Stöd vår verksamhet: PG 90 09 12-7

Titicacasjöns guld på burk

Utanför forellanläggningen
 
I dag för exakt två år sedan föddes Inca Chaca. På födelsedagen kommer det att beslutas uppifrån om tvååringen får fortsatta att leva eller inte.
 

Vid Titicacasjöns rand skapades den 16 juni 2008 kooperativet Inca Chaca. 26 familjer från de två byarna Santa Ana och Jinchaca bildar samfundet som i dag är den bolivianska pionjären i tillverkning av forell på burk.

4 841 meter över havet

Så fort solen går i moln blir det huttrande kallt uppe vid forellanläggningen, 4 841 meter över havet. Kooperativets ordförande, Teodosio Mamani, beskriver lugnt och metodiskt Inca Chacas historia och organisering. Bakom honom doppar eftermiddagssolen sina strålar i Titicacasjön.
 
Inca Chacas unga liv har inte varit smärtfritt.
 
– Arbetet har inneburit många svårigheter, till och med bråk. Myndigheter har ingripit med polis, men vi har övervunnit svårigheterna och nu håller vi på att utbilda oss.
 
Martha Torrico, samordnaren för Cesefade, en av Svalorna Latinamerikas lokala samarbetsorganisationer, berättar att organisationen håller på att förbereda kurser i administration och företagsförvaltning.
 

– Det råder brist på administrationskunskaper inom kooperativet. Vi planerar att utbilda byborna så att de på egen hand kan styra forellverksamheten.

Teodosio Mamani, själv född och uppvuxen i byn Jinchaca, är stolt, över sitt kooperativ och vad de tillsammans har åstadkommit. Att jobba som ett kooperativ är mer rättvist än ett företag, förklarar ordföranden.

– I kooperativet finns en jämställdhet. Ingen är mer eller mindre, inte ledningen, ingen. Inför kooperativens lag är vi alla lika.

Klara för burken

En man i orange overall och fiskarmössa tar över. Det är forellanläggningens tekniker, Estéban Ordoñez. Han guidar oss igenom en forells livscykel. Från rom, till fiskbebis, sen ut på sjön i båt för att träffa forellföräldrarna. Till sist exemplaren vid målsnöret, forellerna som är klara för burken.
 
Kooperativet Inca Chacas foreller 
 
– Från att de föds tills de kan läggas på burk tar mellan tio månader och upp till ett år.
 
Den enes död är den andres bröd. Forellens trista livsöde innebär försörjningsmöjligheter för familjerna som är medlemmar i Inca Chaca. Sjöns guld, som Titicacasjöns forell kallas i folkmun, är en inkomstkälla för byarna Santa Ana och Jinchaca. Det är ett viktigt bidrag till den socioekonomiska utvecklingen i ett område dit turismen inte når.
 
Kommer Inca Chaca att överleva?
Forellfabriken är byggd av Autoridad Binacional de Lago Titicaca (ALT), ett bilateralt samarbete mellan Peru och Bolivia. Avtalet mellan Bolivia och Peru går ut om ett halvår och då vill den peruanska sidan ta med sig anläggningens maskiner. Kooperativmedlemmarna hoppas på att maskineriet kan lämnas som kredit. Så att produktionen kan fortsätta, och Japan, som beställt 30 000 burkar boliviansk forell, kan få sin order.
 
Estéban Ordoñez visar upp en forellburk 
 
På tvåårsdagen tas beslutet. En sammankomst av politiker, kommunfullmäktige och kooperativmedlemmar kommer att ge röd eller grön flagg för kooperativet Inca Chacas fortsatta liv.
 
– I så fall kommer vi att fira och vara mycket glada, om peruanerna går med på att lämna utrustningen som kredit.
 
Därmed avslutar Teodosio Mamani medan han stolt delar ut sitt guld. Forell från Titicacasjön, på burk.
 
Text och foto: Arijana Marjanovic