara hur hela kroppen fungerar och berätta om exempelvis preventivmedel: det är barn och ungdomars rättighet att få information om detta. I Nicaragua är andelen ungdomsgraviditeter högst i Latinamerika med 109 födslar per 1000 kvinnor mellan 15 och 19 år. Club Infantil har även upptäckt att många ungdomar använder dagen efter-piller som preventivmedel, något som kan vara farligt och tyder på att det saknas information.

Det är föräldrar och vårdnadshavares ansvar att prata om ämnet med sina barn, och det är viktigt att både män och kvinnor diskuterar frågan, säger de. Skolan har också ett ansvar att informera men många gånger tycker lärarna att ämnet är obekvämt och informationen ges sällan utifrån ett rättighetsperspektiv.

– Vad har sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter att göra med barnsexhandel, då? frågar Fátima. Att informera om sexuella och reproduktiva rättigheter är ett sätt att förebygga barnsexhandel. Om barnen vet att de själva har rätt att bestämma över sin egen kropp kan de också förstå att vem som helst inte får göra vad som helst med den mot deras vilja.

Alba Araúz som är på sitt tredje möte på Club Infantil avslutar:
– Jag känner mig glad efter att ha deltagit i mötet. Jag har blivit lyssnad på och lärt mig mycket som jag inte visste innan.

Karin Carlsson
Programpraktikant
Nicaragua

Nicaragua: ”Allt ni hör på gatan är inte sant”

63 % av tonårsflickorna i Nicaragua har sin första sexuella relation innan de har fyllt 18 år. Av dessa blir en hög andel gravida, enligt studier som presenterats i den nationella tidningen La Prensa. Det talas sällan om sexualitet i det nicaraguanska samhället eftersom det är ett stort tabu. Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco arbetar med att förebygga barnsexhandeln och ser sig själva som en komplementär kunskapsplattform i Telica.

Syftet med dagens workshop är att reflektera om myter och verkligheter kring preventivmedel, vilket är ett försök till att fylla den här kunskapsluckan.

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica13 - SB

Skolungdomarna sitter bänkade framför en film som handlar om myter kring preventivmedel. Foto: Sandra Broborn

– Att människor använder preventivmedel är inget nytt, utan det har funnits i många hundra år, där metoderna anpassats och utvecklats efter sin tidsanda. Dock har det utvecklas många myter kring temat, säger Ivette för att starta dagens workshop.

Myter uppstår som en effekt av att vilja förklara och lösa mänskliga problem utan att ha ”rätt” information. Ungdomarna delar med sig av vad de har hört av vänner, kusiner och andra bekanta. Det är först trevande eftersom ämnen generar skamkänslor. Men när en börjar berätta hänger resten på och många myter avslöjas: Att dricka limejuice är t.ex ett sätt att skjuta upp mensen, eller att första samlaget inte gör kvinnan gravid.

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica8 - SB

De olika påståendena och olika preventivmedel. Foto: Sandra Broborn

Vi sitter i en ring på golvet där var och en får ta varsitt färgglatt kort med ett påstående på och läsa upp för resten. ”Att använda kondom minskar den sexuella njutningen”, läser en av ungdomarna i gänget upp. Är det en myt eller är det en verklighet?

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica10 - SB

I full färd med att trä på kondomen på handen, vilket är lättare sagt än gjort. Foto: Sandra Broborn

Jennifer Calvo får i uppgift att bekanta sig med kondomen och visa för de andra hur den används och sedan trä på den på sin hand. Syftet med den här övningen är att ungdomarna ska ta reda på om Jennifer som har kondomen på handen kan känna någon beröring. Den kondomklädda handen vandrar runt i rummet så att alla ska kunna känna på handen. När alla har känt har Jennifer bestämt sig, hon kände allas beröring. Och vi kunde en gång för alla konstatera att det här var en myt och att kondomen är det säkraste preventivmedlet för både män och kvinnor.

230517 Workshop om myter och verkligheter om preventivmedel med Apeadeco pa Pizzeria Gabys i Telica12 - SB

– Den här möjligheten av att sitta här idag och ta kål på myter är jätteviktig för att ni ska få konkret information så att ni ska kunna leva ett fritt och härligt sexuellt liv, avslutar Ivette.

Sandra Broborn, Infopraktikant, Nicaragua

Peru: Lanseringen av programmet fortsätter!

DSC_0048

Att ta sig till Unro tar ca 4 timmar, så man måste börja tidigt. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

Klockan är sex på morgonen, och vi har precis stigit ut ur bilen. Solen har ännu inte börjat klättra sig över de höga bergen i Castilla Media, vilket gör det ganska kallt. Vi skall snart börja vår fyra timmar långa vandring till den lilla avskärmade byn Unro, där 13 familjer bor. Vi ska gå dit, för lansera den nya fasen av PDR och för att ta reda på vilka förhoppningar målgruppen har på oss. Vi får hjälp att hitta av en av invånarna, Celestino Huamani Corahua, som ofta måste ta denna vägen för att komma till de större byarna längre ner i dalen.

DSC_0094

Utan Celestinos hjälp hade det inte varit lika lätt att hitta till Unro, som är ligger gömt bland bergen. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

 

Det är sen förmiddag när vi kommer fram till Unro. Det är platser som denna, isolerade och svåråtkomliga, som verkligen behöver det stöd som vårt utvecklingsprogram erbjuder. En av invånarna, Aydee Corahua Corahua, svarar på frågan gällande de största behoven i området: ”Det saknas fortfarande saker som ljus, elektricitet och vatten – det är något som vi skulle behöva.” Just eftersom sådan grundläggande infrastruktur saknas, blir området extra utsatt.

DSC_0101

Emblemet ovanför porten till den lokala skolan, där mötet hölls.

DSC_0123 (2)

Medarbetaren Irma Timoná Taboana från organisationen Ceder förklarar vad programmet PDR går ut på, och hur de kan dra nytta av det. Det var stor uppslutning, och deltagarna var väldigt nyfikna på programmet.

Mötet inleds och vår medarbetare Irma från Ceder går igenom de grundläggande delarna i PDR. Hon berättar om hur det inte bara handlar om att hjälpa till med deras jordbruk, men också ge de viktiga kunskaper gällande hur man organiserar sig för att stärka sina rättigheter och på så sätt förbättra sina levnadsvillkor. Också maskulinitetsnormer lyfts som ett problem, där män ofta anser sig behöva kontrollera både sina känslor och familjen. ”En man är inte mindre av en man för att han hjälper till med att laga mat och andra hushållssysslor om hans fru har mycket att göra – tvärtom, gör det honom till mer av en man” säger hon.

Efter att ha introducerat programmet tar Roberto över, där han frågar vilken typ av hjälp som efterfrågas. Främst verkar det efterfrågas att bättre och effektivare sätt att odla och avla sina djur – något som kanske kan bli ett huvudsakligt fokus för Unro i framtiden.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

DSC_0125 (2)

Medarbetaren Roberto Velarde García från Ceder skriver upp alla de förhoppningar och förväntningar som deltagarna har på programmet i framtiden.

Bolivia: För ett Tarija utan patriarkalt våld!

“Du måste känna ilska för att ha en orsak till ditt engagemang. Vi har alla personliga orsaker till varför vi tror på mänskliga rättigheter. Ändå ser jag att vad ni skrivit på era lappar har en gemensam grundorsak: Patriarkatet.”

20170612_095925

Lupe Perez från Colectivo Rebeldía håller i workshop tillsammans med ECAM i Tarija. Rummet är del av ECAM:s lokaler. Foto Eva Vargas

Lupe Perez är del av organisationen Colectivo Rebeldía i Santa Cruz. Hon har i många år arbetet med kvinnors rättigheter och är uttalad feminist. Hon berättar varför det är viktigt att våga bära etiketten feminism.

”Patriarkatet är ett stort, läskigt monster, när du hugger av huvudet på det så växer två nya fram. Vi som jobbar för jämlikhet, mänskliga, kvinnliga och sexuella rättigheter måste veta att kampen inte är lätt. Vi kommer att få höra att vi har fel, ordet feminist har blivit så stigmatiserat här, det har blivit samma som hat mot män när det egentligen betyder att du jobbar för jämlikhet och inte tål diskriminering!”

20170612_133334

Lupe Perez kallar sig för kaotisk aktivist eftersom hon inte bara stödjer kvinnors rättigheter utan även andra mänskliga rättigheter på nätet. Foto: Eva Vargas

Organisationen ECAM verkar i Tarija för sexuella rättigheter. De har bjudit in Lupe Peres och Libert Borys från Colectivo Rebeldía för att tillsammans ha en två dagars workshop om politisk aktivism i sociala media. Båda organisationerna samarbetar med Svalorna Latinamerika i maskulinitetsprojektet som drivs från La Paz, och de båda kommer 2018 att ingå i det nya programmet.

”Vi kan alltid bli bättre och lära oss mer om hur vi kan påverka politiskt genom internet, och vi kan också dela med oss av vad vi redan lyckats med” säger Libert och frågar sedan; ”Är internet machistiskt? Kan det bli feministiskt?”

20170612_101720

Libert Borys förklarar hur vi kan använda sociala medier till politisk aktivism till förmån för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Foto: Eva Vargas

Under workshopen får deltagarna lära sig mer om vad skillnaden är på politisk påverkan och social påverkan. Den första vill påverka lagförslag, lagändringar eller något som har med landets, regionens eller stadens lagar att göra. Det andra är en generell social påverkan, alltså att människor ska få reda på vad sexuella rättigheter är eller att påvisa olika samhällsproblem.

20170612_131722

Deltagarna får skapa ett problemområde och en målsättning, inom SRHR, som de kan jobba med genom sociala medier. Foto: Eva Vargas

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Förenade i en gemensam röst

På skolan Simón Bolívar i distrikt 8, el Alto finns en grupp som kallas ”unidos y unidas por una sola voz” – “förenade i en gemensam röst”. Denna grupp är en av Red Adas yngsta ungdomsgrupper, men sin gemensamma röst har de redan börjat använda för fullt.

IMG_4128

Gruppen, som startades 2016, består av 35 tonåringar från samma skola. Foto: Isa Lundqvist

Årets stora evenemang är klassrumspresentationerna där ungdomarna sprider vidare vad de lärt sig i programmet Suma Thakhi II, och idag står totalt åtta grupper på tur. Jhelen Mayzo, en av ungdomarna som ska prata, berättar:

‒ Tack vare Red Ada och de workshops vi hade förra året började jag reflektera mer, och jag fick reda på vad som är bra och dåligt. Det är därför vi ger presentationer för varje årskurs, för att de också ska få information.

IMG_4334

En del av presentationerna är att visa Red Adas informativa videos. Supermacho är ett populärt val när maskuliniteter står på agendan. Foto: Isa Lundqvist

IMG_4364

Efter videon följer diskussioner i grupp, med syfte att få publiken att reflektera. Här klurar ungdomarna på vad som kännetecknar ”supermacho-män”. Foto: Isa Lundqvist

Att prata om våld, maskuliniteter och sexuella rättigheter i skolor kan ibland vara obekvämt, men behovet är trots allt stort. Nayeli Rojas förklarar varför klassrumsbesöken spelar en så viktig roll.

‒ Idag kan vilken trettonåring tjej som helst bli gravid för att varken hon eller killarna har information. Föräldrarna är sällan till hjälp, för frågar vi dem om sex blir de förskräckta och byter samtalsämnen. Våra mammor och pappor borde prata mer om sådana saker, men vårt mål är att varje ungdom oavsett ska ha den här informationen.

IMG_4232

16-åriga Nayeli informerar en av dagens grupper om våld och maskuliniteter. Foto: Isa Lundqvist

Förutom skolbesöken har gruppen i år även börjat sända radio. Varje vecka har de ett liveprogram där de diskuterar allt från mobbning till varför det är viktigt att prata om sexuella rättigheter i skolan. Innehållet styr de själva.

‒ Sedan vi började på Red Ada har vi reflekterat, fortsätter att reflekta, och får de som lyssnar där i radiovågorna att reflektera, förklarar Lizeth Marca.

IMG_8950

Varje fredag klockan två sänder ungomarna liveradio med olika teman. Foto: Isa Lundqvist

Vare sig det gäller klassrumsbesök eller radio är målet tydligt – att alltid att sprida den kunskap som de fått med sig. Aracendi Callejas, 16 år, sammanfattar:

‒  Vår förhoppning är att nå en hop av människor. Vi vill att de hör oss och att informationen hjälper dem, för att tala till vinden gör ingen nytta. Hoppas vi lyckas!

 

Nicaragua: Sexualitet är inte bara sexuella relationer mellan män och kvinnor

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadecos huvudmål med sitt arbete med ungdomar och föräldrar är att förebygga barnsexhandel. I förebyggandearbetet är det av största vikt att diskutera värderingar och ge ungdomar och föräldrar verktyg för att få mer inflytande över sina liv och minimera riskerna för att råka ut för våldsamma situationer. Ett av utvecklingsprogrammets delmål rör sexualitet: att barn och ungdomar erkänner sin sexualitet som sin rättighet baserad på jämställdhet och respekt för sin integritet och som en integral del i sina jag.

Inne på Esquipulasskolan har en grupp elever samlats för att ta del av dagens workshop om sexuella och reproduktiva rättigheter med Apeadeco, trots att de har slutat för dagen. Workshopen erbjuder ett viktigt samtalsrum eftersom ungdomar i Nicaragua i regel inte talar om sex och samlevnad med sina föräldrar och den vanliga utbildningen i skolan är bristfällig.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica9 - SB

Trötta och förväntansfulla elever inväntar dagens aktivitet. Foto: Sandra Broborn

Nadia Mendoza, socialarbetare på Apeadeco, tar till orda och instruerar ungdomarna i uppvärmningsaktiviteten. De förväntas dela in sig i par och ”mata” varandra med varsin klubba. Överallt i salen hörs kvävande skratt.

– Tänk er att ni är på en strand och känner vågorna slå mot era kroppar, fyller kollegan Ivette Betancourt i, som ett sätt att försöka lugna ned den stimmiga gruppen.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica - SB

Klubbnjutning på ingång mellan ett av paren med syfte att stimulera munnen som en del av sexualiteten. Foto: Sandra Broborn

Kan ni se något samband mellan den här aktiviteten och sexuella och reproduktiva rättigheter? Frågar Ivette ungdomarna när alla har lugnat ned sig och satt sig tillrätta i stolarna igen.

Mummel hörs runtom i salen men inget konkret svar yttras. Det lirkas vidare på varför alla var så skrattiga och tillslut säger en av tjejerna: ”Ja. Det är ju som en puss typ”.

På golvet står ’nyfikenhetslådan’. Där ska ungdomarna lägga två anonyma lappar kring frågor som har med sexuella och reproduktiva rättigheter att göra. Målet är att ta reda på deras kunskap men framförallt för att ge ett utrymme till diskussion eftersom det i de flesta nicaraguanska hem är ett tema som sällan talas om.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica6 - SB

Foto: Sandra Broborn

Att sexualitet inte bara är sexuella relationer mellan män och kvinnor står klart vid aktivitetens slut. Ivette står vid tavlan och återkopplar till uppvärmningsaktiviteten. Sexualitet är något vi föds och dör med. Det är alltså allt som vi är, som vi känner och gör och baseras på vårt kön, men inbegriper även genus.

N 260417 Workshop om sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter pa Esquibulasskolan i Telica8 - SB

– Att ”mata” varandra med klubbor är en del av vår sexualitet eftersom det handlar om att vi delar njutning. När jag står i duschen och tvättar mig t.ex, är det en form av auto-njutning, avslutar Ivette.

Sandra Broborn, Infopraktikant, Nicaragua

Bolivia: ”En stund som handlar om mig”

Det är torsdag och klockan är fem. Dörren mellan kontoren och arbetsrummet stängs, lamporna släcks. Sex tjejer och två kvinnor träder in i ett tryggt utrymme för att prata om sig själva i årets första självhjälpsgrupp på Red Ada.

20170518_EV grupo de autoapoyo Red Ada

För att stämningen skall vara trygg under självhjälpsgrupperna tänds ljus och rökelser i rummet. Foto: Eva Vargas

7 av 10 kvinnor i Bolivia utsätts för våld och var fjärde dag mördas en kvinna för att hon är kvinna, det kallas feminicidio i Latinamerika. Många killar och män tvingas upprätthålla ett mansideal som skadar både dem själva och sin omgivning, om de inte gör det är blir det snabbt utsatta för mobbning i form av förolämpningar eller fysiskt våld. Red Ada har därför skapat två självhjälpsgrupper, en för killar och en för tjejer, där ungdomarna skall kunna prata ut om sina erfarenheter kring våld och machokulturen.

20170412_EV. Gruppen Wayna Ajayu i Albor (19)

Ungdomsgruppen Wayna Ajayu övar på sin teater. På bilden kan vi se Leslie Alizon Calle Quisbet som spelar en ung kvinna som blivit utsatt för trafficking. Personen på bilden är inte med i självhjälpsgruppen. Foto: Eva Vargas

– Jag har en del att göra, mycket på universitet, hjälpa till hemma, hinna med extra aktiviteter och det är svårt att ge mig själv tid. Tid för att stärka mig. Det är därför jag kommit hit, så jag kan få en stund som handlar om mig, säger en av tjejerna i självhjälpsgruppen som önskar att vara anonym.

20170519_EV. Människor på väg till sina olika dagsaktiviteter ex jobb, universitet osv

Människor på väg till sina jobb, universitet eller andra aktiviteter de har i vardagen. Många kvinnor jobbar, tar hand om hushåll, barn och kanske studerar, därför saknar de stunder för att bara vara. Foto: Eva Vargas

20170512_EV. MInne i profil pa RED ADA

Likaså behöver män plattformar för att kunna prata om sig själva och deras känslor. Många män vet inte var de kan få stöd för sina funderingar kring könsstereotyper som sällan verkar passa. Foto: Eva Vargas

Självhjälpsgruppen är utformad på så vis att en och samma grupp tjejer och killar träffas under fem kvällar för att prata om sina erfarenheter inom fem olika teman. Fram tills dagens datum har två möten hållits. Gruppledaren finns till för att presentera temat och sätta igång diskussionen, sedan är målet att gruppen själva ska få lov att prata och stärka sig.

Killgruppens ledare, Cristobal Fuentes berättar varför det är en viktig plattform för killar.
– Vi killar träffas ofta i miljöer som barer eller fester där vi pratar om saker som fotboll eller tjejer, men vi har sällan möten där vi pratar om oss och våra känslor. Jag tror det är viktigt att skapa broderskap inom andra sorters maskuliniteter. Vi måste börja prata om mäns våld. Är det vi? Vad kan vi göra för att förändra oss? Hur kan vi hjälpa varandra på ett positivt sätt?

20170512_IL. Cristobal Fuentes. RED ADA. Hár är han pa ett av organisationes ungdomsmöten

Cristobal Fuentes gör fredstecknet. Han är ledare för killarnas självhjälpsgrupp på Red Ada. Foto: Isa Lundqvist

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Peru: Tydlighet i den lokala föreningens ekonomi

Det är viktigt att ha tydlighet i räkenskaperna av många anledningar: det bidrar till att ge översikt gällande hur inkomsterna och utgifterna är fördelade i de olika aktiviteter som utförs. Det hjälper samtidigt oss och våra lokala samarbetsorganisationer att mäta hur effektivt vårt landsbygdsutvecklingprogram har varit i att uppnå sina mål.

DSC_0014

Vi fick möjlighet att träffa och prata med Angela Hermina Rodriguez, en av medlemmarna i den lokala föreningen för producenter.

Tillsammans med vår samarbetsorganisation Ceder gjorde vi ett besök hos den lokala föreningen för producenter i Machaguay, Peru. Även om det var mörkt och kallt på plats, och det tog ett bra tag, så lyckades vi hjälpa till att skapa mer tydlighet i räkenskaperna hos den lokala föreningen, och instifta ett nytt och förbättrat system.

Tillsammans med medarbetarna Roberto Velarde García och Irma Timoná Taboana träffade vi Angela Hermina Rodriguez Huayana, en medlem i föreningen. Uppgiften låg i att utforma ett systematiskt sätt att bokföra inkomster, utgifter och saldon för att göra det lättare att hålla koll på ekonomin. Det blev tydligt att några av de största inkomstkällorna för föreningen varit att delta i olika evenemang där man sålt lokalproducerad honung och pollen; något som man därför kanske borde satsa mer på i framtiden.

DSC_0019

Som bas för bokföringen användes gamla poster som skrivits upp på stora pappersark. På bilden: Roberto Velarde García, Irma Timoná Taboana och Angela Hermina Rodriguez Huayana

DSC_0035

Ordförande Rocio Glendy Zuniga Minaya för den lokala föreningen för producenter i Machaguay anslöt sig till mötet för att skapa bättre överblick i räkenskaperna.

Till grund användes vissa poster och kvitteringar som hade skapats tidigare, under många år. Tyvärr hade en del underlag försvunnit och en del missförstånd uppstått angående bokföringsprocessen.  Så småningom anslöt sig även Rocio Glendy Zuniga Minaya, ordförande, för organisationen för att hjälpa till.
– Vi har haft lite problem med bin som dött under regnperioden, konstaterar hon.

DSC_0022

– Det är viktigt att ni har koll på exakt vart pengarna tar vägen. Vi behöver så många detaljer som möjligt, förklarade Irma, samtidigt som de tillsammans gick igenom räkenskaperna. Irma förklarade också hela processen för att göra föreningen mer självständig i framtiden.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Nicaragua: Internationella dagen för solidaritet med personer med HIV/AIDS

Tillsammans med civilsamhällsorganisationer och hälsovårdsmyndigheten i León, anordnade Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barreda en marsch på Leóns gator på den Internationella dagen för solidaritet med personer med HIV/AIDS, den 17 maj.

DSC_0067

Cirka 300 personer deltog i solidaritetsmarschen för personer med HIV/AIDS. Bland dem fanns civilsamhällsorganisationer, regeringsinstitutioner, privatpersoner och läkarstudenter från Leóns Universitet. Foto: Mikaela Engwall

– Som en del av Svalorna LA:s program och som organisation är det viktigt för oss att främja solidaritet med människor med HIV/AIDS och stoppa stigmatiseringen och diskriminering av personer med sjukdomen, säger Mary Barredas president Rosa Maria Espinoza.

Konsekvenserna av diskriminering och stigmatisering är omfattande och ger upphov till en kränkning av HIV-smittades mänskliga rättigheter. Enligt UNAIDS globala HIV Stigma Index blir 1 av 8 personer som lever med HIV/AIDS nekade sjukvård på grund av sin sjukdom. (Källa: UNAIDS (2015) ”On the Fast-Track to end AIDS by 2030: Focus on location and population”)

– Stigmatiseringen av personer med HIV/AIDS grundar sig många gånger i bristande information. Stigma kan göra att färre vågar tala öppet om sin sjukdom och söka vård, vilket gör vidare överföring mer sannolik. Att skapa en tolerant och medveten atmosfär är därför nyckeln till att stoppa HIV-epidemin i Nicaragua, förklarar samordnare för dagen Fatima Pantoja från hälsovårdsmyndigheten i León.

Skärmavbild 2017-05-22 kl. 19.11.45

Melvin Carrión är positiv till att en attitydförändring är möjlig och menar att den här dagen är viktig att uppmärksamma för att synliggöra det stora stöd som finns för personer med HIV/AIDS. Foto: Mikaela Engwall

Melvin Carrión är på plats som representant för Organisationen för sexuell mångfald i León och lyfter vikten av att vi hjälps åt:

– För mig innebär solidaritet att vi tillsammans ser till att alla människor, oavsett sexualitet, positiv eller negativ diagnos, har precis samma rättigheter och möjligheter att utvecklas i livet.

Efter solidaritetsmarschen samlades deltagarna på torget i León. Här hade Mary Barreda ett tält uppställt med information om HIV/AIDS och hur vi skyddar oss mot sexuellt överförbara sjukdomar. Vid informationsbordet kunde besökarna ta för sig av informativa broschyrer och kondomer. Mary Barredas sjuksköterska fanns även på plats för att erbjuda gratis konsultation och HIV-test.

DSC_0105

Det kom fram många nyfikna till Mary Barredas bord där det erbjöds information, broschyrer och kondomer. På bilden informerar Frania Salmerón en av besökarna om hur HIV/AIDS smittar.

– Som organisation lägger vi tonvikten i vårt arbete på sårbara grupper och fokuserar på kvinnor och barn. Kvinnor löper större risk att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar i Nicaragua på grund av könsbaserat våld, exploatering och förtryck, säger Frania Salmerón, jurist på Mary Barreda.

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua

Peru: Programmet tar form

Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR har inlett sin tredje fas, med målgruppen kvinnor och unga, i de fem distrikten i regionen Castilla Media. Programmet kommer vara aktivt fram till och med 2021. Målet är att förbättra livskvalitén för familjer som befinner sig i fattigdom, med fokus på egenmakt med hänsyn till miljön och klimatförändringarna. Irma Timana var programkoordinator i den föregående fasen, och är ombord nu igen som specialist för den sociala biten ute i fält, kontakten med de lokala ledningarna, samt utvecklandet av förmågor hos målgruppen.

– Vi har lanserat programmet genom möten med de lokala myndigheterna, och då vi de närmaste fem åren kommer befinna oss i området och arbeta på plats, så är det viktigt att vi har ett gott samarbete med myndigheterna, och att de känner att de är delaktiga i arbetet, säger Irma.

Irma Timana presentarar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Irma Timana presenterar programmet PDR i distriktet Pampacolca, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Under mötena presenterades programmet och organisationerna bakom programmet; Svalorna Latinamerika som övergripande organisation, med Ceder och El Taller som samarbetsorganisationer, som utför själva arbetet i fält.

– Målgruppen är kvinnor och unga, men det förhindrar inte att män också får vara delaktiga, de är bara inte den huvudsakliga målgruppen. Nästa steg är att ha möten specifikt med de lokala organisationerna, och arbeta fram mer exakt hur arbetet ska se ut framöver, vilka teman de finner är av större vikt än andra, hur utvecklandet av förmågor ska gå till, etc, säger Irma.

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Programbilen vid torget i distriktet Viraco, Castilla Media. Foto: Timmy Burchard

Det är alltså fortfarande en del organisatoriskt arbete kvar, men planen är att de faktiska aktiviteterna allteftersom ska börja komma igång mer och mer. I augusti varje år brukar det vara en stor marknad i Machaguay, ett av de fem distrikten i Castilla Media, och Irma säger att de har en tanke om att redan då ha med bönder inom programmet med möjlighet att sälja och marknadsföra sina produkter. Några exempel på framtida fokusområden som redan har samlats in av målgruppen är marsvinsuppfödning, odling av olika frukter, så som avokado, äpple och päron, men även textilier och bagerier.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Bolivia: Nu räcker det!

Inte en regnbåge skymtas. CDC:s ungdomar är alla klädda i svart, och i sina famnar bär de gravstenar med olika namn. Varinia, Carla, Luisa, Anonym. Plötsligt bryts tystnaden.”I Bolivia existerar det bara 60 registrerade fall av hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Emellertid finns det hundratals fall som aldrig registrerats.”

Filminspelning

Ungdomarna gör sig redo för att spela in sin informationsvideo. Foto: Isa Lundqvist

Den 17 maj 1990 bestämde sig världshälsoorganisationen WHO för att ta bort homosexualitet från sin internationella klassifikation av  sjukdomar och hälsoproblem. Till minne av detta utnämndes dagen år 2005 till den internationella dagen mot homofobi, numera även transfobi och bifobi. Det är inför detta som vår samarbetsorganisation CDC:s transaktivister har sin filminspelning. Poängen med videon är att skapa medvetenhet om dagen, och konceptet, koreografin och utförandet har ungdomarna själva ansvarat för.

Röstning hashtags

Efter förslag och omröstning valdes hashtagsen #MisDerechosNoCambianTusDerechos (mina rättigheter ändrar inte dina rättigheter) och #SuAmorNoDañaTuOdioSí (deras kärlek skadar inte, ditt hat gör det) för att sprida evenemanget. Foto: Isa Lundqvist

I marschen mot homo-, trans- och bifobi kommer inte bara transaktivistgruppen att delta, utan även CDC:s gamla och nya aktivister som i veckan arbetat fram skyltar och andra material. Dessutom kommer aktivister från Peru och Ecuador, nationella myndigheter, och andra som jobbar med HBTQ-frågor att medverka. Totalt beräknas ungefär 45 organisationer finnas representerade. En av de nya aktivisterna som tänker marschera den 17 maj är sjuttonåriga Alison Condori Lopez.

‒ Mänskliga rättigheter intresserar mig mycket, speciellt eftersom det finns mycket diskrimination i Bolivia.

Alison CDC

Alison förbereder sitt material inför demonstrationståget. Foto: Isa Lundqvist

Årets marsch blir en tyst demonstration med tända ljus. Till skillnad från Pride-festivalen är den 17 maj inte en dag för firande. Istället vill den minnas alla HBTQ-personer som fallit offer för hatbrott, och förebygga den homo-, trans- och bifobi som finns i samhället. Carla Guardia Pastrana, del av CDC:s arbetslag, förklarar:

‒ Det är ett sätt för oss alla att provocera samhället och säga att nu räcker det med homofobi, nu räcker det med transfobi. Vi vill ha ett land med jämlikhet, med jämställdhet, med respekt.

 

Peru: Det gröna fältet i öknen

Området Moquegua ligger flera timmar med bil från Arequipa, mer söderut i landet. Medan det i många andra delar av landet kan regna en hel del, så är det väldigt sällan det regnar i Moquegua. Det är ett ökenlandskap, omgivet av berg som på så många andra ställen i Peru.

Vår samarbetsorganisation El Taller har ett kontor i staden, och har olika jordbruksprojekt på gång runtom i området. Ett av dessa projekt som de övervakar ligger uppe bland bergen, en timmas färd från staden. Projektet handlar om avokadoodling i ett område som kallas ”Campo Verde”, vilket översätts till ”Gröna Fältet”.

– Jordbrukarna har vunnit medel för det här projektet, och det har redan dragits vattenledningar för att bevattningen ska fungera. Nu ska bara själva träden planteras, säger ingenjören Ricardo Manrique Herrera, som arbetar för El Taller och sköter kontakten med jordbrukarna och bidrar med sin jordbruksexpertis.

P 170406 Öken i Moquegua 1 - TB

Ricardo Manrique Herrera, till höger i bilden, övervakar avlastningen av hundratals avokadoplantor. Foto: Timmy Burchard

– Varför de valt att göra dessa plantager långt här ute i öknen vet jag inte, men inom fem år så kommer området bättre leva upp till sitt namn och vara mycket grönare, fortsätter Ricardo.

Han berättar vidare om att avokadoträden kommer trivas väl med den ständiga solen i öknen, så länge de får tillräckligt med vatten. Moquegua har länge varit känt för sina bra avokados, vilket mycket beror på den stora mängden sol i området. Projektet går alltså ut på att utöka avokadoodlingen på ett hållbart sätt, och ta tillvara på de förutsättningar som finns i området.

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

En av ytorna där det inom några år kommer stå grönskande avokadoträd. Foto: Timmy Burchard

Svalorna Latinamerikas egna program, PDR III, har nyligen lanserats och har också fokus på hållbart jordbruk, och kommer vara aktivt i fem år.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Är alla lika inför lagen?

En händelse som just nu påverkar våra målgrupper i Peru är en aktuell lagändring som i högsta grad handlar om både våld mot HBTQ+  och Kvinnor. Den nationella kongressen har lagt fram rekommendationen att upphäva lagdekret 1323. Lagen handlar både om hatbrott riktade mot HBTQ+ personer, men också skärpt lagstiftning gällande våld mot kvinnor.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan. Foto: Daniel Sahle

En kort historia om lagdekretet:

Kongressen har röstat med 10 ledamöter att upphäva lagförordning 1323  och 6 ledamöter mot upphävandet. Denna förordning lagstiftar om HBTQ+ personers rättigheter att bli inkluderade i lagstiftningen gällande hatbrott. Detta innebär att en majoritet i kongressen nu röstat för att HBTQ-personer inte längre skall innefattas av lagen för hatbrott.

Enligt siffror från den peruanska organisationen ”Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú” har 157 personer mördats på grund av sin sexuella läggning mellan 2005 och 2016. Eftersom lagen har varit otillräcklig har man inte kunnat ge folk den upprättelse de förtjänar.

Många aktivister och intresseorganisationer har engagerat sig för att behålla lagen, och göra det fortsatt möjligt att åtala människor med hatbrott mot HBTQ+ personer. Detta anses som bara en handling inom strategi utformad av en konservativ majoritet att avbryta fokusen på kvinnors rättigheter och genusfrågor i landet.

Varför spelar detta roll för våra målgrupper i Peru?

Detta har som tidigare nämnts indirekt  påverkan på vår primära målgrupp.

– Även om vi i området inte har HBTQ grupper som målgrupp, finns det en oro att även våra målgrupper kommer bli berörda av att andra lagar och utvecklingspolitik som berör deras rättigheter som också kan upphävas, säger vår landsrepresentant Edith Garzón gällande påverkan på programmet och dess målgrupper.

Andra lagar, som är skapade för att motarbeta våld och mord mot kvinnor i Peru har redan ifrågasatts, och måste ständigt försvaras mot hot om upphävande. Ett exempel på en sådan lag är artikel 107, inom brottsbalken, som ledde till bättre skydd för kvinnor mot våld och mord i nära relationer.

Lagändringen är mycket omdiskuterad - protester hölls mot den runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Lagändringen är mycket kontroversiell – protester har hållits runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Källor:

Agencia Presentes
Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Bolivia: ”Jag blev fångad som indian och som indian skall jag dö!”

“Hur många gånger har du blivit fångad Bartolina din olydiga indian?”
“Fyra gånger. Tre för att jag vägrar betala skatt till er och denna gång för mitt folks frihet!”. Båda dessa citat och bloggens titel kommer från Albors teater med titeln Tupac Katari.

I filmen kan vi se hur Bartolina Sisa, spelad av Maria Rosario Cardenas Bautista, räddar en kvinna från att bli våldtagen. Film: Eva Vargas

Det kulturella centret Albor i El Alto visade upp teatern Tupac Katari fredagen den 21 april. Teatern handlar om det första och enda aymaraupproret i det som nu kallas Bolivia. Tyvärr avslutas denna historia med den grymma avrättningen av  rebellen Tupac Katari efter att han och Bartolina omringat La Paz med sin armé. Teatern spelades upp två gånger på samma dag inför totalt 8 000-9 000 elever och lärare. Trots den manliga titeln, är en av det viktigaste rollerna Bartolina Sisa, spelad av Maria Rosario Cárdenas Bautistas:

– För att kunna spela rollen har jag fått läsa på och förstå vem Bartolina var, men också försöka känna in henne. Jag är stolt att få spela en sådan stark kvinna i vår historia.

20170424 EV. Teatern Tupac Katari. Här spelar ungdomar från Albor.

Inledningen på Tupac Katari teatern den 21 april 2017 i El Alto. Foto: Eva Vargas

Teater är en av metoderna Albor och deras ungdomsgrupper använder sig utav för att förmedla budskap. I detta fall handlar det om att upplysa ungdomar om sin historia ur, bland annat, ett genusperspektiv. Maria Elena Cardenas Bautista som är koordinator i Albor förklarar:

– Historien berättas bara genom manliga hjältar. Vi ville ge Bartolina Sisa och alla andra modiga kvinnor den plats de förtjänar i historien. Bartolina var en lika stor kämpe i vår historia som Tupac Katari, ändå vet få om henne.

20170426 EV. Albor. Maria Elena Cardenas Bautista coordinerar teatern Tupac Katari

Maria Elena Cardenas Bautista koordinerar genrepet till Tupac Katari. Foto Eva Vargas

20170426 EV. Albor. Maria Elena Cardenas Bautista, som står upp till vänster, dirigerar ungdomar som skall spela i Tupac Katari teatern.

Maria Elena Cardenas Bautista, ståendes till vänster, ger direktiv till skådespelarna på Albor. Foto: Eva Vargas

I teatern visas hur Bartolina Sisa och Tupac Katari möts eftersom de båda stack ut i kampen för frihet och rättvisa för landets befolkning. Leticia Guarachi, en av skådespelarna i pjäsen berättar:

– Scenen där Bartolina räddar en kvinna som är på väg att våldtas och misshandlar en spanjor får alltid hela publiken att bubbla. Dels för att en våldtäkt visas och dels för att det är oväntat att en kvinna slåss på det viset. Det är viktigt att synliggöra kvinnan. Det hjälper att bli av med den snedvridna bilden av en svag kvinna och en stark man. Vi behöver visa att vi som kvinnor också kan göra och har gjort stordåd.

20170426 EV. Albor. Leticia Guarachi är på väg från träff med ungdomsgruppen Wayna Ajayu till genrepet för Tupac Katari teatern.

Leticia Guarachi är på väg till Tupac Katari genrepet. Foto: Eva Vargas

 

Eva Vargas, programpraktikant Bolivia

Bolivia: Det som inte nämns existerar inte

I Red Adas guide för ett icke-sexistiskt språkbruk finns ett citat: ”Det som inte nämns existerar inte.” Till skillnad från svenskan delas spanskan upp i feminina ord, som brukar sluta på a, och maskulina ord, som oftast slutar på o. Ett uttryck som ”alla” ändras därför beroende på om ”alla” är män (todos) eller kvinnor (todas). Skulle det däremot finnas en man i ett rum med hundra kvinnor används automatiskt den maskulina formen (todos). Det som ofta inte nämns, det som inte existerar, är alltså kvinnan.

"Välkommen"

”Välkommen” hälsar dörrmattan, men inte till alla. Foto: Isa Lundqvist

‒ Idén är alltid att använda ett icke-sexistiskt språk. Ord har makt, och därför måste vi tänka på vad vi egentligen säger, förklarar verksamhetsledaren Gladys Alejo.

Välkomna

I Red Adas lokaler inkluderas både män och kvinnor i välkomnandet. Foto: Isa Lundqvist

Användandet av ett inkluderande språk är ett sätt att bekämpa det historiska osynlighetsgörandet av kvinnor. Konceptet är enkelt; pratar vi om kvinnor används den feminina formen, om män den maskulina formen, och pratar vi om båda används helt enkelt båda formerna. Sedan starten av Suma Thakhi II, Svalorna Latinamerikas program i Bolivia, använder inte bara Red Adas ungdomar ett icke-sexistiskt språk, utan ungdomar från alla samarbetsorganisationer. Leticia Guarachi Padilla från Albor berättar:

‒ Organisationerna i programmet påverkar varandra. Red Ada har till exempel gjort att vi säger compañeróas (kamrater). Från början brukar folk fråga varför vi säger så, och då kan vi svara att vi inkluderar kvinnan i språket och ger tillbaka lite av makten.

Ungdomarna på Red Ada

För ungdomarna på Red Ada har det icke-sexistiska språkbruket blivit en vana. Foto: Isa Lundqvist

Ett inkluderande språk är ett stort steg mot jämlikhet, men spanskans uppbyggnad har större problem att tackla innan alla människor kan representeras i språket. CDC:s Mateo Rodrigo Solares upplyser:

‒ På senare tid har vissa börjat använda slutvokalen e som en neutral lösning. Istället för att säga él es alto (han är lång) eller ella es alta (hon är lång) skulle det då bli elle es alte (hen är lång). Det är ett sätt att inte fängsla sig till det feminina och maskulina.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Nicaragua: Ungdomar för kunskap vidare

Ungdomarna Christian Daniel Urbina Hernández och Grechell Prados, 18 år, har varit en del av Svalorna LA:s program för att förebygga barnsexhandel sedan 2014. Nu vill de föra sin kunskap vidare. På eget initiativ, med stöd av vår samarbetsorganisation Mary Barreda, har ungdomarna planerat in informativa aktiviteter för skolungdomar. Den här dagen hålls aktiviteten på II Colegio Bautista i León.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 2

På skolgården är det full fart. Huvudattraktionen idag är den nyinköpta studsmattan. Foto: Mikaela Engwall

Varje aktivitet har ett tema kopplat till förebyggandet av barnsexhandel. Målet med dagens aktivitet är att ungdomarna delar med sig av sin kunskap kring farorna med sociala medier för att fler barn och ungdomar ska veta hur sociala medier används på ett säkert sätt.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 14

På bilden syns Grechell som leder aktiviteten medan Christian skriver ner skolbarnens egna refklektioner. Foto: Mikaela Engwall

– Vilka här använder sociala medier och hur använder ni dem? frågar Grechell barnen.

Näst intill alla räcker ivrigt upp handen. En och en får de komma fram och berätta. Facebook, Whatsapp, Twitter, Snapchat och Instagram är de kanaler som de flesta känner till och använder. Användningsområdena är främst att chatta med kompisar och skicka bilder och musik.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 15

Att få gå upp på scenen är spännande och flera av barnen är ivriga att få komma fram och svara på frågor i mikrofonen. Foto: Mikaela Engwall

– Visst är det roligt att hålla kontakten med sina kompisar och sin familj… men vet ni några risker med att använda sociala medier?

Det blir tyst i rummet och barnen tittar på varandra. Christian tar till orda och berättar att det finns en risk att barn och ungdomar blir lurade på sociala medier och kan hamna i situationer där de på olika sätt blir utnyttjade och utsatta för övergrepp. Medan barnen fortsätter att reflektera kring riskerna skriver Christian ner barnens tankar på en tankekarta.

– Det är även viktigt att vara försiktig med bilder som vi lägger upp då de kan spridas snabbt och användas i felaktiga syften. Ett sätt som vi som barn och ungdomar kan skydda oss från att bli utnyttjade är att vara uppmärksamma på farorna och prata med våra föräldrar om vad vi gör på sociala medier, fortsätter Grechell.

N 20170317 Ungdomar föreläser för skolabarn om ESC - Effecto multiplicador 5

Skolbarnen har mycket spring i benen och genom att blanda lek med allvar hoppas Grechell kunna nå ut med informationen utifrån barnens eget perspektiv. Foto: Mikaela Engwall

Att barn och ungdomar själva är med och för vidare information är superviktigt för att nå ut till fler och att långsiktigt förebygga barnsexhandel. Vi kallar det för ”efecto multiplicador” eller multiplikationseffekten.

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua

Nicaragua: På mötena skymtar ljuset

Fastän klockan precis har passerat nio, som är den bestämda tiden för dagens möte mellan vår samarbetsorganisation Apeadeco och Telicas kommunala institutioner, har endast Pio Agostino Juárez från utbildningsministeriet anlänt. Vi slår oss ned i Apeadecos allt-i-allo sal där möten såväl som danssessioner hålls på nästan daglig basis. Så småningom anländer de flesta av dagens inbjudna en efter en. På plats finns representanter från utbildningsministeriet, hälsoministeriet, polisen och radion.

N 010417 Privat bild pa den aktiva Telica-vulkanen - SB

Bild på den aktiva Telica-vulkanen. Bilder har ingenting med artikeln att göra. Foto: Sandra Broborn

Apeadeco är den enda av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Nicaragua som samarbetar med alla institutioner på en kommunal nivå, vilket erbjuder lovande möjligheter för ett hållbart utvecklingssamarbete. Det blir dessutom ett konkret samtalsrum för att lyfta problem såväl som förslag på åtgärder i samhället.

– De tidiga tonårsgraviditeterna här i Telica och även feminicidios* är ett stort problem. Våldet är en allmän hälsofråga och ett krig mellan könen. Vi måste fortsatta att arbeta på ett hållbart sätt, öppnar Norvin Campos, verksamhetsledare på Apeadeco till övriga i sällskapet.

N 290317 Mote pa Apeadeco med halsoministeriet, utbildningsministeriet, radion och polisen - SB

Norvin Campos (i rött), Mario Navarete och Luis Mendozas (hälsoministeriet), Dionisio Caballero (radion), Pio Agostino Juàrez (utbildningsministeriet) och Evangelina Quintero (polisen). Foto: Sandra Broborn

Att arbeta hållbart innebär t.ex. att Apeadeco som vanligtvis gör skolbesök för att diskutera och utmana traditionella värderingar kopplat till den rådande macho-kulturen, sammanför sina skolbesök så att flera aktiviteter blir till en integral aktivitet. Om syftet är att diskutera sexuella och reproduktiva rättigheter, är det en tematik som hälsoministeriet och Apeadeco kan diskutera tillsammans. Men det innebär också att gå till botten med ”problemet” och inte bara döva de symptom som uppstår som en effekt av problemet.

– Även om vi har tagit bort möjligheten att köpa snabbmat och läsk i skolorna så kommer ungdomarna med coca-cola i väskan. Vi måste prata med föräldrarna om matsäkerhet och upplysa dem om att det inte är rätt väg att gå, säger Luis Mendosaz från hälsoministeriet.

Sandra Broborn, Infopraktikant, Nicaragua

* Feminicidio är ett spanskt ord som används i Latinamerika för att beskriva när kvinnor mördas just för att de är kvinnor, genusbaserade mord.

Bolivia: ”Alla är vi lika inför lagen”

IMG_7586

Utanför CDC:s kontor. Foto: Isa Lundqvist

Den som skall in till CDC:s kontor måste först passera den sal där organisationens brigadistas (aktivister) kompetensutvecklas. I salen syns tydligt en affisch med slagordet ”Alla är vi lika inför lagen” som refererar till de mänskliga rättigheter alla människor har oavsett olika könsidentitet.

B170308 EV Här kompetensutvecklas CDCs aktivister #2

Här håller CDC sina kompetensutbildningar. Foto: Eva Vargas

CDC står för Capacitación y derechos Ciudadanos, som på svenska betyder: kompetensutveckling och medborgerliga rättigheter. Organisationen har funnits i landet i 24 år med syftet att försvara mänskliga rättigheter.

– ”Det intressanta med vår organisation är att vi är de enda i landet som arbetar med HBTQ-frågor utan att för den sakens skull drivas av bara HBTQ-personer” säger Martin Vidaurre Vaca, representant för CDC, en av samarbetsorganisationerna i Svalorna LA:s program Suma Thakhi II.

IMG_8009

Martin Vidaurre Vaca, representant för CDC. Foto: Isa Lundqvist

Organisationen startades på basis av volontärer från universiteten med juridik som huvudämne. Från början var volontärernas fokus att jobba för 1) kvinnor som utsatts för våld och 2) med människor i fängelser.

– 2003 började vi också arbeta med temat HBTQ eftersom vi identifierat denna målgrupp som en av de mest utsatta i vårt land. Det är på så vis vårt viktigaste arbete startar, nämligen ”lika inför lagen-arbetet”, förklarar Martin.

IMG_8018

CDC personalen har några minuter i solen innan nästa möte. Foto: Isa Lundqvist

Martin berättar att de alltid försöker arbeta innovativt med temat och inte använda sig av gamla metoder. Exempel på deras egna metoder är vittnesmålgrupper som innebär att ledare från HBTQ-grupper möter olika arbetsgrupper i samhället, till exempel poliser, för att kunna berätta på vilket sätt de är sårbara. Deltagarna driver samtalen själva och CDC finns som moderatorer om det behövs. Denna metod innebär att olika instanser i samhället får höra verkliga exempel på diskriminering mot HBTQ-personer och på så vis kanske det påverkar den politiska uppfattningen kring temat.

– Vår politiska påverkan är vårt viktigaste arbete. Vi försöker konstant arbeta med metoder som utmanar gamla och konservativa lagstiftningar och politiska åsikter säger Martin som avslut på vår intervju.

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia.

Peru: Ekologiskt samarbete och jordbruk

En bit utanför staden Arequipa, 3000 m över havet och nära vulkanen Misti, finner vi området Chiguata. Det är ett litet jordbrukarsamhälle, högt beläget bland bergen, och Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller har flera olika projekt i området. De har varit verksamma här sedan 1997, och har en lagerlokal med tillhörande odlingsmark, som sköts av lokala producenter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 1 - TB

Del av marken i Chiguata som El Taller står för. Foto: Timmy Burchard

Det odlas olika ekologiska grönsaker och örter, och mycket av det som odlas här säljs på den ekologiska marknaden som El Taller har hand om, Verde Thani, som vi skrivit om tidigare. Fokuset med arbetet i Chiguata ligger vid närproducerad och ekologisk odling utan kemikaliska bekämpningsmedel eller liknande, med målet att uppnå diversifiering av ekologiska produkter.

P 170331 El Taller i Chiguata, 5 - TB

Grönsaker tvättas av från jord inför försäljningen på marknaden Verde Thani. Foto: Timmy Burchard

El Taller har precis även startat upp ett nytt projekt i Chiguata, som går ut på att ”förbättra produktiviteten av ekologisk oregano, genom användandet av teknologi tillämpad av mindre ekologiska producenter i Chiguata”. Detta har blivit möjligt genom att två lokala jordbruksorganisationer var med i en slags tävling, där jordbruksministeriet i Peru valde ut olika sådana organisationer som ska få bidrag för att utöka och förbättra sin verksamhet. De vann dessa bidrag, och El Taller är med och sköter kommunikationen, det administrativa. Men det är inte enbart dessa två små jordbruksorganisationer som omfattas av bidragen, utan det är öppet för de flesta i området:

– Nu handlar det om att göra det här projektet officiellt, att få ut informationen till resten av jordbrukarna i området. De som vill och är lämpade för det får vara med, men då måste de också vara medvetna om projektet och att pengarna finns, säger Norma Sotta, projektledare från El Taller.

Av den anledningen så hölls det ett öppet bymöte, där inbjudningar hade gått ut till alla lokala odlarorganisationer.

P 170331 El Taller i Chiguata, 2 - TB

Öppet informationsmöte för jordbrukarna i området. Foto: Timmy Burchard

Projektet presenterades, och det fanns ett stort intresse hos deltagarna att få ta del av projektet:

– De visar på stort intresse att få medverka, men El Taller sköter bara det administrativa; det egentliga arbetet ligger hos producenterna själva, det är deras ansvar att förvalta den här möjligheten de har fått, säger Norma Sotta.

P 170331 El Taller i Chiguata, 3 - TB

Deltagarna på mötet, redo att sätta igång projektet. Foto: Timmy Burchard

El Tallers arbete i Chiguata är ett bra exempel på landsbygdsutveckling, och kommer således utgöra en utmärkt samarbetspartner till Svalorna Latinamerika och vårt program i Peru.

Timmy Burchard, informationspraktikant, Peru.

Peru: Nya projekt, nya möjligheter

DSC_0543[1]

Skylten som pryder ingången till byn Torata.

 Vår samarbetsorganisation Ceder utför många olika typer av projekt runt om i de södra delarna i Peru. Som programpraktikant fick jag chansen att åka till ett av de nystartade projekten i byn Torata i Moquegua.

Torata ligger ca fyra timmar sydöst om Arequipa, i ett bergsområde nära den kända stenformationen Cerro Baúl. Här växer avokado och fikon, men det finns också många som ägnar sig åt uppfödning av ”Cuy”, det spanska ordet för marsvin.

DSC_0581[1]

Det nya kontoret håller på att möbleras och installeras, för att sen tjäna som högkvarter för det nya projektet.

 Vi kommer fram till Moquegua sent på eftermiddagen, och solen ligger lågt när vi träder in på det nyöppnade kontoret. Vi har tagit med oss en byrålåda från Arequipa, som skall användas här på kontoret framöver. På kontoret denna eftermiddag befinner sig programkoordinatorn Samuel Rojas Flores och den lokala antropologen och medarbetaren Cecilia Apaza Cari. Resten av eftermiddagen spenderas med att köpa in nya kontorsartiklar och en ny skylt som skall pryda porten för kontoret.

Nästkommande dag får vi chansen att tala med Ricardo Corne Torbisco, ordförande för det lokala marsvinsuppfödarförbundet. Han visar upp sin farm, som redan håller en hög kvalité.

– Jag har arbetat med detta i tio år. Det började med att vi bara hade dem på golvet, men det har långsamt utvecklats till det vi ser är idag, berättar Ricardo.

DSC_0550[1]

Ricardo Corne Torbisco – Ordförande för Marsvinsuppfödarnas förbund.

 – Min förväntning på detta nya program är att vi kommer få bättre kunskap och kapacitet, men också att vi kommer få besök av t.ex. veterinärer. Workshops gällande bättre tekniker, gällande balanserad föda till exempel bättre föda. Vi behöver också ha ett större fokus på säkerhet. Nästan alla medlemmar i föreningen har någon gång blivit bestulna på sina ägodelar, fortsätter han.

DSC_0545[1]

Uppfödningen håller redan en god kvalité, och har utvecklats mycket. Ännu finns det dock behov för mer kunskap och säkerhet, menar Ricardo Corne Torbisco.

 Framåt eftermiddagen får vi också tillfället att prata med en familj som arbetar som uppfödare av marsvin. De familjemedlemmar som jag får chansen att prata med är modern Teresa Santos Gutierrez, fadern Gerardo Arana Quispe samt en av sönerna, Alexander Arana Santos.

DSC_0553[1]

Far och son, Gerardo Arana Quispe och Alexander Arana Santos. Teresa Santos Gutierrez föredrog att inte vara med på bild.

 – Regnet har verkligen påverkat oss här, det har verkligen varit en katastrof!, förklarar Teresa.
– Taken är inte bra nog, och vi måste köpa nya – och det är dyrt, fyller Gerardo in.
–  Vår förväntning på detta nya projekt är att det ska hjälpa vår verksamhet att växa för att öka våra inkomster, säger Teresa.
-Vi hoppas också få tillgång till veterinärer, som kan lära oss mer om t.ex. behoven och anatomin hos marsvinen – så att vi kan bli bättre på det vi gör, tillägger hon.

Det var mycket intressant att få ta del av utförandet av våran samarbetsorganisations andra program – en erfarenhet jag bär med mig i mitt fortsatta arbete.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Bolivia: Ett verk som ger hemläxa

“Latinamerika måste födas på nytt!” Det var ett av budskapen när Albor, en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Bolivia, spelade teatern “Las venas abiertas de América Latina”, eller “Latinamerikas öppna ådror.”

Publiken var förväntansfull i La Casa de La Cultura, La Paz. Foto: Isa Lundqvist.

Publiken var förväntansfull i La Casa de La Cultura, La Paz. Foto: Isa Lundqvist.

I en perfekt blandning av humor och blodigt allvar följer vi med på en resa genom århundraden. Vi får se hur Christofer Columbus “upptäcker” Amerika, hur urfolken koloniseras, hur traditionen av diktatorer utvecklas i olika länder, och hur västländer genom historiens gång fortsätter att utnyttja resurser och människor i kapitalismens namn.

Ungdomar från Suma Thakhi II gav hjärta och själ på scenen. Foto: Isa Lundqvist.

Från prekolonial tid till modern tid gav ungdomar från Suma Thakhi II allt. Foto: Isa Lundqvist.

Syftet med verket, som är baserat på Eduardo Galeanos bok med samma namn, är att granska dessa mörka scener ur Latinamerikas historia och deras samband till den politiska och ekonomiska situationen idag. Rosa Maria Orosco, en av Albors skådespelare, förklarar:

‒ Vi upprepar inte våra misstag så länge vi minns dem, och det är verket för mig. Scenerna visar vår historia och de misstag som våra förfäder begick, för att vi inte ska göra om dem. Jag känner mig mycket stolt, för jag vet att det här verket ger hemläxa till alla som ser det att tänka och reflektera.

IMG_8032

Engelsmännen kommer till Bolivia för att kopiera och sälja tyger. Foto: Isa Lundqvist.

Den moderna kapitalismen utforskades med de tragikkomiska handelsmännen från England. Foto: Isa Lundqvist.

Genom massproducering utkonkureras sedan de lokala producenterna. Foto: Isa Lundqvist.

I år är det 10 år sedan Albor för första gången satte upp Las venas abiertas de América Latina. För vissa besökare var det första visningen, för andra den femte eller sjätte. Det är inte så konstigt med tanke på att teatern snart kommer att ha uppnått 1000 uppvisningar. Willy Flores, ledare för Albor, avrundar  evenemanget med att säga:

‒ Folk frågar varför vi fortfarande spelar den här teatern, och om vi inte blir uttråkade. Ibland frågar de också om vi inte är lite galna, men det är inte en fråga om galenskap utan om samvete, idéer och känslor. Även idag är det här verket relevant, för idag öppnar sig Latinamerikas ådror på nytt. Det är vår motivering för att fortsätta visa upp det.

Foto: Isa Lundqvist

Verket väckte starka känslor både på scenen och i publiken. Foto: Isa Lundqvist.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Nicaragua: Alla ska med!

Eller ”leave no one behind”, som FN:s f.d generalsekreterare Ban Ki-moon uttryckte det vid antagandet av agendan. Det citatet är ledord för de globala målen för en hållbar utveckling och visar att alla är inkluderade. Med den nya agendan lovar världens ledare att ingen människa ska hamna på efterkälken i den hållbara utvecklingen. Alla ska med. För att nå de globala målen för en hållbar utveckling krävs att alla hjälper till.

Fem tillfällen om året träffas Mary Barredas kvinnonätverk för att diskutera teman relaterade till att förebygga våld, barnsexhandel och hjälpa kvinnor i en situation av prostitution. Fredagen den 24 mars var temat FN:s Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling.

IMG_0641

I en konferenslokal i centrala León har cirka 40 kvinnor från 6 olika territorier i Leóns närområden samlats. Foto: Mikaela Engwall

Syftet med eftermiddagen är att skapa ett utrymme för kvinnonätverket att lära känna de globala målen för en hållbar utveckling och reflektera kring målens betydelse. När alla är på plats blir de tilldelade färgpennor och ett papper med instruktionen om att teckna hur deras drömsamhälle ser ut.

IMG_0644

Para mejorar el mundo! – För att förbättra världen! Alla som kom till träffen fick tillfälle att använda kreativiteten och teckna hur deras drömsamhälle ser ut. Foto: Mikaela Engwall

Vid nästa övning bildades tre grupper som var för sig definierade vad ”mål”, ”hållbarhet” och ”utveckling” innebär för dem.

Vad är hållbar utveckling för dig?

Objetivo, Desarollo, Sostenible – Mål, utveckling, hållbarhet. Övningen gick ut på att gemensamt reflektera kring begreppen. Foto: Mikaela Engwall

– När jag hör ordet ”hållbarhet” får det mig att tänka på ”ansvar”. För att skapa en hållbar livssituation är det viktigt att ta ansvar för sig själv, sin familj och det samhället vi bor i, säger Silvi Reye, en av medlemmarna i Mary Barredas kvinnonätverk.

IMG_0722

Kommunikatören på Mary Barreda, Maryuri Hernández Saldaña, presentar de 17 globala målen för en hållbar utveckling för kvinnonätverket i León. Foto: Mikaela Engwall

– Utifrån den här informationen och dagens reflektion, vilket mål är personligen det viktigaste för dig just nu? Undrar Maryuri Hernández Saldaña nyfiket. 

Mål 6: Rent vatten och sanitet! Jag bor i utkanten av León i ett område där marken har brukats hårt under en längre tid. Alla träden har skördats för kortsiktiga ekonomiska vinningar. Vad händer när det inte längre finns några träd kvar? Jo, det finns ingenting som binder vattnet i marken. Nu är vi i en period av torka och där tillgängligheten till vatten är väldigt begränsad. Det påverkar mig och hela samhället där jag bor negativt och ökar risken för sjukdomar. Vi måste ta ansvar för miljön för att säkra tillgången till vatten. Så jag antar att det även hör ihop med Mål 13: Bekämpa klimatförändringen, säger en av medlemmarna i kvinnonätverket bestämt.

Övningen visade konkret vilken stark koppling målen har till varandra. Målen hänger ihop och alla mål ska med för att uppnå en global hållbar utveckling. På samma sätt kan vi inte utesluta någon från att delta i att skapa en hållbar utveckling, allas bidrag räknas!

För mer information om de globala målen för en hållbar utveckling rekommenderar jag att kika in på hemsidan GLOBALA MÅLEN administrerad av FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Mikaela Engwall, programpraktikant, Nicaragua